Lagbanner
Zignerat Zetterström: Marcos Alonso den tredje

Zignerat Zetterström: Marcos Alonso den tredje

Han föddes in i den spanska fotbollsadeln och fick en karriär brokigare än planerat - nu tystar Marcos Alonso tvivlarna i Antonio Contes lagbygge.

Den 4 april 2010 var en stor dag för familjen Alonso. 19-årige Marcos fick chansen att debutera i Real Madrids A-lag när han bytte av Gonzalo Higuaín mot Racing Santander. Marcos den tredje alltså. Det har ju funnits några andra på vägen. Den talangfulle vänsterspringaren är född in i Real Madrid-familjen och tillhör vad man skulle kunna kalla för spansk fotbollsadel: farfar Marcos Alonso skördade liga- och Europatitlar för Los Blancos på 50-talet, pappa Marcos Alonso fick hela fotbollsutbildningen i samma klubb innan han blev en viktig kugge hos rivalerna Atlético Madrid och Barcelona. Förhoppningen var att tredje generationens Marcos Alonso skulle blomma ut till en kulturbärare på Bernabeu. 

Nu blev det inte så. José Mourinho klev in i Real Madrid och Marcos III verkade ingå i portugisens planer. Han såldes till England och Bolton Wanderers. Det blev en omvälvande flytt. Bolton, som under några år nosat på Premier League-toppen med stjärnor som Jay-Jay Okocha, Jussi Jääskeläinen och Ivan Campo, var rejält på dekis. Mycket tack vare skyttekungen Johan Elmander klarade man sig kvar i högstaligan 2010-11. Men Marcos Alonso fick inte mycket speltid, ynka fyra ligamatcher. Alonso, som spenderat hela sitt fotbollsliv i Real Madrids ungdomslag, fann sig plötsligt bland urbrittiska spelartyper som Kevin Davies och Zat Knight. 


Det är inte länge sedan Alonso harvade i Championship. Här mot Ipswich 2013.

Året därpå blev inte mer lyckat. Efter elva raka säsonger i Premier League trillade Bolton ur. Marcos Alonso ansågs nästan mest vara i vägen, fick knappt några matcher i A-laget utan skickades ner till reserverna. Men nedflyttningen skulle bli ett lyckokast, i alla fall på ett personligt plan för Alonso. Efter en medioker start i Championship 2012-13 sparkades tränaren Owen Coyle, som inte visat något som helst intresse för att främja den spanske vänsterbackens utveckling. Han ersattes av den gamle Crystal Palace-anfallaren Dougie Freedman. Och direkt kände Alonso tränarens förtroende. Alonso blommade ut under Freedmans ledning, och tränaren var inte sen med att berömma sin adept både på och utanför planen:
Han dyker upp med en attityd som visat att han vill bli bättre och är man så kommer man alltid att bli bättre. Han är den typen av kille som spelar med en desperation att vinna till varje pris.”
Samtidigt visste Freedman att Alonso inte var en färdigslipad diamant
"Ibland är han naiv i defensiven, eftersom han är så desperat, och det är sådant man får lära sig.”

Under andra halvan av säsongen ändrade Bolton karaktär fullständigt, det var en förvandling klubbens tränare tillskrev vinnarinstinkten hos Alonso och några lagkamrater:
Jag tycker att det han, Jay Spearing och kaptenen Kevin Davies visar, begäret att vinna fotbollsmatcher, sprider sig i truppen, och det är tacksamt som tränare.” När säsongen summerades hade Bolton slutat sjua, och Marcos Alonso belönades av fansen som årets spelare. Dougie Freedman hoppades in i det sista att få behålla spanjoren, men locktonerna från Italien blev för starka. På transferfönstrets allra första dagar sommaren 2013 gick Marcos Alonso som bosman till Fiorentina. 

Chris Manning, skribent på Boltonfansidan Lion of Vienna Suite, var inte lika imponerad som Freedman. I en artikel från 2015 återger Manning Alonsos tid i Bolton under rubriken ”Han var inte speciellt bra, men i ärlighetens namn har han gjort bra ifrån sig sedan.” Att Paul Robinson höll Alonso på bänken under dennes inledande tid i Bolton säger allting, enligt Manning. Alonso klassades som långsam, vek, ja alla attribut som gör en inkapabel till att spela i Premier League. Spanjorens fina utveckling i Championship förklarade Manning med att utvecklingen skedde i just Championship.

Ditintills hade Alonsos karriär varit en berg-och-dalbana. Den trenden skulle hålla i sig. Steget från Championship till Serie A-toppen blev för stort, och Alonso lånades tillbaka till England och Sunderland. Han fick förtroendet av tränaren, den gamle Chelseabekantingen Gustavo Poyet, men det var kanske inte den karriärutveckling den redan 23 år gamle Alonso tänkt sig under ungdomsåren i Real Madrid. Sunderlandfansen såg en bra spelare, men inget extraordinärt. Då det stod klart att Chelsea värvat Alonso gav Sunderlandkännaren Michael Graham sin syn på spelaren med fansidan Roker Report:
Enkelt uttryckt är Alonso en gedigen fotbollsspelare. Han är väldigt bekväm med bollen och även väldigt smart när lagkamraterna har bollen. Han kommer tillföra mycket i anfallet men förvänta er inte en fräck typ likt Ashley Cole. Defensivt är han solid, men förutom att sett till försvarsstandard vara riktigt bra i luftrummet så överväldigar han ingen på den planhalvan.”


I Serie A fick Alonso stångas mot toppmotstånd, som Stephan Lichtsteiners Juventus.

