År 2015: Från botten till toppen
Det har verkligen varit ett annorlunda år för Leicester som inleddes i botten av Premier League och avslutades i delad serieledning. Här följer en summering av året som gått.
Den 1 januari 2015 reste Leicester till Anfield för att möta Liverpool i en match som slutade 2-2. Då låg the Foxes sist i Premier League. Ett år senare är läget helt annorlunda. Då gästas man av Bournemouth hemma på King Power Stadium som delad serieledare tillsammans med Arsenal.
Året som har gått har verkligen varit händelserikt. Från en sistaplats i Premier League till delad serieledning, klubben bytte tränare under sommaren och två superstjärnor har vuxit fram. Här följer en resumé av år 2015 ur en Leicestersynvinkel.
Tung inledning
Som nämnt låg Leicester sist inför det nya året efter en mycket tung inledning på sin comebacksäsong i Premier League. Förlusten borta mot QPR i slutet på november innebar att Leicester gled ned på en sistaplats i tabellen och låg där tills mitten på april.
Visserligen bjöd det nya året på en ovanlig seger hemma mot Aston Villa med 1-0. Men misären, om man får kalla det så, bara fortsatte då klubben förlorade sex gånger på de nästkommande åtta matcherna. Laget spelade inte direkt dåligt, men kunde verkligen inte vinna matcher.
För tränaren Nigel Pearson var läget inte muntert. I början av februari rapporterade Sky Sports att han fått sparken från sitt tränarjobb, som senare dementerades bestämt av klubben via ett officiellt uttalande. Ryktena initierades efter att ett klubbledningsmöte ska ha ägt rum angående Pearsons framtid, med klubbens usla form och Pearsons stundtals märkliga beteende i åtanke. Men han blev kvar.
Pearson var stundtals pressad i sin roll som tränare för Leicester.
Vändningen mot West Ham
Tyngda av förluster under säsongen tog Leicester emot West Ham på King Power Stadium den 4 april och besegrade dem oväntat med 2-1 genom ett sent segermål av Andy King. Därmed bröts sviten på åtta matcher utan seger. Matchen efter vann man borta mot West Brom med 2-3 genom Jamie Vardys sena segermål och i matchen efter den blev det ytterligare en seger genom 2-0 mot Swansea. Var det otänkbara på gång? Kunde Leicester lyfta sig på slutet från sin sistaplats?
Segrarna fortsatte att rulla in. Det otänkbara var på väg att hända. I slutet på april gick Leicester upp på en sjuttonde plats genom seger borta mot Burnley med 0-1 och var ovanför nedflyttningsplatserna för första gången sedan slutet på november.
Esteban Cambiasso, Leo Ulloa och Jamie Vardy firar Ulloas 3-0-mål i segern med samma siffror mot Newcastle.
Bortsett från förlusten hemma mot suveräna Chelsea så blev det sju segrar på de nio avslutande matcherna. Genom krysset borta mot Sunderland med 0-0 så var det klart: Leicester hade mirakulöst klarat sig kvar i Premier League!
Säsongen avslutades med en hemmaseger med 5-1 mot QPR och lyfte Leicester till en slutgiltig fjortonde plats i tabellen. Vilken lyftning ropade många, och den har även kallats för ”the Great Escape” (den stora flykten).
Vad låg bakom bedriften? Ja, det är fortfarande en fråga som ställs. Något klickade helt enkelt. Nigel Pearson fixade det taktiskt, bytte formation och flera spelare hittade rätt form, i rätt tidpunkt. Många menar också att det var Esteban Cambiasso som vid ett tillfälle satte sig ned med Pearson och gav honom förbättringsförslag, men det är bara rykten.
Jag tror främst att det var lagmoralen som var väldigt stark säsongen igenom. Laget tappade alltid tron om att de kunde klara sig kvar och detta växte sig extra stark mot slutet för någon underlig och okänd anledning. Samma lagmoral som håller sig stark även idag.
Pearson får sparken
Efter vårens succé kom bomben i slutet på juni: Nigel Pearson får sparken från Leicester. Hela fotbolls-England var helt ställda: Varför sparka ett vinnande koncept?
Då sommaren fortgick framkom allt fler detaljer som alltmer stödde klubbens beslut. Han hade uppträtt sig märkligt vid flera tillfällen under den gångna säsongen, exempelvis då han brottade ned och tog strypgrepp ”på skoj” på Crystal Palace-mittfältaren James McArthur, kallat en journalist för struts samt svurit åt fler andra.
