Reserapport E10 London - inte en japan eller norrman i sikte!
I helgen reste Leyton Orient Stockholm branch (dvs jag?) till E10 för att se den viktiga matchen mellan Leyton Orient vs Sheffield W. Då Sheffield "drar" ca 20 000 pers på sina hemma matcher i norr, förväntades ett stort antal supporters resa till norra London. Så blev det också, rekord publik för säsongen på Brisbane Road och inte en norrman eller japan i sikte....
Vår solen skiner över London + 18 grader, det är Lördag (ignorerar att i en annan del av London spelas just nu Chelsea mot Tottenham). Leyton Orient har förlorat 4 av de sista 5 matcher. För motståndet denna dag står Sheffield Wednesday som är i absoluta toppen av serien. Kan väl bara bli hemma seger eller....
Efter en snabb inchecking på hotellet, så började jag resan med Central line de tio hållplatserna upp till Brisbane Road. Redan på tunnelbanan kan man se att det inte är något normalt league one lag vi möter denna helg. De blå/vit randiga tröjorna är nästan fler till antalet än röda, de ryktas om att SWFC har sålt över 2600 biljetter till denna bortaresa!
Tunnelbane stationen. Vy från andra sidan vägen när man kommer ut, till vänster mot arenan, till höger mot hemma puben...jag tar höger
...mot hemmapuben som ligger ca 400m bort genom ett bostadsområde (som ser lite halvskumt ut). Puben är inte lätta att hitta, men när jag gått halvvägs så ser jag dessa två herrar i rött som jag kan gissa var de är på väg. Vi passerar en enorm kyrkogård och sedan ligger puben i ett gathörn. Till min besvikelse är det inte så mycket folk där inne, dock har puben en härlig uteservering på baksidan där de flesta sitter, men stämning ...nja. Jag beställer en Julia Bitter (4%) och försöker komma i stämning...men blir ganska snabbt uttråkad. Jag bestämmer mig istället för att gå till...
....borta puben - "Coach and Horses" som är sjukt befolkad av SWFC supporters. Även fast stämningen inte är hotfullt på något sätt så tycker inte polisen att det är någon bra ide för mig att ta en öl där i min O's halsduk. Hmmm, bortschasad från puben på hemmaplan. Kändes inte bra! Istället beslöt jag att hämta biljetterna som fanns att hämta vid West Stand, ticket office.
En mindre charmig, men talande bild från Leyton downtown
E10 i Londons nordvästra del är väl diekt ett område där de nyrika väljer att bosätta sig. I området finns typiska engelska radhus byggda efter andra världskriget, vissa hus mer nedgångna än andra. Området har en invandrartät befolkning, men förhållandevis få av dessa verkar gå på matchen. Arenan ligger helt underbart, mitt i bostadområdet, precis som det ska vara! Avstånd från tuben max 1000 m.
The West stand är de nyaste delen av Brisbane Road, byggd under 2000 talet. Den här delen av arenan har fått utstå mycket kritik för att det ser mer ut som en kontorsbyggnad och inte så mycket som en läktare. Här finns bla biljettkontoret, reception area (Press, VIP etc) samt såklart medlemspuben. Först ville jag vara säker på att Leo Tyrie hade hållit vad han lovat och lagt undan biljetterna åt "journalisten från svenska fans" som jag beskrivit mig själv......
....och visste kan man lita på O's staff! Biljetten på pressläktaren (!) var säkrad och visst pirrade det till när jag insåg att jag skulle få gå in genom VIP ingången och följa matchen tillsammans med journalist kåren. För att lugna nerverna behövde jag en pint till (hade ju bara fått en så här långt) och vill även testa den omtalade medlemspuben...40 minuter kvar till match - det finns tid!
På vägen dit ligger supportershopen vägg i vägg och jag slinker in och köper en bok om "O's greatest" (en bok om de tio största legenderna som spelat för Leyton Orient) samt en kaffemugg (grymt snygg).
Att komma in på medlemspuben kostar ett pund och det är här som ALLA O's supporters som gillar att ta en drink innan matchen och inte har familjen med sig denna dag är. Tyvärr blev fotot lite suddigt, men när man kommit fram genom folkmassan till bardisken såg jag att de hade en imponerande variation av ölsorter. Jag hade inte tid att fundera för mycket utan tog istället en pint Fosters (suck som att dricka pripps blå..värsta skitölen det vet jag ju) och beundrade istället alla de medaljer som puben fått. Jag har ingen bild inne från puben, men det var mycket folk, väldigt mycket folk och en enormt trevlig stämning. Sedan var det dags att tömma ölen, jag som journalist var ju på jobb...
x
Underbart att gå in i reception area och få "bocka " av sig själv som journalist för första gången i livet! "fifth floor please, use the elevator" säger damen bakom disken och jag försöker komma ihåg när jag senast tog hissen upp till min plats på läktaren under en fotbolls match. Åker hiss med en äldre herr som ska av på våning två (VIP) "are you a journalist", säger han "yes I'm writing for a swedish website about leyton orient, we have got about 250 readers everyweek" svarar jag "unbelievable!, svarar han "we do need that" säger han och vi enas båda om att det blir en svår match denna dag.
