Från Wolves matchprogram 18 januari 2011
Senaste nytt från Wolves matchprogram mot Doncaster Rovers
Jag får alla Wolves matchprogram hemskickade till mig, hemma som borta. Det har jag fått de senaste 12 säsongerna (sen 1998/99). Jag tänkte därför skriva ner en summering vad som står i det senaste matchprogrammet. Det är ganska intressant läsning om man gillar Wolves.
===================
Nr 14 Wolves v Doncaster Rovers 18 januari 2011
MANAGERN
Det är alltså dags för omspelsmatch i FA cupen och programmet börjar med att manager Mick McCarthy skriver om hur viktig och traditionsfylld cupen är, och att vi borde ha fått en straff i förra matchen mot Doncaster då Jarvis blev fälld, vi var dessutom det klart bättre laget tills Elokobi blev utvisad. McCarthy tyckte inte att det var ett rött kort, möjligen ett gult. McCarthy hälsar idag välkommen Jody Craddock och Karl Henry som är tillbaka från skada. McCarthy poängterar också att Doncasters manager, Stan O’Driscoll, är från Wolverhampton.
BOSSEN
Chief Executive Jez Moxey har därefter en sida och han upprepar mycket av vad McCarthy skrev. Moxey gillar Doncaster eftersom vi mötte dem i sista matchen 2008/09 när vi redan var klara seriesegrare. Doncaster applåderade våra spelare innan matchen och det var mycket snyggt gjort. Dessutom är managern Stan O’Driscoll en stor Wolvessupporter. Moxey berömmer vidare unge Matt Doherty som gjorde sin debut mot Doncaster och var strålande. Doherty är ju nyligen inköpt från Bohemians, men Moxey poängterar att de unga spelare som vi värvar bara är ett komplement till vår fina Academy.
Att vi haft så många Academy-spelare på bänken denna säsong är ett tecken på att något stort håller på att hända. Tyvärr förlorade de nyligen mot Everton i FA Youth Cup, men Everton är en av Englands bästa klubbar vad gäller ungdomar, så det var ingen skam. Moxey talar också om att det här med fladdriga matchbiljetter är på väg ut, Smartcard är framtiden och säsongsbiljettsinnehavare har redan testat sådana kort.
UTVECKLINGSLAGET
Sen följer en del action-fotografier från de två senaste matcherna innan det är dags för artikeln om reservlaget. Det är alltid Steve Weaver, Development Coach, som skriver den. Denna gång har den en speciell fokus på FA Youth Cup-matchen mot Everton som tyvärr förlorades. För många av spelarna var det första gången de fick spela en så viktig match med press från fans och med en stor publik. Everton är serieledare och Wolves gjorde en bra match. Det var trevligt med så mycket fans på matchen. Ägaren Steve Morgan önskade laget lycka till innan kick-off, och hela styrelsen var på plats på matchen.
Steve skriver också om att ett fjärde sportcenter nyligen har öppnats i Wolves regi: Wolverhampton, Walsall och Telford får nu sällskap av Birmingham. Dessa sportcenter letar upp lovande småknattar som sedan får plats i Wolves pojklag. Vill ni veta mer om dessa center kontakta Marc Campbell, Academy Development Centre Coordinator, på marccampbell@wolves.co.uk
WOLVES ACADEMY
Sen kommer den sedvanliga artikeln om Wolves Academy, det är Academy Manager Kelvin Thelwell som skriver den. Han är glad att fotbollen kommit igång igen efter två inställda matcher i december. Tyvärr har inte resultatet varit så bra: en oavgjord mot Blackburn och bortaförluster mot Everton (FA Youth Cup) och mot Man Utd. Mot Blackburn gav Zeli Ismail Wolves ledningen efter pass från Jack Price, men Blackburn jobbade sig in i matchen och kvitterade. McAlinden gav Wolves på nytt ledningen, men Rovers kvitterade snöpligt igen i slutminuten. I FA Youth Cup sköt Andre Landell i stolpen och Jake Cassidy hade en kanonchans, men Everton kontrade och gjorde 1-0. Cassidy kom igenom igen och kvitterade men tyvärr åkte vi ut på ett självmål, men som sagt, Everton är serieledare och har ett bra lag.
