Millwalls svit bruten
Sviten bröts när Millwalls första förlust för året kom mot Sheffield Utd på Bramall Lane. Ett drömmål från Paul Ifill och stark press i slutet av matchen räckte inte för poäng.
Två mål på fyra minuter i den andra halvleken från The Blades gjorde att Millwalls svit på 10 raka matcher utan förlust bröts. Trots att Millwall med tjugo minuter kvar av matchen reducerade genom ett fantastiskt distansskott av Paul Ifill, och ända fram till matchens sista minut låg på för att få in en kvittering, fick man resa hem utan några poäng.
Det var en direkt usel första halvlek på Bramall Lane där inget av lagen visade upp något mer imponerande register av kreativitet, bollbehandling och finess. Andy Marshall i mål, inlånad från Ipswich, svarade i den första halvleken för ett par fina ingripanden på bland annat en nick av Ashley Ward. Också Millwall kom i ett lätträknat antal anfall - Cahill nickade rakt på mål, Livermore sköt utanför och Cahill sköt rakt i armarna på målvakten Kenny.
Och den andra halvleken blev lika frustrerande för Tim Cahill som efter 12 minuter inledde vad som såg ut att vara ett fint anfall, bara för att slå den avgörande passen till en motspelare, vilken inledde en kontring som olyckligt resulterade i ett ledningsmål för hemmalaget genom Ashley Ward på nära håll.
Innan United-spelarna ens firat klart ökade nyförvärvet Andy Gray på till 2-0. Snacka om kalldusch!
Direkt effteråt bytte Millwall in Mark McCammon och Neil Harris för att få mer tyngd i anfallen, vilket såg ut att kunna ge resultat. En skarvnick från Dichio till Ifill, som efter 69 minuter drog på ett otagbart skott en bra bit utanför straffområdet, gjorde att Millwall var med i matchen igen. Under matchens sista tjugo minuter och de sex övertidsminuterna var det bara Millwall och spel mot ett mål. Cahill, två gånger om dessutom, Livermore, Harris, Matty Lawrence och Dichio kunde alla ha blivit matchhjältar för Millwall men oavsett hur hårt lejonen försökte lyckades man inte hitta igenom Sheffield-försvaret som ju längre klockan tickade desto friskare rensade med långbollar.
Utan att vilja kritisera tränarduon Wise och Wilkins måste jag ändå konstatera att det är tråkigt att man uppenbarligen inte anser att man förfogar över två tillräckligt bra renodlade anfallare, utan liksom den föregående managern Mark McGhee, allt oftare väljer att flyttar upp någon av mittfältarna Tim Cahill eller Paul Ifill på topp. Inte för att dessa inte sköter uppgiften, utan för att det är ett tufft beslut mot Kevin Braniff, Mark McCammon, Neil Harris och John Sutton som på detta vis knappast får den matchträning och rutin man behöver.
Innan matchen sa Ray Wilkins: "Vi är i ett viktigt skede av säsongen där det bara handlar om att vinna och det måste vi fortsätta med. Det här är en fantastisk svit, men om det värsta inträffar på tisdag, då måste vi omedelbart inleda en ny på söndag."
Bring on Tranmere!
Sheffield United 2-1 (0-0) Millwall
1-0 (´58) Ashley Ward
2-0 (´62) Andy Gray
2-1 (´69) Paul Ifill
Publik: 19,579
Marshall - Ryan, Ward, Lawrence, Muscat - Livermore, Elliott (´64 McCammon), Cahill, Sweeney (´64 Harris) - Dichio, Ifill