Bakom några dörrar och genom ett pressrum, fullt av journalister letar jag mig ut på pressläktaren. WOW vilken syn, 30 platser med internet uppkoppling och fantastisk utsikt ut över planen från femte våningen. Känner mig lite bortkommen och väljer plats nr 12, men det visar sig snart att där sitter BBC radio (fasen borde stått på mig och bett dem flytta på sig) så jag tar istället plats 17 där jag sitter brevid SKY SPORTS utsände (han som ringer in och läser upp när det blir mål)!
Utsikt till vänster där jag sitter, ca 20 minuter förematch, över Tommy Johnson stand. Här står O's supporters, just då ganska tunnt befolkad. Läktaren är nästa lika ny som West stand och har dessutom höjts upp så att alla ser bra.
I alla hörn på arenan har man byggt bostadslägenheter, alla har hörn balkonger ut mot arenan! Under matchen står O's supporters och grillar/dricker öl. Kan man ha bättre utsikt??
All öl gör ju att man måste gå på toaletten innan match, skönt tvålställ! Come on you O's nu börjar matchen
Owl supporterar solar sig på east stand. Vid inmarschen spelas Tijuana Taxi med Herb Alpert & Tijuana Brass och så har det varit i strax över 40 år bortsett från en period i början av 80-talet. Bra stämning nu
Första halvlek
SWFC visar från början att de vill vinna denna match. O's får försvara sig nästan hela tiden, men gör det bra. Jag är imponerad av Chorley och Cuthbert i mittlåset som ser stabila ut, även Rachubka som gjorde några tvivelaktiga ingripanden under sina första matcher, ser bra ut i målet. Framåt har O's tyvärr inte så mycket. Lille Cox ser hungrig ut på kanten och slår bra inlägg. SWFC publiken sjunger högst under det första 15 minuterna av matchen, men då O's jobbar sig in matchen tystar de...kanske beroende på att det står i solen och blir "mosiga" efter en del intagande av öl innan matchen kanske. Lisbie har två bra chanser på slutet, men eftersom Russel har bestämt att han ska vara ensam på topp, så blir det svårt för honom att nå hela vägen fram. 0-0 paus...ganska logiskt.
I paus letar jag mig ut i köket (som alla andra) där står journalist buffen uppdukad för journalisterna. Det bjuds pasta a la rabbiata, potato wedges och så klart te och kakor. Kan inte bli mer engelskt än så. Pratar med Gary, en journalist från en lokal tidning, som tycker det ser ut som att O's rustat för att förlora - går ju bara inte att försvara sig en hel match! Jag håller med honom
I pressrummet innan för läkaren finns en mängd datorer uppställda och en riktig skön porrig soffa. Hela miljön påminner om the office på något sätt och bidrar till en skön league one känsla.
Andra halvlek
O's inleder något mer framåt än i första. Smith skjuter en bra skott i 49 min som SWFC målvakt räddar med viss möda. Cutherbert rensar på mållinjen för O's i 51 min och i 53 min kan man inte så emot längre då Johnsson gör 1-0 för the owls efter att han gjort mål på returen av sitt eget skott. Jag måste erkänna att det är ganska välförtjänt. Efter detta följer en period med totalt SWFC dominans. I 70 min byter Russel in Porter och detta var ett mycket bra drag, då han förändrar matchbilden totalt. Porter spelar mer stor energi på mittfältet (jämfört med Reed som byttes ut) och står för tre bra målchanser under de resterande 20 min. Den farligaste chansen är ett skott med 10 sekunder kvar att tilläggstiden så smiter mindre än 10 cm utanför SWFC vänstra stolpe.
Matchen är slut, en tyst men samlad vandring mot tunnelbanen. På vägen tillbaka höra jag samtal om att det bara är 4 poäng ner till nedflyttningplats, vissa funderar hur det blir att möte Burton på Brisbane Road....
På perrongen åter mot London. Ganska lugnt, ser några unga killar i Stone Island tröjor som polisen har omringat, jag funderar på om de är O's eller SWFC men innan jag får klarhet i detta kommer mitt tåg och jag är på väg in mot Oxford Circus.
Resultatet kunde ha varit bättre, men det var en riktigt trevlig eftermiddag i E10. Tack Leo Tyrie (presschef Leyton Orient) för att du fixat grymma biljetter
Jo, slutligen spelarbetyg (1-5)
Målvakt
Rachubka 4
Backlinje
Forbes 2
Chorley 4
Cuthbert 4
McSweeney 3
Mittfält
Leacock 3
Reed 1
Smith 2
Cox 3
Porter (70 min) 5
Anfall
Campbell Ryce 4
Lisbie 4
