Leeds United - Plymouth3 - 0
Höstresan del 1: Leeds United - Plymouth Argyle 3-0
En mycket skadedrabbad Argyle försökte "parkera bussen" på Elland Road - men släppte in tre mål på sju minuter och var aldrig nära att få med sig ett resultat. Gästerna lyckades med bedriften att registrera noll skott, vilket säger en hel del.
Elland Road - en mäktig men märklig arena
Arenan var i princip fullsatt med en publiksiffra på 36000. Ljudet när hemmafansen sjöng sin sång "Marching On Together" var rätt så mäktig och hemmaläktarna tornar verkligen upp sig runt omkring.
Från min position i bortaklacken långt bak i John Charles Stand kändes det dock nästan som man var inomhus (se bild ovan). Taket på nämnda läktaren är båda lågt och djupt om man såg varken himlen eller övre halvan av övriga läktarna. Taket verkade även vara tillräckligt tjockt för att helt ta bort 4g-signalen - inför avspark var det många Argylefans som sprang runt och frågade om någon visste nåt om laguppställningen, men ingen hade någon signal. Man tar för givet att man har matchinformation i fickan nuförtiden...
Till sist hittade jag någon som hade kollat laguppställningen innan han gick in. Men han såg bara ilsken ut och sade "It's shit mate"...
Gav Rooney upp på förhand?
Som jag nämnde i införrapporten visste vi ju att sju ordinarie startspelare var otillgängliga inför matchen. Det visade sig att mittfältsgeneralen Adam RandellAdam Randell hade skadat sig också mot Preston senast och kunde inte spela heller. Och så möter man Leeds på bortaplan, en match som förstaelvan förmodligen hade förlorat ändå. Det kändes som om lösningen hade mer än ett öga på nästa match på tisdag mot jumbon Portsmouth - i och med att inte ens alla friska förstaval fick spela sedan.
"Stjärnan" Morgan WhittakerMorgan Whittaker förpassades till bänken, likaså svenska mittfältaren Rami Al HajjRami Al Hajj. Ingen av dem skulle bytas in.
18-åriga Caleb RobertsCaleb Roberts gjorde full ligadebut från start, medan 16-åriga Tegan Finn skulle göra sitt första inhopp och spelade merparten av andra halvleken. Snacka om elddop - ingen lätt match för tonåringarna att visa vad de kan direkt.
Matthew SorinolaMatthew Sorinola och Julio PleguezueloJulio Pleguezuelo (som inte har startat under Rooney) och Nathanael OgbetaNathanael Ogbeta (som har startat ett par matcher och spelat jättedåligt) bildade vad som såg ut som en 6-manna backlinje i en 6-3-1 formation, tillsammans med Bali MumbaBali Mumba, Kornél SzücsKornél Szücs och Victor PálssonVictor Pálsson. Inga defensiva spelare fanns på bänken - av den enkla anledningen att alla tillgängliga defensiva spelare i seniortruppen startade matchen!
"Bussen" höll i en halvtimme
Matchbilden blev lite som man skulle förvänta sig av sådan taktik. Leeds passade runt bollen men hade svårt att skapa några riktiga farligheter - det var ju väldigt trångt när de försökte ta sig igenom. Längst fram hos Argyle sprang en ensam Ryan HardieRyan Hardie runt och slet men ingenting fastnade där och det var en minst sagt otacksam uppgift.
Sedan med en halvtimme spelad landade en lös boll hos Dan James utanför straffområdet. Han drog till direkt och drev bollen rakt i krysset. En riktig pangträff.
Det följade två mål till i rask takt, och båda kändes rätt slumpaktiga. Szücs blockerade ett skott men rensningen tog i Pálssons rygg och friställde Joel Piroe som enkelt kunde peta bollen förbi en chanslös Daniel GrimshawDaniel Grimshaw. Samma Piroe tog sedan emot en boll med samma Szücs i ryggen. Han försökte klacka men Szücs blockerade igen. Bollen snurrade upp och landade i steget på den inrusande Brendan Aaronson, som kunde sätta 3-0 tämligen enkelt.
Otur med kalasträff och två otursstudsar? Jag ser det mer som om man låter Leeds ha bollen utanför straffområdet och slänga in bollar i straffområdet en hel match kommer sådana saker hända förr eller senare. Man minns ju inte de gångerna det blockerades och rensades, eller där långskottet seglade över - det fanns mängder med sådana också.
Andra halvleken var sedan en sömnpiller. Rooney bytte in några ungdomar och verkade nöjd med att inte förlora med fler mål. Leeds verkade också spara sig efter bästa förmåga. Båda har ju två matcher till att spela denna vecka.
En lång resa för inga skott...
Wayne RooneyWayne Rooney har ju envisats med att påstå att Argyle alltid ska spela anfallsglad fotboll. När han äntligen ändrar sig så verkar han verkligen ha landat i den andra extremen. Jag tror och hoppas att detta var en engångstaktik.
Jag kan förstå att han vill prioritera tisdag och inte ville slita ut de få anfallsvapnen han har. Hemma mot Portsmouth - och med åtminstone Ibrahim CissokoIbrahim Cissoko och Darko GyabiDarko Gyabi tillbaka - borde det finnas en rimligare chans till seger.
Samtidigt var vi 1300 fans i Green Army och att inte ens lyckas ha ett skott i hela matchen kändes lite som ett hån mot oss. Man kan ju spela defensivt utan att försöka ha sexbackslinje.
Leedsfansen höll i gång i andra halvleken och sjöng "It's a long way to Plymouth when you're shit" och de hade inte fel. Det är ju lång väg från Göteborg också, särskilt när tågen strular och det var nära att jag inte kom vidare från Manchester efteråt.
Nya tag och nya tåg på tisdag. Det bara måste bli bättre än detta.