Men Marcos Alonso hade visat på utveckling förut. Det tog visserligen ett tag, spanjoren stod sig inte riktigt i konkurrensen när Fiorentina kom fyra i ligan och gick till semifinal i såväl Coppa Italia som Europa League, men säsongen efter blommade han ut. Paulo Sousa hade tagit över tränarsysslan och Alonso blev portugisens givna val på vänsterbackspositionen. 

Chelsea hade havererat fullständigt som regerande mästare, och sommaren 2016 klev Antonio Conte in som ny tränare i en gammal mästarklubb i stort behov av rekonstruktion och förändring. Fansen hade skrikit efter en ny vänsterback sedan Baba Rahman kom, såg och försvann. Comte vände blicken mot sitt hemland, och fann i Fiorentina en gedigen startspelare som till råga på allt hade erfarenhet av engelsk fotboll. 31 augusti 2016, transferfönstrets sista dag, blev Marcos Alonso en Chelseaspelare. Övergången kom att hamna i skuggan av David Luiz comeback på Stamford Bridge, och många Chelseafans började, likt Bolton-, Sunderland-, och Fiorentinasupportrar, att undra om den spanske vänsterbacken hade det som krävdes för att slå sig in i deras klubb. 

Precis som väntat tog det ett tag innan Alonso fick debutera i Chelseatröjan med nummer 3 på ryggen. Bortsett från Ashley Cole har den klassiska siffran i Chelsea burits av idel vänsterbacksbesvikelser, från Celestine Babayaro via Asier del Horno till Filipe Luís. Men när Alonso väl fick chansen skulle han inte låta sig påverkas av historien. Debuten skedde i ligacupsegern mot Leicester i september och i media fick spanjoren fina omdömen. Alonso, som ju kritiserats för bristande snabbhet, visade sig mer än kapabel att ta hand om motståndarnas virvelvind till talang, Demarai Gray. Metro lyfte också fram Alonsos förmåga att skapa chanser, och höjde ett varningens finger för att vänsterbacken framöver skulle bli ett offensivt hot. 

Allt sedan Alonso byttes in i mardrömsmatchen mot Arsenal har han varit bofast i Chelseaelvan. I omgången efter bytte Antonio Conte spelsystem till 3-4-3, något som visade sig vara ett lyckokast för Fiorentinavärvningen. Han placerades till vänster på mittfältet i en mycket slitsam roll och fick där användning för såväl offensiva som defensiva kvaliteter. Dessutom kommer den desperata viljan att vinna som Dougie Freedman talade om väl till pass; få positioner i världsfotbollen är så mentalitetsprövande som kantspelare i Antonio Contes 3-4-3, brukar det heta. Victor Moses utveckling från handelsvara till uppburen stjärna är väldokumenterad och anmärkningsvärd. Men Alonsos säsong på motsatt kant är nästintill lika remarkabel. 25 år gammal har han faktiskt bara en säsong som ordinarie i toppfotbollen, och det hos italienska ligafemman. Segersviten förlängdes förra helgen när Everton besegrades med 5-0 då Alonso dessutom gjorde sitt första mål i sin nya klubb. Chelsea har nu på de fem senaste ligamatcherna fem segrar och 16-0 i målskillnad. Laget som stundtals dansade kring nedflyttningsstrecket för bara ett år sedan ligger just nu tvåa i Premier League.

Flera Chelseaspelare har vittnat om vikten att sätta laget före jaget, något som snarare var det motsatta under floppsäsongen 2015-16. Antonio Conte har ofta hyllats för att ena lag kring just den målsättningen, och också för att krama ut allt och lite till ur spelare med vissa begränsningar. Det är ingen tvekan om att Marcos Alonso är en skicklig fotbollsspelare, men ser man till hans individuella kvaliteter kommer han kanske aldrig anses som världens främsta vänsterback. Men i ett 3-4-3 blir han mästerlig. Eden Hazard, som fullkomligt exploderat under Conte i positionen framför Alonso, tillskriver spanjoren en del av sin succé:
Jag behöver inte försvara mot högerbacken då Alonso är där, jag måste bara hålla min position.”, sa belgaren till Evening Standard nyligen. ”Jag har lite mer frihet med och utan bollen.”


Kantspelarna Moses och Alonso är säsongens kanske största utropstecken.

När Marcos Alonso till Chelseas officiella hemsida nyligen fick ge sin syn på säsongsinledningen hyllade han dels spelsystemsbytet men betonade främst passionen och mentaliteten som en viktig faktor till framgångarna:
Jag är väldigt glad. Jag hoppas mer av den här varan kommer framöver. Vi spelar fantastiska matcher, vi gör inte bara mål utan lyckas även hålla rent. Det är så här vi måste fortsätta. Vi har anpassat oss till det här systemet. Vi försvarar väl, alla spelare springer och hjälper varandra, det är huvudsaken. Men oavsett om vi spelar fyra där bak eller tre där bak, om vi alla springer så här och visar passion i spelet, så kommer vi bli svåra att slå.”

Marcos Alonsos karriär har onekligen varit en berg-och-dalbana. Han blir kanske aldrig en legendar på hemmaplan som pappa och farfar. Men lyckas han fortsätta på den inslagna vägen som en av Antonio Contes stöttepelare, med sin kämparanda, positiva mentalitet och den desperata viljan att vinna som redan kunde skönjas i Bolton, då ligger vägen öppen för att få en alldeles speciell plats i några andra supportrars hjärtan. Han har tagit sig hela vägen hit, och Marcos den tredje är långt ifrån klar. 


Källor
Daily Mirror, Daily Star, Evening Standard, Lion of Vienna Suite, Metro.co.uk, My Football Facts, Sky Sports, Transfermarkt, We Ain’t Got No History

Gabriel Zetterström gabriel.wzetterstrom@gmail.com@gzetterstroem2016-11-14 17:26:00
Author

Fler artiklar om Chelsea