Vinsten var största glädjeämnet
Vi har betydligt högre krav på vårt Leeds än det här, men tre poäng och fortsatt serieledning förlåter mycket.
Det var ingen vidare övertygande insats av Leeds, när man mötte Ipswich på Portman Road. Ipswich inledde matchen klart bäst och Leeds fick inte igång något spel över huvudtaget. Det var också Ipswich som hade matchens första klara chans. Ett skruvat skott av Stewart gick förbi Martyn och tog i stolpen för att sedan turligt rulla tillbaka i famnen på den liggande Martyn.
Leeds stack emellan med en kontring där Keane kom fram i ett bra läge, men Sereni kunde rädda till hörna. Ett par minuter senare var det dags för första målet. En frispark från Venus på vänsterkanten nådde Stewart som var före sin bevakare Mills. Stewart kunde enkelt nicka in det välförtjänta ledningsmålet. Leeds lyckades spela något bättre mot slutet av halvleken och skapade två chanser. Ett skott av Keane som gick utanför och ett skott av Kewell som Sereni räddade.
Ipswich började bra även efter halvtid även om Leeds började att spela bättre och bättre ju längre matchen höll på, men spelet och insatsen var långt ifrån godkänd. Ipswich hade goda möjligheter att göra 2-0 och därmed skulle de säkert punkterat matchen. I 52:a minuten hade Armstrong en nickskarv tätt utanför stolpen och en kvart senare sköt McGill ett hårt skott över ribban.
Leeds svarade med en motattack i samma minut och Keane blev helt fri, han väntade dock lite för och målvakten gjorde en fotparad till hörna. Keane fick chansen att ta revansch på sig själv två minuter senare. En härlig djupledsboll av Kewell frispelade Keane och där här gången kom han rakt framför mål och gjorde inget misstag med avslutningen.
Det verkade som om spelarna i Ipswich deppade efter målet och det var Leeds som hade hand om initiativet mot slutet. Vi var ganska nöjda med en poäng efter den mediokra insatsen. Just då drogs gardinen ned ordentligt för Ipswich. Mills slog en lång crossboll, som Magilton inte fick undan i stället gick bollen till Kewell som avancerade ned mot kortlinjen och slog in bollen mot Viduka framför mål, men där kommer Venus glidande och stöter bollen i eget mål. Viduka hade säkert också gjort mål så det gjorde ju ingen skillnad, men det var ändå ett snöpligt sätt att förlora en match där man var värd minst en poäng och kanske t o m tre stycken.
Försvarsspelet fungerade bra för Leeds och Matteo/Ferdinand var säkra på de bollar som slogs in mot mitten.
Däremot fick man aldrig i gång det malande och aggressiva spel framåt, som oftast är vårt kännetecken.
Harte och Viduka var osynliga större delen av matchen, medan Kewell glimtade till några gånger mot slutet.
Det behövs betydligt bättre takter för att nå en topposition, men det är trots allt starkt att plocka hem en seger på bortaplan efter den här prestationen.