ACADEMY-PROFIL - JAMES PARSONAGE
Sen följer alltid en lång intervju med en Academy-spelare och denna gång är det James Parsonage, en spelare som jag aldrig hört talas om. Han är född 1993 och är högerback/mittback. Han berättar att han började säsongen med att bli knäskadad, men är nu tillbaka och har spelat ett par matcher. Det här är hans andra år som akademispelare så det är viktigt att det går bra i år. Parsonage var lagkapten i Wolves U15-lag, men har haft det lite tyngre nu när han blivit äldre. Han tänker fortfarande på sin skada, då knäskålen kom ur läge efter 11 minuter i säsongen allra första match. Synd eftersom hade precis innan skadan fått beröm från coachen. Parsonages favorit är Kevin Foley, en mycket stabil spelare.
James berättar att det är kanonstämning i the Academy, alla peppade honom när han var skadad. Han tillbringar fritiden med att spela xbox och eftersom han fortfarande bor hemma är han mycket med sin familj. Om han inte vore spelare så skulle han vara personlig tränare eller jobba inom byggbranschen. De som tränar hårdast i Academy är Michael Ikiewhe, Andre Landell och Louis Harris. De som skämtar mest är Louis, Andre och Brian McGroary. Den mest talangfulle spelaren i laget är Zeli Ismail, hans fötter är löjligt snabba. Andre Landell är också teknisk.
SPELARPROFIL - MARCUS HAHNEMANN
Veckans spelare i the HOTSEAT är målvakten Marcus Hahnemann. Han är ganska råbarkad och gillar att grilla mat, barbeque, eller att fixa till en hjortstuvning - helst ska han ha skjutit hjorten själv. Något Marcus också tycker är roligt är att skratta åt Stephen Hunts kläder, Hunt ser inte klok ut. Marcus är värdelös när det gäller händiga saker, han skulle sätta upp en hylla och då rasade hela väggen eftersom han borrade före mycket. Marcus gillar att äta vilt kött och om han inte lagar maten själv så rekommenderar han en restaurang för vilt nära Reading som heter Pot Kiln.
Marcus gillar mycket mat och det säger han att det syns på hans kropp. Han äter det mesta, dock inte haggis trots att Berra försöker få övertala honom: fårmage med malda lungor och hjärta? Knappast! Hans fru påstår att han är rädd för höjder, men det stämmer inte. han är bara rädd för att falla. Hans favoritskådespelare är Chevy Chase. Marcus är ingen romantiker (stackars frun) och det värsta med fotbollen är att man inte har några helger lediga. Marcus vänner åker skidor eller campar i bergen på helgerna och han skulle vilja följa med. Men när han själv är ledig mitt på dagen så jobbar alla andra.
Marcus tycker att Zubar är den sämsta bilköraren i Wolves, han har i alla fall haft flest olyckor sen Marcus kom till klubben. Det är synd eftersom Zubar har väldigt fina bilar, medan Marcus själv kör omkring i en skrothög. Marcus berättar vidare att han samlar på allting. Hans garage är en enda stor ”collector centre”. Framför allt samlar han på radiostyrda leksaker, typ bilar och flygplan. Hemma i USA har han dessutom en stor samling vapen. Marcus berättar att hans största inspiration i sin karriär har varit hans pappa Art, men också fd Wolvesspelaren Alan Hinton som han hade som coach hemma i USA. Om Marcus skulle tävla i något ämne så skulle han förmodligen välja ”bilar”.
Hans favoritgodis är M&M med jordnötter och han brukar blanda M&M med popcorn. De sporter han gillar att titta på är all bilsport och amerikansk fotboll. Sen kommer vi till det här med musiksmaken. Alla i laget klagar ju på Marcus heavy metal-musik. Marcus tycker däremot att alla andra har väldigt tråkig och mesig smak. Han ville att alla i Wolves skulle följa med på en konsert med de ”snälla” Kings of Leon, men de enda tre som följde med var Ikeme, Craddock och Berra. De tre får godkänt, alla andra har usel musiksmak, enligt Marcus. Marcus beskriver sig som ”envis, självisk och envis”, och säger sig ha inga problem med sprutor. Han bröt tån när han spelade för Reading, då stack han en smärtstillande spruta i sig själv.