Nigel Pearson och James McArthur.
Droppen för klubbledningen sägs vara då Pearson försvarade hans son James Pearsons, även han också i klubben då, och två andra spelares beteende då de var involverade i en rasistisk sexhärva i Thailand. Dessutom sägs han ha betett sig allmänt stöddigt inför klubbledningen vid flera tillfällen. Så beslutet var kanske befogat, med facit i hand.
Claudio Ranieri ersätter Pearson
Efter drygt två veckor med spekulationer stod det klart att italienaren Claudio Ranieri blir Pearsons ersättare. Många trodde att Ranieri var ett reservval och menar att anställningen var ”fantasilös", särskilt efter hans usla facit med Greklands landslag med den nästintill pinsamma förlusten mot Färöarna främst i åtanke. Leicester tippades att hamna långt ned i Premier League igen av exempelvis Premier League-redaktionerna på SvenskaFans.
Sakta men säkert började opinionen vända, åtminstone hos Leicestersupportrarna. Men sin charmiga och ödmjuka framtoning och lite bristande engelska roade han flera på presskonferenser som hölls under försäsongen. Men det var upp till bevis på planen.
Hans första uppgift var att försöka ersätta veteranen Esteban Cambiasso som inte ville förlänga sitt kontrakt med Leicester. Den naturlige ersättaren verkade bli Gökhan Inler från italienska Napoli.
Inleder säsongen bra
Leicester inleder säsongen bra med två raka segrar mot Sunderland och West Ham. Flera börjar ställa sig frågan att Ranieri kanske inte var så pjåkig ändå för Leicester? Men 36 matcher återstod på säsongen, så mycket kunde hända.
Förutom bottennappet hemma mot Arsenal med 2-5 så fortsatte Leicester att överträffa allas förväntan. Klubben tassade med i toppen av tabellen och plockade flera segrar under hösten. Efter tretton omgångar, närmare bestämt i mitten på november, så tog man över serieledningen för första gången på femton år. Återigen stod fotbolls-England förbluffade: Hur kunde Leicester som låg sista för ett halvår sedan leda Premier League? Samtidigt argumenterades det för att det aldrig kommer hålla i längden och de ”bara har tur”.
Lagmaskinen Leicester fortsatte att imponera.
Men de fortsatte att övertyga. Jamie Vardy och Riyad Mahrez var fruktansvärt bra tillsammans och gjorde fler mål än vad flera andra klubbar gjort totalt och den förstnämnde slog, hemma mot Manchester United, förre Unitedspelaren Ruud Van Nistelrooys målrekord på mål i elva raka matcher inför ett lyriskt King Power Stadium.
Superduon Riyad Mahrez och Jamie Vardy.
Flera andra spelare imponerade givetvis. Nyförvärvet N’Golo Kanté spelade väldigt bra tillsammans med Danny Drinkwater på mittfältet. Inför säsongen var den stora frågan om vem som skulle ersätta Esteban Cambiasso, och med facit i hand verkar det som att Drinkwater och Kanté än så länge gjort det väl trots Gökhan Inler i truppen. Försvaret med kapten Wes Morgan i mitten började täppa igen efter inledningen på säsongen och många menar att Morgan är en av ligans bättre i nuläget, mycket tack vare mittbackskollegan Robert Huth som verkligen är klippan i försvaret. Sammanfattningsvis kan man säga att det är laginsatsen som är extra imponerande. Leicester spelar verkligen sammansvetsat, som ett ”kompisgäng” som Claudio Ranieri beskrivit truppen.
Leicester ångade på i en allmänt svag säsong i Premier League av de tippade toppklubbarna och ledde i mitten på december Premier League med hela fem poäng efter seger borta mot Everton med 2-3.
Claudio Ranieri har mycket att glädjas åt då år 2016 står inför dörren.
Flera ställde sig den smått obekväma frågan: Kan Leicester vinna Premier League? Efter säsongens andra förlust borta mot Liverpool så tonades nog denna förhoppning/dröm ned något till möjligen en sjätte plats som sämst, i kombination med det faktum att Arsenal nu jagat ifatt Leicester poängmässigt och de delar serieledningen inför det nya året. Men om någon hade sagt att Leicester skulle som sämst sluta sexa inför säsongen så skulle jag fråga om de skojade med mig först. Vilket lyft de gjort den här säsongen! En spännande säsongshalva väntar minst sagt!
Gott nytt år på er!
