Reserapport 2: Leyton Orient - East vs West - av Onsala O's
Det är väl lika bra att jag erkänner det med en gång, jag har inte lika bra koll på Orient som jag har på exempelvis mitt svenska favoritlag. Jag sitter inte spikad framför webradion varje lördagseftermiddag och lyssnar på direktrapporteringen från matcherna utan jag är nog en typisk text tv supporter. Sedan internet kom in i mitt liv ( Ja jag är så gammal så jag minns tiden innan internet ) så har det öppnats stora möjligheter för oss som följer lag i dom lägre divisionerna men det finns ju som
Lördagen den 17 mars vaknade jag på mitt hotellrum redan klockan 8 på morgonen till ett väder som varken var bra eller dåligt, lätt duggregn och jämngrå himmel. Ett väder man som svensk är van vid med andra ord. Mitt resesällskap hade börjat tassa inne på rummet redan vid 5 tiden då dom skulle sätta sig på ett tåg med destination Leeds. Hotellet var förresten lite speciellt. Då mitt resesällskap var West Ham supporter så hade han bokat in oss i en av Upton Parks VIP loger så vi hade utsikt över hela arenan, ganska kul faktiskt och hotellet och frukosten höll riktigt bra standard. West Ham kanske skulle ägna sig åt hotellverksamhet i stället för att spela fotboll?
Strax efter 10 gav jag mig ut på byn och styrde stegen mot Upton Parks tunnelbanestation bara för att upptäcka att den var stängd så det fick bli buss till Stratford för att komma till den röda linjen. Då klockan inte var så mycket och jag tyckte det var lite tidigt att åka ut till Leyton så åkte jag in till Liverpool street och tog en promenad i det området en stund, ganska trevligt men då inga pubar ännu öppnat så blev det lite svårt att fördriva tiden. Runt 11 tog jag tunnelbanan tillbaka mot det hållet jag kom ifrån och var ute i Leyton runt 11.30. När jag är inne på ämnet tunnelbana så vill jag passa på att rekommendera er som funderar på att resa till London att skaffa er ett Oyster card, det är ett plastkort som man laddar med pengar och det blir alltid billigare än att lösa dagsbiljett, mycket smidigt.
Detta var mitt fjärde besök i Leyton men eftersom jag aldrig varit på den rekommenderade hemmapuben Birbeck Tavern så blev detta mitt första mål för dagen. Det var väl inte direkt fotbollsstämning där inne om man säger så, dock ett väldigt sympatiskt ställe om man vill sitta och prata i lugn och ro innan matchen och deras ölutbud är fantastiskt. Massor med udda ale sorter som man aldrig hör talas om och eftersom alkoholstyrkan inte var så hög i många av sorterna så kunde man pröva på några stycken utan att somna. Här fanns också en mycket trevlig utegård som man kunde sitta på om nu vädret varit lite mer inbjudande. Skall ni gå på Orient så är Birbeck ett jättebra ställe att börja på!
När det var ca 1,5 timme till avspark tyckte jag att det var dags att sätta fart mot Brisbane Road, inte för att jag var orolig för att bli utan biljett utan för att jag ville hinna med en pint på medlemspuben med. Jag passerade bortapuben ”Coach & horses” på vägen men inte heller där rådde någon vidare karnevalsstämning, än så länge var det lugnt i Leyton.
Biljetter inhandlades till south stand för det kanske lite höga priset 23£. Jag har för mig att jag läste någonstans innan säsongen började att Orient har seriens högsta biljettpriser, men så har man heller inte några publiksiffror att skryta med. En liten tur till shopen resulterade i en mössa samt det självklara matchprogrammet, är det någonting som engelska klubbar är bra på så är det matchprogrammen och Orient är inget undantag. Hade även tänkt köpa någon trevlig t-shirt som jag spanat in hemma på datorn men dom var slut så jag fick klara mig utan.
