Ännu en påsk i England - eller fyra poäng på två matcher.
Redaktionen är åter efter en späckad påskhelg där man fick se Crewe hålla liv i jakten på en kvalplats med fyra fina poäng på två matcher.
Skärtorsdag den 5/4
Påbörjade trippen till England på eftermiddagen, flög från Västerås till Stansted med Ryan Air. En händelselös resa och två timmar senare damp vi ner på Stansteds flygplats i ett ganska blåsigt England. Ytterligare någon timme senare var hotellet i South Kensington i London lokaliserat och väskan dumpad på mitt fem kvadratmeter stora rum. Lokaliserade snabbt en pub för den första pinten som följdes av några till på diverse pubar i området (såg Bilbao – Schalke 04 på TV) innan sängen lockade.
Första pinten och lite tilltugg - mer skulle det bli.
Långfredag den 6/4.
Matchdags och ett strålande väder väntade när jag tog mig till Victoria Station för att möta upp med några kompisar som tagit tåget ner från Crewe. Vi tog sen tåget ut till Crawley (ligger bakom ena landningsbanan på Gatwick för den som undrar), efter en kvarts promenad genom lummiga villakvarter började vi fundera om vi gått fel men strax därefter sprang på vi på en pub som kompisarna snokat rätt på innan. Blev ett par goda pints i solen på pubens uteservering innan vi tog en kort promenad till Crawleys hemmaplan, Broadfield Stadium. Vi fick köa ett tag innan vi kunde köpa biljetter men sen var det fritt fram att traska in på bortaläktaren där vi fick ståplats längs ena långsidan. Mer om matchen och intervjuer efteråt här för den som vill men det hela slutade 1-1 efter en match där Crewe dominerade långa stunder men där Crawley fick en straff i slutminuten efter det att bollen studsat upp på handen på Bell. Svårt att se där vi stod men det blev inte alltför mycket protester från spelarna så det var väl rätt. Crawley satte för övrigt nytt publikrekord på Broadfield i mötet med Crewe, hela 4721 personer hade trängt in sig på den kompakta arenan. Vi konstaterade efteråt att vi hade varit nöjda med en pinne innan men att det ändå kändes surt efter att Phillips enda riktiga ingripande bestod i att hämta ut bollen efter straffen. Vi tog oss tillbaks till Victoria där några tog sig vidare för hemfärd till Crewe, jag och två londonboende fans avslutade med en pubrunda och en god curry innan sängen lockade igen.
Crewe ( i svart) får applåder från fansen.
Påskafton den 7/4
Curryn satte sina spår i magen men när klockan ringde var man ändå på benen hyfsat pigg och alert. Jag hade sedan tidigare bestämt för att att åka till Derby och se Derby County ta sig an Ipswich på hemmaplan. Tåget från London (St Pancras) tog dryga två timmar innan jag var framme, lokaliserade snabbt arenan för uthämtning av min biljett innan det var dags för dgaens första pint. Det blev några till innan jag jag in på Pride Park, mycket fin arena. Tyvärr vara fotbollen som bjöds inget vidare, det märktes att inget av lagen hade så mycket att spela för och mer än varsin träträff (stolpe och ribba) är inte värt att nämna i en chansfattig 0-0 match. Tog tåget tillbaks till London där jag hann med några fler öl och en bit mat samt Real Betis – Villareal på TV innan ögonlocken blev för tunga.
Fin arena i alla fall.
Påskdagen den 8/4
Hade bestämt för att ägna dagen åt lite shopping, böjade med lite sovmorgon innan det blev en skön promenad upp till Shepherds Bush för ett besök på den giganstiska gallerian Westfield. Nu visade det sig att de höll stängt (enda dagen på året?) så jag tog mig i stället in till West End där jag strosade runt bland folk och de butiker som höll öppet. Lokaliserade en pub med SKY där jag såg delar av Man U – QPR samt Arsenal – Man City på TV. Hade försökt få biljetter till Arsenal-matchen men priserna avskräckte så jag nöjde med mig en titt på TV. Tog mig tillbaks till hotellet med mina inköp innan det blev mer curry och tillhörande öl.
