Gästkrönika: Plinget och sidan 377
Sulan la upp en text i forumet som var för bra för att inte publicera här. Kan tänka mig att många Roversfans känner igen sig i den.
Ville bara dela med mig om hur det är att vara Blackburnsupporter. Nu som då. Ni känner säkert igen er i en del.
Det här är för "Plinget" och sidan 377. Det här är för Tipslördag och 90-talets bästa informationskälla - Text-tv. Det är är om laget i mitt hjärta - Blackburn Rovers.
Sveriges televisions Text-Tv någon gång under VM-året 1998. Sidan 328. Notiser. "Den tidigare Newcastlebacken Darren Peacock har skrivit på ett 3-års kontrakt med Blackburn Rovers". Kort och koncist. Jag brister ut i ett "Wow" och ett par ärevarv senare konstaterar jag att Peacock är en högst medioker fotbollsspelare som ser mer ut som en porrstjärna än en fotbollens dito. Men glädjen består mer i att svensk media rapporterar om mitt lag. MITT lag. Det handlade inte om Liverpool, United eller Arsenal utan om Blackburn Rovers. Ett lag som tillbringade en tynande tillvaro mitt i den grå massan tillsammans med lag som Coventry, Leicester och Wimbledon.
Ett par år senare befinner sig laget i det lite mindre charmiga Division 1 och det är inte längre givet att laget finns med på Stryktipset, allt som oftast får man nöja sig med en plats på Måltipset. På tipsväggen i den lokala spelbutiken konstateras det att det blåser hårda vindar över Ewood park, Björnebye är avstängd och Mark Hughes har blivit gråhårig.
Äntligen lördag. Morsan lyckades ständigt med bedriften att ha maten klar klockan fem. När andra halvlek började. Jag satt i köket och försökte lyssna med ena örat på Tv:n i vardagsrummet och med det andra på morsan som frågade om man ville ha mer sallad.
Plötsligt höjs kommentatorns röst och rusandes in i vardagsrummet får jag beskåda Dennis Bergkamps stolpskott i repris. "Nära" konstaterar Billy Ohlsson. Åter till matbordet. Det tar bara någon minut, ett svagt "Pling" hörs och det blir återigen dags att rusa iväg, halvt snubblandes över katten kan jag konstatera att Ashley Ward gett Barnsley ledningen borta mot Grimsby.
Klockan är 17.53 och på Text-tv börjar allt fler matcher markeras i blått. Så även match 10. Blackburn - Port Vale, 0-0. Dagen efter läser jag i tidningen att Jeff Kenna blivit utvisad i den 42:a minuten. 0-0 känns plötsligt inte alls så dumt och jag ser genast fram emot nästa match. Stockport. Borta.
Oktober, 2010. Tio år har gått, känslan är densamma. Kärleken består. Stoke - Blackburn 1-0. Ännu en Lördagkväll förstörd.