Inför Wolves - West Bromwich
Lokalderby i West Midlands
Dags för ett hett lokalderby i West Midlands, Wolves mot West Bromwich, närmaste grannen som vi inte mött på nio år. Wolverhampton känner ni ju såklart till, det är en vacker och solig stad i mellersta England. Inte långt ifrån ligger Birmingham som är Englands näst största stad. De har också en flygplats, Birmingham International, som vi ju alla känner till - där har vi ofta landat.
Mitt mellan Birmingham och Wolverhampton finns en håla, ja, ett illaluktande träsk, som är mest känd för olika varianter av spyflugor. Denna sumpmark har märkligt nog lyckats få en befolkning, eller varelser kanske man ska kalla det. Området heter Sandwell och i denna dynga finns en suspekt sammanslutning som kallar sig West Bromwich Albion. Denna märkliga mix av fattighjon, halta och lytta karaktäriseras av att de ofta har sex fingrar och sju tår, vilket egentligen inte är så illa eftersom de har en beständig klåda och då hjälper det till att de har fler utskjutande kroppsdelar än normalt folk.
Dom är lätta att känna igen, deras fans släpar sina knogar i marken när de går, de tar sig fram med en hasande gång med sluttande låga pannor och en irrande stirrig blick. Deras läte är märkligt nog: ”boing boing boing”, vilket antagligen är någon form av parningsrit för likasinnade.
Deras namn är West Bromwich Albion och fråga mig inte hur de tagit sig upp till Premier League. De ligger såklart på nedflyttningsplats, konstigt vore annars. Imorgon ska de möta sin raka motsats: det ädla och vackra Wolverhampton Wanderers, en gyllene förening av stolta och rakryggade adelsmän från en klubb som man skulle kunna karaktärisera som ”The Pride of the Midlands”.
Det är verkligen en match mellan det onda och det goda imorgon. Det vackra Wolves som var i kvartsfinal i Europa League förra säsongen och som slutat sjua två säsonger i rad i Premier League, mot nykomlingarna från West Bromwich Albion som har en kråka som symbol på klubbmärket och som lyckats krångla sig till Premier League via playoff.
West Bromwich kommer givetvis att åka ur serien med dunder och brak och imorgon ska Wolves av barmhärtighets skäl ge dem en liten spark i rumpan som styr dem nu längre ner i avgrunden. Missa inte matchen imorgon, för det är sista gången vi möts på många många år.
Wolves har haft stora problem med skador, men nu rapporteras det att både Adama Traoré och Willy Boly tränar och borde vara redo för match imorgon. Fortfarande saknar vi skyttekungen Raul Jiménez men för att slå West Bromwich räcker det ju med några knattar från P12, så det ska inte vara något fara.
Om Boly kan spela, vilket jag tror, så blir taktiken 3-4-3 med trebackslinjen Boly-Coady-Saiss, och Semedo och Ait-Nouri i en mer offensiv roll som wing-backs på kanterna. På mitten lär Dendoncker och Neves vara och längst fram antar jag att Traoré, Silva och Neto får chansen. Men allt hänger så klart på om Boly är spelklar, annars lär det bli fyrbackslinje som i förra matchen och då går Moutinho in på mitten.
Det spelar egentligen ingen större roll eftersom vi kommer vinna mot West Bromwich ändå. Deras nya manager Sam Allardyce är Wolvesfan sedan barndomen och han kommer göra allt för att underlätta vår stolta och ärorika seger.
JAG OCH WEST BROM
Lokalderby missar man inte så jag har såklart sett lagen mötas både på Molineux och i kråkslottet Hawthorns. Första gången jag var på plats var en bortamatch i oktober 2001, då matchen slutade 1-1. Det var en fantastisk upplevelse och jag har aldrig känt mig så hatad som då. Vi åkte med supporterbussarna till Sandwell och väl framme fick vi gå genom en gallerförsedd gång där knogsläparna stod och spottade på oss genom staketet. Som sagt 1-1 och en pinne, mål av Nathan Blake.
Nästa gång jag såg Wolves vs West Brom var på Molineux i maj 2011. Då var jag ända nere på planen i paus och delade ut en pokal till en ungdomsspelare, jag tror att det var till Anthony Forde. Jag minns att det var en helt galen stämning så att man nästan var rädd och jag undrade hur man ens kunde spela fotboll i ett sådant oväsen. Wolves vann med 3-1 efter två mål av Steven Fletcher och ett av Adlene Guedioura. Vilket fantastiskt minne! Vi hade 2-0 i paus och det kunde varit mer, och jag var nere på gräsmattan. Underbart!
SWEDEWOLVES TIPPAR
Normalt hade vi vunnit med 4-0, men nu saknar vi så många ordinarie spelare att jag nöjer mig med 2-0. Bägge målen gör Willy Boly på nick.
TROLIGT WOLVES-LAG
WOLVES (3-4-3, fr.h.): Rui Patricio – Willy Boly, Conor Coady (c), Romain Saiss - Nelson Semedo, Leander Dendoncker, Ruben Neves, Rayan Aït-Nouri – Adama Traoré, Fabio Silva, Pedro Neto.
