Rånet på Parc des Princes
Den tjugoåttonde maj 1975 spelade Leeds final i Europacupen mot titelförsvararna Bayern München. Ett felaktigt beslut av domaren och linjedomaren avgjorde matchen vilket gjorde Leeds-supportrarna vansinniga.
Bayern München (4-3-3): Maier; Beckenbauer, Schwarzenbeck, Durnberger, Andersson (Weiss); Zobel, Roth, Kapellmann; Hoeness (Wunder), Müller, Torstensson
Leeds United (4-3-3): Stewart; Reaney, F.Gray, Madeley, Hunter; Bremner, Giles, Yorath (E.Gray); Lorimer, Clarke, Jordan
Domare: Kitabdijan (Frankrike)
Åskådare: 50,000
Under Don Revies tid i klubben var Leeds ett lag som var väl sammansvetsat och räknades som en av de största klubbarna i Europa, dock hade laget en tendens till att ofta falla på mållinjen. Under säsongen 1974/75 gick det väldigt bra för Leeds i Europacupen (som bytte senare namn till Champions League) och laget tog sig enda fram till finalen där Bayern München skulle stå för motståndet, men Don Revie hade då lämnat klubben för att ta över det engelska landslaget. Finalen skulle spelas i Paris på Parc des Princes den tjugoåttonde maj och den som skulle leda Leeds i finalen var Jimmy Armfield. Men Don Revie fanns kvar i spelarnas tankar.
- Vi ville vinna för Don Reives skull och vi hade självförtroendet på topp, för vi var ett ganska fulländat lag, sade Billy Bremner.
Bayern München var titelförsvarare, men de visste att matchen mot de engelska ligasegrarna skulle bli svår.
- Vi visste att engelska lag var svåra att spela mot, sade den tyska målvakten Sepp Maier.
Leeds var bara den andra engelska klubben som hade lyckats med bedriften att ta sig enda fram till finalen i Europacupen. Manchester United var den första klubben då de vann finalen 1968. Matchen blev väldigt fysisk och redan efter fyra minuter satte Tony Yorath in en tuff tackling på Björn Andersson som fick kliva av. I den första halvleken blev Allan Clarke fälld i straffområdet av Franz Beckenbauer och Leeds ville ha straff, men de fick inte något gehör hos domaren. Med tjugofem minuter kvar av matchen hittade en volley från Peter Lorimer nätmaskorna bakom Sepp Maier, men målet blev bortdömt på grund av Billy Bremner var offside, något som visserligen var sant men han var inte inblandad i spelet. Han sprang istället bort från straffområdet och händelserna. Istället kunde Bayern München komma tillbaka in i matchen och göra både 1-0 och 2-0 innan matchen var slut.
- Jag sade till mig själv att det var klart. Vi blev mycket lyckliga när domaren och linjemannen dömde bort målet, sade Franz Beckenbauer och fortsatte:
- Vi kom tillbaka i matchen och gjorde två tursamma mål, så när matchen var slut stod vi som vinnare fast vi hade haft tur, mycket tur.
Leeds-supportrarna på läktarna tyckte som Beckenbauer och började slänga in stolar på planen. Engelsmännen sprang sedan in på planen och strider med polisen utbröt. Konsekvenserna för detta blev att Leeds stängdes av i tre år från europeisk toppfotboll.
- Han var väldigt misstänksam, sade Billy Bremner om den franska domaren, men han erkände också att laget inte spelade så bra som de kunde göra.
- Vi hade kontroll på matchen, men jag tror inte vi var så professionella som vi skulle ha varit den kvällen för vi för vi förlorade på grund av två enkla mål.
