FA-Cup Final Countdown : D-Day - 11 : Besegrade men ändå hjältar
Joe Mercer levererade ett tal efter finalen 1952, som skulle kunnat ha varit skrivet av Winston Churchill.
Den åldrande kaptenen för Gunners hade tagit laget till final mot Newcastle. De hade krigat tillsammans hela säsongen, hela året och varit med långt framme i ligan. Året efter skulle Gunners återigen vinna ligan och på ett ännu mer uppseendeväckande sätt än 1989. Målskillnad och en mycket liten sådan. Men året innan tog Mercer sitt lag till final på Wembley.
Gunners hade återigen ett lag med flera spelare som kommit till åren. Swindin, Barnes, Mercer, Cox och Roper var alla över 30, men denna gång skulle de möta sina övermän i Newcastle.
The Magpies segrade med en gång efter att George Robledo gjort målet, men det kom i åttiofjärde minuten. Kanske inte låter så illa, men då skall man veta att Gunners spelade med sju(7!) man på planen då. Det var på den tiden lagen inte hade avbytare och Gunners blev av med Barnes i 30:e minuten, då han blev knäskadad. Sedan blev Holton, Roper och Daniel skadade, så Gunners avslutade med sju man och spelade som vildsinta oxar över planen. Till slut kunde de inte hålla Newcastle borta och de segrade med 1-0.
Efter matchen sammanfattade Joe Mercer matchen med att säga "I thought the biggest honour in football was to captain England, but I was wrong. It was to captain Arsenal today."
Så talar en riktig kapten.
