Coventry 1-3 Cardiff
Varför, varför , varför valde jag att älska denna klubben?
Coventry lyckades igen. Man lyckades återigen svika sina supportrar och göra dem riktigt besvikna. Jag har oerhört mycket respekt för de fans som bor i och omkring Coventry som åker och ser detta laget match efter match. Jag hade inte orkat.
Det värsta av allt är att Coventry inte ens var speciellt dåliga, men Cardiff var långt ifrån bra och vinner ändå klart.
Coventry har en offensiv för toppstrid i Nationwide 1, men frågan är om defensiven inte hör hemma i någon av amatördivisionerna.
Coventry inledde i ett rasande tempo. Man satt och njöt de första 25 minuterna. Redan efter 4 minuter hade Andrew Whing och Patrick Suffo kommit igenom och avslutat med bra skott som resulterade i två hörnor.
I den 11.e minuten rullade Coventrys vänsterkant upp ett underbart anfall. Ett inlägg nådde tillslut Andy Morrell i straffområdet, som vände och lyfte in en lyra som nickades bort av Cardiff-försvaret. Bollen landade rakt framför fötterna på Michael Doyle som drog till med vänster och 1-0 var ett faktum. Ett underbart mål. Cardiff hade då knappt nuddat vid bollen.
Målet fungerade dock som en väckarklocka för Cardiff och efter 15 minuter hade man ett bra anfall som nickades rakt på Scott Shearer från nära håll.
Nio minuter senare var Coventry på gång igen. Suffo utmanade två försvarare och drog iväg ett skott som olyckligvis tar i stolpens insida och går parallellt med mållinjen men ut. 2-0 där och matchen hade förmodligen varit Coventrys. Men laget har inget flyt, vilket skall visa sig med all tänkbar tydlighet resten av halvleken.
Tre minuter efter Suffos stolpträff kommer nämligen Cardiffs skyttekung Rob Earnshaw fri efter att Shaw/Staunton totalbommat en offsidefälla. Fri med Shearer skjuter Earnshaw rakt på denne som släpper retur rakt ut där Whalley kommer störtande. Och uppvaktad av tre Coventyspelare stöter denna Whalley in 1-1. Ett riktigt skitmål. På näthinnan har man att Richard Shaw helt enkelt slutar springa och stannar helt sonika vid eget straffområde. Hade han fullföljt löpningen hade han möjligtvis kunnat ta bort Whalley.
Och så här skall det fortsätta. I 32.a minuten är det Cardiff-frispark utanför straffområdet. Bollen når Gordon som från nära håll kan nicka bollen via ribban in. 1-2. Staunton hade ingen chans i nickduellen och i ett sådant läge önskar man att Konjic fanns på planen.
Ytterligare fyra minuter senare bommar domaren en solklar Coventrystraff när Doyle görs ner av två Cardiffspelare i straffområdet. Straff skall det dock bli men det är först tre minuter senare när både Staunton och Shearer mejar ner varsinn spelare. 1-3 av Rob Earnshaw och ridå ner.
I slutet av halvleken har Claus Jörgensen en nick i ribbans överkant efter en hörna, men det är Cardiff som ligger närmare 4-1 när Scott Shearer först sparkar en rensning rakt i famnen på en Cardiffspelare som missar. På den följande utsparken lägger Shearer den ännu en gång rakt på närmaste Cardiffspelare och man undrar hur länge denna clown skall få stå i Coventrymålet?
För en pajas är vad det är. Det är ett direkt hån mot Pegguy Arphexad att inte ge denne chansen efter att ha sett Shearers uppvisning idag.
I andra halvlek dröjer det en kvart innan Shearer utmärker sig igen. Han missbedömer en Cardifflyra helt och i tron på att den skall studsa över den förlängda mållinjen, struntar han helt sonika i att ta bollen. Earnshaw snappar upp den och håller på att göra 4-1, men en Coventryförsvarare hinner mellan. Bollen slås till Shearer som i förvirringen nästan tar upp bollen med händerna innan han upptäcker att det var ett bakåtpass. Det dröjer sedan bara två minuter innan han är ute på turné i eget straffområde igen, blir än en gång rundad av Earnshaw som denna gången prickar stolpen.
Jag sågar inte gärna egna spelare, men detta var något av det värsta jag varit med om. Killen är ung, men ett lag med ambitioner som Coventry har på inget sätt råd med en så darrig målvakt. Ge Arphexad chansen nu och ge Shearer ett par B-lagsmatcher för att komma igen i. Killen har inget självförtroende och det är bättre att plocka bort honom innan de egna fansen vänder sig emot honom för mycket.
Coventry låg resten av matchen på för reducering men det skulle aldrig bli. Suffo och Adebola hade fina chanser men brände.
Efter 20 minuter började jag fundera på hur jag skulle formulera min hyllning till laget, men med 90 minuter på klockan sittar man här igen. Lika besviken som vanligt. Och man är inte överraskad. När Suffos boll rullade i insidan av stolpen tänkte jag 'inte nu igen'...
Men som sagt, men blir inte längre överraskad av Coventry. Man blir bara trött.
Doyle och Suffo är de enda som förtjänar godkänt idag. De var spelsugna efter sina avstängningar. Förhoppningsvis är McAllister snart tillbaka för jag vill ha honom på plan.
Coventry: Shearer; Whing (Barrett 79); Shaw; Safri; Suffo; Adebola; Morrell; Jorgensen (Pead 46); Doyle; Staunton; Warnock (Konjic 66)
Cardiff: Alexander; Barker; Whalley (Gray 73); Gabbidon; Robinson; Earnshaw; Bonner; Croft; Gordon; Vidmar; Langley