SPELARE I FOCUS - MATT DOHERTY
Sedan följer en lång intervju med mannen för dagen Matt Doherty. Han fick ju debutera i förra matchen mot Doncaster, och han är så glad för detta, den unge försvararen. Matt är från Dublin och kom alltså till Wolves i somras från Bohemians. Han fyllde 19 år nyligen, och det har verkligen gått fort för Matt som för inte länge sedan tvättade mattor i sin pappas företag. Matt berättar att det jobbigaste inte var att debutera, utan att sjunga inför hela spelartruppen. De måste nämligen alla debutanter i Wolves göra! Matt valde en låt av Backstreet Boys. McCarthy sa att Matt sjöng bra, och det blev dessutom bättre och bättre för varje ton.
Doherty fick spela mot James Hayter som är en riktig bra spelare, men klarade sig bra. Matt säger att var som en dröm att få dra på sig tröjan. Faktum är att natten innan matchen drömde han att han skulle göra mål, men så blev det inte. Matt tyckte att han gjorde en stabil match även om det blev lite tuffare när Wolves plötsligt bara var tio man efter Elokobis utvisning. Han såg matchen på TV i efterhand och det såg bra ut, men nu gäller det att ha båda fötterna på jorden igen. Både hans pappa och hans syster Rebecka var på matchen. Pappan kom över från Dublin medan systern pluggar på universitetet i Manchester. Matt berättar att pappan skakade innan matchen, han var mer nervös än Matt.
Matt berättar att han blivit bombarderad på Facebook av gratulationer och att han bara varit en enda gång hemma i Irland sedan han skrev på för Wolves. Han har inte hunnit! Tiden har gått så fort eftersom han gillar allt hos Wolves. Träningen är hård, men när Matt fick sitta på bänken mot Blackburn fick han en kick och debuten mot Doncaster var fantastisk. Stephen Hunt säger att Matt är en ny Kevin Foley, väldigt lugn och stabil. Steve Weaver säger att Matt alltid är glad och att det är en okomplicerad kille. Han hade ingen pre-season-träning i kroppen så han har fått slita extra hårt, men det har gått toppen sedan han kom från Bohemians. Matt avslutar med att säga att om någon hade sagt till honom för sex månader sen att han skulle spela i FA Cupen för ett Premier League-lag så skulle han ha skrattat, men nu blev det sant.
WOLVES WOMEN
Damlaget har en sida, denna gång är det en matchrapport från FA Cup-segern (4-0) mot Solihull Ladies hemma på Goodrich. Abby Pope, Dani Selmes, Rebecca Large och Amber Quick gjorde målen. Abby Pope är på bild och ser ut som om hon är 12 år. Manager James Astle var mycket nöjd med vinsten. Speciellt eftersom damlaget inte har spelat på fem veckor på grund av kylan och har inte kunnat träna så mycket. Laget saknade dessutom Becky Hall, så det var en fin vinst. Nästa ligamatch blir 23 januari mot TNS på Goodrich.
OLD GOLD HISTORY
Handlar denna gång om Mark Rankine som spelade för båda lagen, dvs för Doncaster 1987-1992 och för Wolves 1992-1996, innan man går över till en artikel om The Bhatti Brothers som blev Wolves ägare 1982 och som höll på att driva klubben i konkurs. De var väldigt mystiska och lovade mycket, men åstadkom inget. Till deras försvar kan sägas att de till en viss del blev motarbetade av Wolves stadsfullmäktige vad gäller bygget av en supermarket, vilket inte gjorde saken bättre, och till slut lät de klubben förfalla.
THEY PLAYED FOR THEIR COUNTRY
Sedan följer en nostalgiartikel där Steve Gordos denna gång skriver om Dennis Wilshaw som var en anfallare i Wolves på 50-talet och som fick spela för England i VM 1954 i Schweiz. Han gjorde bland annat fyra mål för England mot Skottland 1955 (7-2). Han är fortfarande den ende som har åstadkommit detta under de 110 gånger som länderna har mött varandra i fotboll.
Ja, det var väl allt för denna gång!
