Seger över Crystal Palace!
Unge mittfältaren Tim Cahill, som varit borta i över 6 månader på grund av en svår knäskada, blev inbytt med 35 minuter kvar att spela av lokalderbyt och avgjorde matchen på nick. Med två matcher kvar att spela är Millwall bästa Londonklubb i Division 1.
När Tim Cahill med 17 minuter kvar att lokalderbyt nickade in segermålet på hörna från Dennis Wise visste glädjen inga gränser på The Den. Den australienfödde mittfältaren slet av sig tröjan sprang fram till bänken och pekade på Millwalls medicinman Gerry Docherty innan han begravdes under jublande lagkamrater.
Det emotionellt viktiga målet innebar att Millwall besegrade Crystal Palace med 3-2 i en svängig men kanske inte så välspelad match. Med två matcher kvar att spela denna säsong ligger Millwall på nionde plats i tabellen och är bästa Londonklubb i ”ettan”.
Gästernas notoriske målskytt Dougie Freedman inledde målskyttet drygt 20 minuter in på matchen. Alldeles för enkelt tilläts han avancera in i straffområdet där han snurrade upp Ryan, Ward och Nethercott som ett par konor innan han retfullt placerade in bollen i mål. Underläge 0-1 och en ursinnig Warner skällde ut sin backlinje.
Det dröjde ytterligare 20 minuter innan Millwall kunde kvittera. Paul Ifill och gästernas målvakt Aleksanders Kolinko, för övrigt utmärkt i matchen, gick upp i närkamp om en boll som på måfå slagits in i straffområdet och Ifill sänktes till marken av Kolinko som missbedömde situationen helt. Domaren som var bra placerad kunde inte blunda för incidenten och Neil Harris slog iskallt in straffen till höger om Kolinko. Detta var ”Bombers” 11:e ligamål denna säsong och han firade genom att hyscha de få Palace-fansen på norra kortsidan. Men det skulle komma mer innan halvleken var slut.
Med klockan på 43 minuter nickade nyförvärvet McCammon in 2-1. En högerhörna från Wise dunkade McCammon stenhårt ner i marken och otagbart in i nätet bakom Kolinko. Helt enligt skolboken och den storväxte anfallaren rev i glädjehysterin av sig matchtröjan och sprang pekande på klubbmärket tillbaka mot mittcirkeln. Direkt efter matchen skrev 24-åringen på ett 2-årskontrakt med Millwall.
Den andra halvleken var endast tre minuter gammal då Palace lyckades kvittera genom ett självmål av Robbie Ryan. Gästerna för dagen i svart matchställ tog sig runt Lawrence på högerbacken och slog in ett hårt inlägg längs backen som tyvärr Ryan var sista man på. Till hans försvar ska de dock sägas att det hade blivit mål oavsett eftersom Warner var överspelad och Ryan hade en fri Palace-anfallare i bakhasorna.
Det var ett känsloladdat ögonblick då Tim Cahill strax efter kvitteringen byttes in på planen. Den spänstige mittfältaren som varit knäskadad och varit borta från fotbollen i över ett halvår gjorde en formidabel comeback som kröntes med ett vackert nickmål med 17 minuter kvar av matchen. Ett typiskt Cahill-mål, liksom en projektil upp i nätet. Även denna gång föranleddes målet av en precis hörna slagen av Dennis Wise.
Nu när Millwall fått upp farten och skadesituationen är ljusare än det varit på över ett år kan man inte låta bli att tycka det är synd att sommaren snart är här. Med McCammon i laget har Neil Harris äntligen hittat målformen igen och även mittfältet tycks ha fått upp ångan. Fem segrar på de senaste sex matcherna talar sitt tydliga språk och det är underbart att konstatera att Harris gjort mål i fyra av dessa.
Och i lokalderbyt blev Harris dessutom trakasserad av det fåtalet Palace-fans på plats för den testikelcancer han tidigare varit drabbad av och svarade återigen med att göra mål. Samma sak skedde borta mot Bradford och då avgjorde Harris med att göra mål i sista minuten. Snacka om svar på tal! Synd bara att Palace-publiken kommer undan skriverier i tidningarna bara för att det är Millwall man spelar mot.
Millwall 3-2 (2-1) Crystal Palace
0-1 (´22) Dougie Freedman
1-1 (´39) Neil Harris
2-1 (´43) Mark McCammon
2-2 (´48) Självmål, av Robbie Ryan
3-2 (´74) Tim Cahill
Publik: 10,670 (endast 856 Palace-supportrar)
Warner – Lawrence (´52 Cahill), Ward, Nethercott, Ryan – Ifill, Wise, Roberts, Livermore – McCammon, Harris (´82 Claridge).
