Inför Brighton & Hove Albion-Millwall
Inför helgens match mot Brighton talas det bara om två saker; a) kommer Neil Harris att debutera och b) kommer han att radera Teddy Sheringhams målrekord?
Det är lätt att glömma att det ska spelas en viktig ligamatch på Whitdeans friidrottsarena nere på sydkusten. Millwall har enligt god tradition svarat för ett såväl spelmässigt som resultatmässigt lyft under julperioden. Osannolika målskillnaden 8-2 på de två senaste ligamatcherna har först laget upp över nedflyttningsstrecket och gissningsvis lyft stämningen i truppen rejält. Förra veckan förlorade man visserligen borta mot Championship-laget Stoke City med 2-0 i FA-cupen, men man bör komma ihåg att det krävdes ett självmål sju minuter före full tid för att spräcka Millwalls nolla.
Brighton & Hove Albion gjorde Millwall och Crewe Alexandra sällskap ned till League One i maj förra året och är den av de tre klubbarna som gjort bäst ifrån sig i League One under höstsäsongen. I september vann man med 1-0 på The Den. Inför lördagens möte så ligger laget på 15:e plats i tabellen, men bara fyra poäng ovanför Millwall som har en match mindre spelad än sydkustklubben. Dessutom har Brighton förlorat fem raka matcher, vilket innebär en skarp kontrast till Millwalls lyckosamma jul. Manager sedan september är Dean Wilkins, som är bror till Millwalls före detta assisterande manager Ray Wilkins. Han efterträdde den före detta Millwall-managern Mark McGhee.
Men så var det ju den där Harris.
Här om dagen skrev ”Bomber”, som han kallas av fansen, på för Millwall igen efter två år på drift i Nottingham Forest och Gillingham. Den före detta banktjänstemannen som värvades från non-league klubben Cambridge City är tillsammans med en viss Teddy Sheringham klubbens främsta målskytt någonsin – båda har gjort exakt 93 ligamål för Millwall. Det är ingen överdrift att påstå att han har en närmast gudaliknande status bland Millwall-fansen. Harris har vunnit skytteligan i Millwall fem gånger, säsongen 2000/01 blev han Englands främsta målskytt och vann ”the Golden Boot”, samma säsong vann han dåvarande Division 2 med Millwall, han har utsetts till Player of the Year framröstad av fansen och 2004 tilldelades han en FA-cupsilvermedalj efter finalen mot Manchester United.
Vi är alla smärtsamt medvetna om att värvningen av Harris är en chansning. ”Bomber” är inte samma ”Bomber” som han var förut. Och jag tror inte bara att det handlar om cancern, som han övervann men som tog hans far ifrån honom. Hans spelstil är förändrad och han nog inte är lika orädd längre. Men det är också en mer rutinerad och erfaren spelare vi fått. Och förhoppningsvis den ledare på planen som vi saknat. Jag tror att Harris roll i Millwall kommer bli strax bakom de två anfallarna.
Drömträff från 30 meter, kanske en Maradona-liknande solorush från egen planhalva, en felträff, från straffpunkten eller en omedveten skarv – ingen bryr sig! Ett enda litet mål skulle betyda så oerhört mycket för de luttrade Millwall-fansen och innebära att vi inte längre behöver ha en West Ham-spelare som bästa målskytt. Efter allt han gjort för Millwall och allt han gått igenom är det ingen som inte unnar Harris detta.
En ny skada på Ben May talar för Harris som därmed kan komma att spela redan från start på lördag. Vänsterbacken Tony Craig finns efter en seglivad axelskada med i truppen, medan Mo Ross som fick kliva av senast är tveksam till spel. Tottenham-backen Charlie Lee gör eventuellt sitt sista framträdande för Millwall som inte valt att förlänga lånet som nu upphör efter två månader.
Millwalls biljettilldelning är utsåld.
Neil Harris ligafacit i Millwall:
2004/05, The Championship, 5(7) - 1
2003/04, The Championship, 26(12) - 9
2002/03, The Championship, 34(6) - 12
2001/02, The Championship, 10(12) - 4
2000/01, League One, 39(3) - 27
1999/00, League One, 36(4) - 25
1998/99, League One, 37(2) - 15
1997/98, League One, 2(1) - 0
Ovan avser säsong, division, matcher, inhopp och mål
