Målfyrverkeri när Coventry avslutade på Highfield och säkrade kontraktet *uppdaterad*
6-2 mot Derby!! Bättre avslutning på säsongen och på 106 år på Highfield Road går ej att tänka sig.
Coventry 6, Derby 2.
1-0 McSheffrey 20
2-0 McSheffrey 29 (Str)
3-0 Adebola 37
4-0 John 40
4-1 Bolder 51
5-1 John 55
5-2 Peschisolido 63
6-2 Whing 68
En historisk dag i Coventry City FC fick ett perfekt slut.
Den sista matchen på anrika Highfield Road hade samlat 22.728 personer och det var utsålt. Läktarna badade i ljusblått och vi här hemma kan bara avundas dem som fick uppleva detta på plats.
När dammet lagt sig och röken skingrats så hade Coventry pulveriserat Derby totalt. Vi slår blivande Championship-mästarna i premiären och i denna oerhört viktiga och nervösa match för klubbens existens på någorlunda hög nivå, krossar vi ett lag som slåss för play off-plats till Premier League. Visst finns det kvaliteter i Coventry, det verkar bara vara förtvivlat svårt att plocka fram dem.
Den historiska matchen inleddes med ett känslosamt moment där olika Coventry-legender tågade in på planen till tonerna av Jimmy Hills "Sky Blues Song". Ett värdigt avsked för denna klassiska arena.
Micky Adams gjorde ett par ändringar. Marcus Hall var tillbaka i laget och därmed fick Andrew Whing nöta bänk. Claus Jörgensen återkom på bekostnad av Lloyd Dyer som inte var med i truppen.
Steele -
Duffy, Staunton, Page, Hall -
Jörgensen (Whing 67), Hughes, Doyle, McSheffrey (Morrell 78) -
John, Adebola (Benjamin 74)
Noterbart alltså att när det väl kom till kritan så var det våra egna spelare som gjorde det. Endast Richard Duffy och Luke Steele tillhör andra klubbar av de elva som startade. Detta efter en säsong där vi stundtals har haft både 5 och 6 lånespelare i starelvan.
Resultatet talar sitt tydliga språk. Det var spel mot ett mål.
Gary McSheffrey tog i den 20:e minuten, emot en passning från Doyle, drog förbi två Derby-försvarare, sköt ett lågt skott som fann nätmaskorna. Lee Camp i Derby-målet lär ha dubbelsidig lunginflammation från draget av bollar som passerade förbi honom. Det skulle bli ytterligare 5.
Åtta minuter senare var det dags igen. Claus Jörgensen drogs ner i straffområdet av den inte helt okände Mo Konjic och Macca gjorde 2-0 från elva meter.
Man kan inte låta bli att undra av Konjic kände en dag som denna. Har dock svårt att tänka mig att han var alltför besviken efter matchen. En man med ett större Coventryhjärta får man leta länge efter. Det är bara en dryg månad sedan han satt tillsammans med Coventrys supportrar vid en B-lags match mellan just Derby och Coventry.
Dele Adebola gjorde 3-0 i den 37:e minuten. Dele fick bollen på vänsterkanten, dribblade bort två Derby-försvarare innan han gjorde detsamma med Derby-keepern och rullade in bollen i tom bur.
Stern John skallade in en Hughes-hörna 2 minuter senare och det var naturligtvis ridå ner för Derby.
Andra halvlek inleddes som den första slutade. Coventry var nära att spä på målskörden men det var Derby som via Adam Bolder reducerade till 1-4. Ett vackert mål från ca 25 meter.
Stern John återställde emellertid fyra-målsöverläget fyra minuter senare med ett mål från tillsynes omöjligt vinkel.
Nu var det rena vilda västern och Paul Peschisolido gjorde 2-5 för gästerna innan nyligen inbytte Andrew Whing avslutade målkalaset med sin första boll-touch i matchen. En underbar volley.
Den mexikanska vågen rullade över ett, dagen till ära, soldränkt Highfield i vad som kommer att gå till historien som en av de finaste momenten i klubbens existens. Detta efter en säsong fylld av problem och kontroverser.
