Arsenal - Leeds United2 - 0
Arsenal - Leeds United 2-0
Ett inspirerat bortalag föll till slut genom Calum Chambers succéinhopp och förre Leeds-lånet Nkethiahs påpasslighet.
Det var ett ordinarie Leeds som under tisdagskvällen tog sig till huvudstaden för mötet med det kämpande Arsenal som nu gått fyra säsonger utan Champions League på Emirates Stadium. Två tränare som upplevt motvind under säsongsinledningen kom förvisso in till matchen med två olika utgångspunkter. Arsenal som rätat upp skutan efter den politiskt nödvändiga måste-matchen mot West Bromwich i första omgången, då man låg sist i Premier League, hade inte längre samma akuta behov av bröd och skådespel, tog emot ett Leeds som tappat mycket av den fart som sände chockvågor genom Premier League under förra säsongen och det bättre tränade Yorkshire-laget skulle också visa vad även ett sådant kan göra mot ett dysfunktionellt lag med stjärnor och trupp stor nog för rotation i cuperna.
Den första halvleken blev en jämn historia. Efter en inspirerad, pigg Arsenal-inledning kom Leeds igång och ganska snart var lägena både kvitterade och även i Bielsa-favör. Med en frisk Bamford på plan hade Leeds kunnat gå in i halvtid med ledning, som det är springer istället en vilsen tränarfavorit i Tyler Roberts runt som understrykningspenna för de som börjat tvivla på Bielsas förmåga jämte en Daniel James som ännu inte visat Manchester United-kvalitet, och en Rodrigo Moreno som förvisso börjar visa bättre form men också har en bit kvar tills Valencia-värvningen nått betyg: godkänt.
Det var hursomhelst en inspirerad insats som lovar gott, att åka till Emirates och i stunder spela som det bättre och mer sammanhängande laget ger förmodligen arbetsro till den principfaste Bielsa som naturligtvis inte kommer tumma en tum på sin grundläggande fotbollsfilosofi. En enkel spaning är att Arsenal varit bättre under Bielsa medan Leeds varit favorit till en omedelbar nedflyttning med Arteta vid rodret.
Den mållösa första halvleken gav hopp om ett avancemang och länge var det också en böljande affär, där Moreno borde ha haft betalt för sin jättelöpning med ett friläge om James bara inte visat prov på en beslutsförmåga på knattenivå. Arsenal å sin sida rullade runt utan att hota särskilt mycket, även om kvalitetsskillnaden gör sig påmind då spelare som Nketiah och Nicolas Pepe kan roteras in.
Det skulle också bli den större Arsenal-truppen som blev utslagsgivande.
En skada på Ben White inför en hemmahörna gjorde att man snubblade på guld då *herregud, är han kvar i Arsenal-Calum Chambers* fick jogga in mot Mesliers hemvist. Tjugo sekunder senare vinkade Calum och övriga på mål innan vrålet kunde bryta ut.
Målet sänkte Leeds mer än något annat i matchen. En ovanligt blek Kalvin Philips (fuppgiften gjordes svårare av en domare som föll för att Arsenal gärna föll) tappade än mer mark och Nketiahs snabbhet, som oroat främst Llorente matchen igenom, låg kanske till grund för bytet mot Liam Cooper. Att kalla det hela matchavgörande vore därför orättvist, men ett någorlunda resignerat bortalag stängde matchen genom Liam Coopers något för svaga hemåtnick mot Meslier. Aktionen, där Nketiah sticker fram en tå och petar bollen högt över Meslier för att sedan kontrollera den och ur snäv vinkel och täckning i expressfart på väg hem mot mållinjen är skickligt utförd och berättar dock historien om 2-0 klart bättre än vad något fokus på Cooper eller Meslier gör.
Leeds har ingen Nketiah, och däri låg egentligen skillnaden för kvällen.
Matchen spelades därefter av, Ligacupen är för vår del över för i år. Med oss hem från London har vi prestationen och förlusten, och med det står vi förmodligen bättre rustade för uppgiften som är Premier League än de lag som vaskar cuperna i tron om att ett lättare spelschema ska leda nånstans. Leeds har istället sin karaktär som är att matcher ska vinnas, den går inte att kompromissa bort utan att en match som är "okej" att förlora snabbt blit två, tre.
Jag hade önskat de formstarka ungdomarna Summverille och Gelhardt från start. Kalvin Philips återvändande, Gelhardts inhopp och de tydligare linjerna i spelet jämfört med ett tilltänkt topplag som Arsenal - nej, resultatet svider men detta var ett fall framåt.
