Krönika: Dalglish dilemma
Kenny Dalglish har sagt att Liverpool behöver sälja innan de kan köpa. Ingen katastrof, det har trots allt presenterats fyra namn redan, men det är flera positioner som skulle behöva förstärkas. Problemet är hur man skall förflytta de icke önskvärda spelarna.
Liverpool har så här långt värvat Alexander Doni, Charlie Adam, Stewart Downing och Jordan Henderson. Tre av dem spelar på mittfältet, och det är också på mittfältet som vi har den största mängden spelare där några skulle behöva röra på sig.
Här hamnar vi dock i ett klassiskt problem. Liverpool är en stor klubb, men rejäla ekonomiska muskler (även under Tom Hicks och George Gillett var vi bra på att betala höga löner). Vi är ett aktat namn i fotbollsvärlden. Vi har andra typer av resurser som gör att livet som Liverpoolspelare är bra mycket bättre än som spelare i många andra lag.
Roy Hodgson värvade några spelare förra sommaren vars förmåga inte alls matchar vad de får för lönebesked i slutet på månaden. Några av dem kostade dessutom alldeles för mycket i övergångssumma. Paul Konchesky har lämnat, men kvar finns Joe Cole (gratis men med mycket hög lön), Milan Jovanovic (gratis men med mycket hög lön), Christian Poulsen och Raul Meireles. Endast den sistnämnda kan ha stärkt sitt varumärke som spelare, och av de rapporter om en påstådd löneförhöjning efter bevisad kapacitet lär Meireles inte ha varit i närheten av lika välbetald som till exempel Cole och Jovanovic.
Utöver Hodgsonvärvningarna, där alltså alla mer eller mindre figurerar bland de spelare som skall vara på väg bort från klubben i tidningarnas spekulationsrapporter, finns det en del spelare vars önskvärdhet kanske inte är på topp. Vi har till exempel den stora mängden spelare som var utlånade förra säsongen. Alberto Aquilani, Emiliano Insua, Philipp Degen, Nabil El Zhar och Daniel Pacheco.
Hodgsons värvningar och de som förra året var på lån är spelare som Liverpool måste försöka göra sig av med. Vilket inte är särskilt enkelt, och trots att jag ägnat en hel del kritik åt Paul Konchesky skall vänsterbacken åtminstone ta åt sig äran att ha valt det fotbollsmässigt rätta alternativet genom att flytta till en annan klubb när speltiden bevisligen inte kommer att vara särskilt stor.
Just begränsad speltid kan vi nog räkna med att ett antal av ovanstående spelare kommer att ha. El Zhar, Degen, Poulsen, Jovanovic och Pacheco har jag svårt att se hur de skall få speltid över huvud taget. Alternativen som finns i klubben är mycket bättre, och efter ett antal värvningar eller lovande spelare från de egna leden är spelsannolikheten för dessa spelare noll och intet.
Ett problem är att ingen av dessa spelare är så pass intressanta att de kommer att göra ett ”positivt karriärval”. De kommer inte tjäna mer pengar på att flytta, de kommer inte att hamna i en större klubb och de kommer inte att ha bättre resurser än vad de har i dag (träningsanläggning, stöd från läkarpersonal osv). Här måste Kenny Dalglish på något vis lyckas få igenom den fotbollsmässiga aspektens betydelse för dessa spelare, att det ändå är värt något att vara en del av ett lag där dina insatser kommer att vara värda något. Vilket jag tror inte är helt enkelt.
Det kan faktiskt sluta med att alla av dessa medelmåttor finns kvar i truppen, och det som faktiskt försvinner är de spelare som ändå besitter någon form av kvalitet för att spela på den högsta nivån. Aquilani tillhör den kategorin, och efter att förhandlingarna med Fiorentina ser ut att ha utvecklats ytterst negativt det senaste dygnet får vi se vilket lag som kan se till att förstärka med en kreativ mittfältare. En annan mittfältare är Meireles, som få vill bli av med efter en fin första säsong. Dock har Liverpool förstärkt på just mittfältet, vilket ändå öppnar upp möjligheten för en försäljning. Eventuellt säljs Meireles endast för att det inte går att bli av med andra spelare, vilket känns rätt tragiskt om jag skall vara ärlig.
Cole har varit på den nivån, vilket hans lön visar. Vad än Steve Clarke säger så tror jag att om det bara fanns en intresserad köpare av Cole skulle Liverpool släppa honom och detta oavsett summa klubben i fråga bjuder. Det är ju inte övergångssumman som är problemet här utan att det finns spelare med höga löner i förhållande till betydelsen för laget och mängden speltid de beräknas få. Cole kommer att vara i periferin rent fotbollsmässigt, men han är en av de mest avlönade i laget.
Att Liverpool befinner sig i det här läget beror på ett flertal saker. Givetvis skall kaoset kring de tidigare ägarna bära en viss skuld här, men också att laget trots allt har haft tre personer inom loppet av ett år som haft titeln ”manager” och samtliga har velat prägla laget på ett eller annat vis. Arvet efter Rafael Benítez är inte bara fantastiska spelare som José Reina, Daniel Agger och Dirk Kuyt utan också El Zhar, Degen och Sotirios Kyrgiakos. Av Hodgsons värvningar är endast Meireles den värd att behålla som jag ser det, och det mesta tyder på att portugisen har störst möjlighet att försvinna.
En annan tänkbar förklaring står att finna i den policy Liverpool numera arbetar efter vad gäller värvningar. En av grundpelarna i denna policy är att det skall förstärkas innan spelare säljs. Vi fick se denna dras till sin spets sista januari när Fernando Torres inte fick förhandla med Chelsea förrän det stod klart att Andy Carroll skulle komma från Newcastle. Den här sommaren har vi värvat tre mittfältare och en reservmålvakt, trots att det är just mittfältare och målvakter vi har många av. Förstärk först, sälj sedan är en av grundpelarna i Liverpools strategi. Problemet här är att strategin är svår att implementera på en trupp som värvats på andra grunder än den nuvarande. Det är till exempel otänkbart att Liverpool skulle få för sig att värva dyra 30-åringar vars löner aldrig tidigare i karriären har varit högre (Lex Hodgson), vilket också gör att det är svårt att göra sig av med dessa.
Liverpool behöver rensa i truppen, mängden löntagare måste minska. Det finns ett antal givna spelare som skulle kunna försvinna utan att Liverpool som lag skulle tappa i slagstyrka över huvud taget, och det är upp till Dalglish att lyckas få dessa spelare att inse att deras framtid ligger i en annan klubb än Liverpool. Lyckas inte Dalglish med detta kommer den förväntade vänsterbacken inte att infinna sig, och alla tankar om nya mittbackar kommer också stanna vid just tankar. Detta uppdrag som nu Dalglish står inför är ett av de svåraste han kommer att behöva brottas med den här säsongen. Att göra sig av med medelmåttorna.