Stängt på Westfield...
Annandag påsk den 9/4
Matchdags igen, tog mig till Euston för tågresa upp till Crewe. En och en halv timme senare var jag framme och mötte då upp lite kompisar på ”Corner Bar” som ligger ett stenkast från Gresty Rd, vi hann se större delen av Sheffield W – Oldham på TV där innan vi gick för att köpa biljetter. Det regnade större delen av dagen och det var inte så kul att köa utomhus den kvart det tog innan vi fått våra biljetter och kunde traska in. Mer om matchen här för den som vill men vi var alla överens om att Crewe vann rättvist (3-0) efter en match där man spelade ut ett håglöst Bristol Rovers. Vi hann med en pint efter matchen ockå innan jag tog tog tåget tillbaks till London där jag såg större delen av Fulham – Chelsea på TV.
Harry Davis gör 3-0 på straff
Tisdag den 10/4
Dags för hemresa men då planet inte skulle gå hem förrän vid 16-tiden så tog jag ånyo en promenad upp till Shepherds Bush och nu hade Westfield öppet. Där kan man ju utan problem spendera en hel dag utan att se allt men jag lokaliserade de butiker jag var ute efter och hann även med att handla lite till sambon (lite pluspoäng måste man ju ha till nästa gång...). Händelselös flygresa hem efter att ha hunnit med ett par pints till på Stansted, sambon kom och hämtade mig och någon timme efter hemkomst hade jag hunnit packa upp och kopplat av med lite hemlagat innan John Blund (och vardagen) lockade igen.
Så summa summarum – en himla massa fotboll och en himla massa öl, god curry och en massa skräpmat. Kort sagt, en vanlig påsk i England. Extra roligt att för en gångs skull få se Crewe vinna och det andas optimism i hela klubben, fansen ger Steve Davis äran för att ha fått laget att bli en play-off kandidat. Måste också nämna Nick Powell, utan att han direkt glänste i någon av matcherna så märks det att killen har något extra, kan han fortsätta utvecklas och vara skadefri så kommer han nog snart att försvinna i väg till de stora arenorna. De fyra poängen som Crewe tog under påsken har gjort att det nu bara är målskillnad som håller lagt utanför kvalplatserna så än lever hoppet i högsta grad. Nu väntar Cheshire-derby för Crewe, på lördag åker man den korta vägen till Moss Rose för ett möte med bottenlaget Macclesfield Town – avspark 16.00 den 14/4.
Lite tips också för den som aldrig varit i London eller på fotboll i England:
*Boka hotellet och annat så långt i förväg som möjligt och var inte rädd för att bo en bit utanför centrum. Kollektivtrafiken funkar utmärkt och med ett ”Oyster Card” är det väldigt lätt att ta sig runt.
*London är dyrt, pengarna smälter lätt i väg så se till att ha en tjock plånbok eller leva snålt när man väl är på plats. Inte så kul men har man inget val så...
*Promenera även mycket så inser man ganska snabbt att London egentligen består av en massa småbyar som vuxit ihop till en jättestad och kvarteren kan snabbt skifta karaktär på bara några minuter.
* Se till att boka biljetter till fotbollen så tidigt som möjligt, det är väldigt lätt med Internet och man behöver inte nyttja de researrangörer som gör rejäla påslag på sina paketresor om man inte vill.
*Samma sak med tågresor om man vill ge sig bort från London, boka så tidigt som möjligt. Jag nyttjar www.thetrainline.com, bra och smidg sida där man enkelt väljer var man vill hämta ut sina biljetter. Kan dock vara värt att jämföra med den operatör som driver sträckan man tänkt sig, det kan diffa en del.
* En annan sida som är väldigt bra är www.thefootballgroundguide.co.uk, där får man vägbeskrivningar och tips på pubar som man kan besöka som bortasupporter och vilka man ska undvika. Nyttigt att veta och sidan har info om alla ligaklubbar i England.
