Rubrik saknas
Storförlust 1-5 borta mot Chesterfield, en poäng av nio möjliga och på nedflyttningsplats igen. Millwall har inte fått den drömstart man hoppades på.
”Jag har som manager aldrig förlorat en match så här stort. Jag sa till spelarna att jag skämdes och hoppades att dom också gjorde det”, sa manager Nigel Spackman till klubbens officiella hemsida efter 1-5-förlusten på Saltergate i Chesterfield.
Senast Millwall släppte in fem mål i en ligamatch var för ett år sedan då man förlorade med 0-5 borta mot blivande seriesegrarna Reading – men då ska det tilläggas att vi i nästan 70 minuter spelade med utespelare mellan stolparna efter att Andy Marshall blivit utvisad. Efter förlusten mot Chesterfield finns inga sådana bortförklaringar att tillgå.
”Det finns saker att lära av förlusten för lagledning och tränare – och spelarna. Det här är ett affärsresultat och om resultaten inte förbättras snarast måste förändringar ske.”
”Jag sa till spelarna att var och en av dem är tvungna att ta sig en lång titt i spegeln och fråga sig om dom gjorde sitt yttersta där ute idag. Min känsla är att några av dem inte gav hundra procent och det sa jag åt dem.”
Men Spackman ville inte skylla förlusten på spelarna.
”Där slutar mina hårda ord för att i slutändan är det jag som är manager, det är jag som tar besluten och jag måste ta det fulla ansvaret.”
Som supporter kan man bara oförstående skaka på huvudet åt att visa spelarna inte ger sitt allt. Med totalt 16 nya spelare tycker man ju att truppen borde slåss inbördes om att få chansen att visa vad man kan i startelvan. Då inte allra minst de spelare som var med om att föra ner laget till League One.
Spackman genomförde tre ändringar i laget; skadade Darren Byfield och Maurice Ross ersattes av Filipe Morais och Mark Phillips, dessutom petades Neal Ardley av Chris Hackett. Vänsterbacken Tony Craig fick glädjande nog sin avstängning upphävd efter överklagan och spelade, även om det förstås hade varit ännu mer glädjande ifall vi hade sluppit spela med en man mindre i 86 minuter mot Leyton Orient i tisdags.
Matchen mot Chesterfield var mer eller mindre över redan innan halvtidsvilan då hemmalaget hade tagit ledningen med 3-0. Trots att Millwall faktiskt lyckades skapa en handfull halvchanser under den första halvleken tappade laget humöret då backlinjen agerade minst sagt darrigt så fort Chesterfield gick till anfall. Särskilt nyförvärvet Zak Whitbread, den före detta Liverpool-backen, hade en mörk dag och byttes ut strax efter halvtidsvilan. Dessförinnan hade också Tony Craig för tredje matchen i rad lämnat planen innan full tid.
Ironiskt nog svarade inhopparen Kevin Braniff – de flesta Millwall-fans hatobjekt – för Millwalls reducering 18 minuter före full tid. Hans fint placerade skott bakom Barry Roche var den unga anfallarens första mål sedan januari 2004.
Målet blev startskottet på Millwalls bästa period i matchen där Poul Hübertz och Marvin Williams hade flera chanser att näta. Backen Mark Phillips hade en boll över mållinjen men nickmålet dömdes bort för offside. Just Phillips blev sedan skadad av Chesterfield-målvakten och Millwall fick avsluta matchen med en man mindre på planen efter att ha genomfört alla sina byten. Vid det skedet hade dock majoriteten av Millwall-fans redan lämnat arenan.
Millwalls A-lag har inklusive träningsmatcher inte vunnit en match sedan Burnley hemma i slutet av april. Vi pratar i runda slängar nästan 1000 minuters spel. Nästa helg gästar Oldham Athletic och blir det inte vinst då är en sak säker; den så kallade 12:e spelaren kommer att förvandlas till en ruskigt obehaglig motståndare.
Chesterfield 5-1 (3-1) Millwall
1-0 (’13) Paul Hall
2-0 (’24) Wayne Allison
3-0 (’32) Caleb Folan
4-0 (’51) Paul Hall
5-0 (’65) Wayne Allison
5-1 (’72) Kevin Braniff
Publik: 4,136
Pidgeley – Craig (’52 Braniff), Shaw, Whitbread (’52 Robinson), Phillips – Hackett (’40 Hübertz), McInnes, Elliott, Williams – Morais, Brighton
