Protester, Bates och förlust
Spelarförsäljningarna har avlöst varandra på senare år, medan investeringar i spelartruppen har lyst med sin frånvaro. Simon Grayson fick efter en tids kräftgång sparken och ungdomstränaren Neil Redfearn har fått tre matcher på sig att övertyga ordförande Ken Bates om att han är rätt man för jobbet. Fansen har tröttnat på klubbens styre och protesterna börjar få vind i seglen. Leeds United är en klubb i kaos.
Nykomlingen Brighton kom till Elland Road med förhoppningar om att hämta med sig tre poäng hem till sydkusten. Leeds-bekantingen Gustavo Poyet stod för tre offensiva byten i den andra halvleken och The Seagulls kunde peta in segermålet till 2-1 i slutminuterna genom nyförvärvet Craig Mackail-Smith, som kostade £2.5 miljoner när han anslöt från Peterborough United inför säsongen, det är mer än vad hemmalagets nyförvärv kostat tillsammans, då det nästan enbart rör sig om free transfers.
Det är lätt att avundas andra lag, kanske framför allt Brighton. Ny fin arena och spännande nyförvärv som Vicente från Valencia och LuaLua från Newcastle. Gamle Leeds-keepern Casper Ankergren lär inte ha ångrat sin flytt till sydkusten.
Leeds-supportrarna har alltid haft höga krav på sitt lag, men att vi skall "break the bank" i jakten på uppflyttning är inte något vi kräver, snarare att få reda på vart pengarna egentligen tar vägen. Ordförande Ken Bates påstår att spelatruppen som till största delen består av free transfers och gamla avdankade free transfers har bland de högsta lönebudgeterna i hela The Championship. Frågan är bara vem som tjänar så pass mycket i dagens Leeds att klubben inte har råd att förlänga kontrakten med de spelare man vill ha kvar. Försäljningarna av Fabian Delph, Kasper Schmeichel och Jonny Howson etc har hamnat i Bates omtalade "War chest", som dessvärre inte räckt till mer än en målvakt från nedflyttade Preston North End. Istället har man investerat över £7 miljoner på Elland Road, som man inte äger och där stolarna gapar tomma denna säsong.
Leeds United befinner sig på nästan exakt samma plats som när Ken Bates tog över klubben för drygt sju år sedan. Femårsplanen som skulle ta klubben tillbaka till Premier League misslyckades och LUFC är idag inte ett dugg närmare The Promised Land. Aidan White sitter på ett utgående kontrakt och Robert Snodgrass har bara 1 år kvar på kontraktet efter den här säsongen, säljs han också? Ryktena säger att skotten avsultat kontraktsförhandlingarna med klubben. Kevin Blackwell, John Carver (caretaker), Dennis Wise, Gary McAllister och Simon Grayson har alla tagit sig an uppgiften att leda LUFC och sedan fått sparken, men är det dem det är fel på? "You pay peanuts you get monkeys" är ett uttryck som är värt att begrunda.
Ken Bates använder radiokanalen Yorkshire Radio (som går med förlust) och matchprogrammen för att odla myten om sig själv som den store frälsaren, enligt honom var ingen annan intresserad över att ta över styret i klubben, något som senare visat sig vara felaktigt. När klubben åter hamnade i admin under sommaren 2007 kom flertalet bud in till förvaltarna KPMG, som hade i uppgift att sköta försäljningen och ge fodringsägarna en så bra deal som möjligt. Astor Investment, en stiftelse med bas i skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna gick med på att skriva av stora delar av den skuld (£17.6m) Leeds United var skyldig, men enbart på villkorlet att Ken Bates återfick kontrollen. Sagt och gjort, Bates var tillbaka och övriga fodringsägare fick tillbaka 10 pence per pund. Ett skuldfritt Leeds United kunde säsongen därpå redovisa en vinst på £4.5m. Om någon annan budgivare vunnit kampen om klubben hade Astor kunnat få tillbaka delar av den skuld Leeds United var skyldig, men man var alltså inte intresserade, vilket får ses som ytterst märkligt.
Ken Bates har senare ljugit i domstol om vem som äger klubben, något han erkänt var ett misstag. När The Premier League med Richard Scudamore i spetsen hotade Leeds med att inte få delta i den högsta serien vid en eventuell uppflyttning utan att ägarna redovisades, då prestenterade man ett kort uttalande på den officiella hemsidan som förkunnade att Ken Bates köpt Leeds United för en hemlig summa. De fans som vill ha svar kallas för "morons, sickpots, dissidents" etc, samtidigt som BBC (av bates också kallat Bloated Biased Corporation) portats från Elland Road, ett enkelt sätt att slippa svara på frågor för vår chairman hemmahörandes i skattefria Monaco.
Inför gårdagens förlustmatch tågade över tusentalet Leeds-fans från City Square de drygt 40 minuterna ut mot Elland Road i samarbete med The West Yorkshire Police för att visa sitt missnöje med Leeds Uniteds styre. Leeds United Supporters Trust har startat en kampanj "A campaign for change", där man aktivt söker investerare som kan tänkas köpa ut de nuvarande ägaren, vem det nu egentligen är.
Legendaren Eddie Gray jobbar numera för Yorkshire Radio och fick ta emot flertalet arga samtal från besvikna supportrar efter matchen som ropade på Bates avgång. Protesterna börjar få momentum och publiksnittet har sjunkit dramatiskt denna säsong, hur länge har Bates råd att sitta kvar?