Inne på medlemspuben var det trevligt, FA cup fotboll på teven och massor med folk! Även här fanns det ett fantastiskt ölutbud och jag prövade en god ale som jag inte kommer ihåg vad den hette, gillar man att pröva sig igenom en massa udda ölsorter så är detta ett bra ställe. Det kostar i och för sig en pund att komma in om man inte är medlem men det är det värt, och den trevlige mannen i dörren hälsade mig välkommen och sa ”Tack så mycket” och bara det är värt en pund. Roligt också att se den härliga blandningen av olika sorters fans, allt ifrån unga Stone Island dressade män till äldre gentlemän i keps som förmodligen upplevt mer lidande med Orient än som kan anses vara hälsosamt.
Efter en burgare under läktaren tog jag plats i min stol som bjöd på en bra utsikt över arenan. South stand är beläget ganska nära bortasupportrarna, för dagen ca 800 till antalet så förutsättningarna för lite klassisk brittisk fotbollsatmosfär fanns helt klart. Stämningen var faktiskt helt okej både från vår läktare samt från Brentfords men ju längre matchen gick desto mindre hördes gästerna.
Arenan är för övrigt värd några rader för sig. I varje hörn finns ett hus med lägenheter där flera har balkong ut mot planen och inte ens en mäklare skulle kunna hävda att insynen i vissa bostäder är skyddad. West stand som är den nyare av dom två långsidorna är också en lite udda fotbollsläktare, ganska hög men hälften av höjden är läktare och resten är massa fönster och andra utrymmen, ser lite fånigt ut om ni frågar mig.
Eftersom matchen spelades för flera veckor sedan så känns det inte som någon större mening att jag går in i någon djupare analys av den, några saker kan man dock konstatera.
Rachukba är Orients femte målvakt denna säsong och i och med Jones comeback mellan stolparna så är man nu inne på sin sjätte keeper, än så länge är det väl bäst att tillägga. Rachukba var annars en av dom bättre spelarna denna eftermiddag, efter en lite darrig inledning så spelade han upp sig rejält. En rolig detalj var när han fumlade till det i början av första halvlek och publiken bakom målet förenas i ett kollektivt ”For f***s sake” flera på läktaren reser sig upp och signalerar byte ut mot Russel Slade på bänken, oklart dock om det fanns någon skadefri målis på bänken att slänga in. Några minuter senare gör den nyss utskällde Rachukba en fenomenal räddning när han klistrar bollen nere vid stolproten efter att han gjort en sidoförflyttning från första till andra stolpen, stort jubel från läktaren! Ibland skiljer det inte mer än några minuter mellan oduglig och fantastisk.
Backlinjen spelade mycket stabilt, framförallt mittbackarna Cuthbert och Chorley. Kan behövas då det börjar dra ihop sig till bottenstrid.
En annan spelare som jag imponerades av denna eftermiddag var Super Kevin Lisbie. Inte så mycket för han gjorde mål utan mer för sin förmåga att alltid lyckas ta emot bollen ofta med ryggen mot mål. Han sätter sina medspelare i bra lägen, skapar ytor för sina lagkamrater samt lägger ner mycket slit. Framförallt är han rutinerad och kan få tiden att gå i slutet av matcherna, där många andra bara slår iväg bollen håller han i och spelar smart så att tiden går, måtte han hålla sig skadefri.
Lagkapten Matthew Spring sade i programmet inför matchen att det behövdes tolv poäng till för att säkra kontraktet, då det blev tre i denna matchen samt tre till mot Oldham härom veckan så är det alltså sex till som behövs. Tiden börjar rinna ut nu men förhoppningsvis kan vi lösa det i dom tre sista omgångarna, störande dock att vi tappat så oerhört många poäng mot bottenkonkurenterna. Å andra sidan får vi väl vara tacksamma för att vi ligger så pass bra till som vi gör med tanke på den urusla starten på säsongen.
Publiksiffran var som vanligt strax över 4000, det är bara när storlagen kommer på besök som det är i närheten av att bli fullsatt och då har bortalaget med sig 2000 personer. Jag tycker Orient är värd en större publik, arenan är bra och det tar inte speciellt lång tid att ta sig dit från centrala London. Ni som åker över för att se storlagen spela, ge Orient en eftermiddag om ni får chansen, det blir garanterat en annorlunda upplevelse jämfört med Stamford Bridge eller Emirates.
Till sist så hoppas jag att Orient kan hänga kvar, League One är en intressant serie och det dyker ständigt upp nya storlag på besök , O’s hör hemma där!
Up the O’s!
Patrik
