Fem tankar efter Newcastle United
Liverpool vände och vann borta mot Newcastle United, här nedan följer fem tankar efter matchen:
1. Dags att vakna, Trent Alexander-Arnold
I den föregående matchen hemma mot Bournemouth hann klockuret knappt börja ticka innan Trent slarvigt gav bort ett ledningsmål till bortalaget och under gårdagen upprepades samma melodi. Det går att diskutera huruvida engelsmannen skulle varit utvisad redan under matchens inledande minuter, det som däremot inte går att diskutera är att högerbacken på nytt ger bort ett ledningsmål och låter hemmalaget få en kanonstart. Två matcher med två slarviga inledningar med andra ord och snart måste nog Trents mentala väckarklocka börja tjuta i huvudet. Jag vill visserligen tillägga att jag ändå tycker att den nyblivna vice-kaptenen spelar upp sig såväl på Anfield och under gårdagen vad matchen lider, men i framtiden måste han vara mer påkopplad inledningsvis.
2. Dominik Szoboszlai- hatten av!
När ungraren anslöt från RB Leipzig under sommarens transferfönster hade kanske inte samtliga supporterar, undertecknad inkluderad, full koll på vad den offensiva mittfältaren kunde bidra med på fotbollsplanen. Efter tre omgångar är han älskad av samtliga, typ. Mot Bournemouth dominerade han i princip hela mittfältet på egen hand, trots att Liverpool fick spendera stora delar av den matchen undertaliga på just mittfältet på grund av utvisning. Igår var han kanske inte lika dominant, men är likväl en av lagets mest framträdande spelare. Och återigen, trots med en man mindre. Han gömmer sig aldrig från bollen utan vill hela tiden ha den, pressar och kämpar på ett sätt som jag tror att en viss kepsprydd tränare från Tyskland uppskattar enormt mycket och har dessutom en kreativ förmåga när tillfälle ges. Nu är det visserligen långt kvar av säsongen, men min känsla hittills är att Dominik Szoboszlai har varit ett fenomenalt nyförvärv som förhoppningsvis kan fortsätta utvecklas och nå ännu högre höjder längre fram.
3. "The reds" trivs i rött
Färgen röd och fotbollsklubben Liverpool FC går utan tvekan hand i hand. Dels rent stilistiskt, men även nu på kortet, vilket i sin tur återspeglas ute på planen. Liverpool har nämligen fått syna just det röda kortet två gånger under den här säsongsinledningen, vilket i sig är rätt så häpnadsväckande, men något än mer häpnandsväckande är deras facit under förutsättningarna 10 mot 11 spelare. Förra helgen mot Bournemouth red man ut den röda stormen rätt så komfortablet genom att snabbt svara med ett 3-1 mål och på så sätt stänga matchen. Mot Newcastle såg det länge ut att bli en jobbigare resa, men trots någon stolpträff här och kanonräddning där, lyckades man till slut fullborda en mirakulös vändning med två kontringsmål. Med andra ord är facit för tillfället 3-0 under dessa förutsättningar, vilket faktiskt är både anmärkningsvärt och borde ge upphov till hyllningar. Vi får väl om segerreceptet behöver komma till användning även nästa helg hemma mot Aston Villa...
4. DarWIN Nunez
Trots en fin och lovande försäsong för uruguayanen har det under säsongsinledningen blivit rätt så tydlig var Darwin Nunez befinner sig i Jurgen Klopps näringskedja. Den tuffa konkurrensen har gjort det svårt för förra sommarens nyförvärv att etablera sig i anfallskedjan och han har fått nöja sig med några relativt korta inhopp. Och den här matchen följde väl egentligen samma inlsagna väg, det blev en bänkplats och uruguyanen fick sitta rätt så länge innan nummer 9 dök upp på den assisterande domarens tavla. Men nu skulle scenförändringen till och chansen skulle tas. Och det gjorde den, med bravur dessutom. Från egentligen ingenting kunde Liverpool avancera framåt i planen och Darwin Nunez kunde, efter lite flyt, norpa åt sig bollen och mycket vackert avsluta vid Nick Popes bortre stolpe. Kvitteringen var ett faktum och jublet var stort, men anfallaren var minsann inte klar där. I ett läge där jag i alla fall vågar påstå att de allra flesta med Liverpool sympatier nöjde sig med krysset och 1 poäng att ta med sig hem till Liverpool, dök plötsligt en viss uruguayan fram och fann sig själv fri mot mål och kunde lika vackert som första målet placera in bollen i nätmaskorna och euforin visste inga gränser.
Frågan nu är ju vad som sker med Darwin Nunez längre fram. I skrivande stund är han väl för het för att bänkas, men det är samtidigt en spelartyp som vi vet är begränsad. I matchbilder som dessa, när motståndarna står högt och vågar att riskera mycket i sitt spel, passar han utmärkt då han kan penentrera ytor med sitt rörelsemönster, fysik och snabbhet. I matchbilder mot lite lägre stående lag blir dock den bristande tekniken och passningsspelet lite mer synat och uruguayanen blir inte alls lika effektiv. Oavsett vad var det oerhört kul och viktigt för anfallaren att få avgöra dessa typer av matcher, som mycket väl kan komma att bli viktiga när säsongen summeras.
5. Alisson Becker - finns det några superlativ kvar?
Igår visade han varför han, i mitt och många andras tycke, är seriens bästa målvakt. Jag börjar tappa räkningen på hur många gånger brassen har räddat Liverpool under de senare åren och han visar inga tecken på att sakta ner. Det finns givetvis en sekvens, en superräddning, som befinner sig i min hjärna under skrivande stund, när Miguel Almiron får stå och måtta ett hårt och välplacerat skott som Alisson lyckas styra upp i ribban och sedan slå ut sin egen retur till hörna. Total världsklass. Hans lugn i allt han gör är ovärderligt och han sprider en känsla av trygghet ända hem till tv-sofforna. Sedan hatar man ju inte direkt att han agerar tolk till Darwin Nunez i intervjun efteråt.
TV: Liverpool vann mot Newcastle efter Nunez succéinhopp
