Lagbanner

När ska du lära dig, Wise?

"Klarar en gnällig Wise att behålla jobbet vid förluster mot bottenlagen Cardiff och Brighton den kommande veckan? Jag vet inte."

Millwall hade inte lärt sig läxan. Disciplinerade Stoke City kom till The Den, skapade två målchanser på 90 minuter och vann med 1-0 vilket innebär att 15 av lagets 17 senaste matcher bara bjudit på ett mål. Roligt? Nej. Imponerande? Ja. Ser man till matchbilden var Millwall det minst usla av två dåliga och skadedrabbade fotbollslag, men det hjälpte föga när Dennis Wise's lag fortfarande inte har vunnit på hemmaplan under 2005. Millwall har nu spelat 284 minuter utan att göra mål och ingen av de på pappret ack så namnkunniga anfallarna har nätat på över fem veckor. Jag anser att det är berättigat att tala om kris.

Sedan Dennis Wise tog över som manager i oktober 2002 har Millwall spelat 76 tävlingsmatcher vilka har resulterat 31 segrar, 25 oavgjorda och nu 20 förluster. Egentligen inget katastrofalt resultat alls. Men det finns alltid ett litet men. Inte sedan Mick McCarthys dagar på 90-talet har Millwall köpt spelare för dessa belopp som spenderats under Wisey's ledning, och inte sedan Big Mick's dagar har det öppet talats om play-off och uppflyttning av en Millwall-ledare (bortser från åren i fd Division 2). Wise, och hans högra hand Ray Wilkins, har med all rätt byggt upp dessa förväntningar på laget som just nu vecka efter vecka underpresterar å det grövsta. Men jag anser att det också finns anledningen att kräva mer. Det finns idag en handfull klasspelare i laget som, oavsett vad många krävande fans kan medge, i grund och botten är ljusår bättre än många av fansens historiska kelgrisar var. Dom kanske inte personifierar den typiska Millwall-spelaren, vilket är viktigt i en klubb, men det är inga dusslinlirare. Och under de här snart 2½ åren har vi fått uppleva en del magiska ögonblick; fantastiska cupkvällar, magiska utskåpningar på The Den och oförglömliga 'under dogs'-segrar. Men vi har också fått se många matchdagar med märkliga laguttagningar, katastrofala taktiska beslut och bristande disciplin. Oprofessionalism helt enkelt! Fakta är att Millwall har bättre statistik mot de sex topplagen än de sex sist placerade lagen i tabellen och allt oftare tycker jag mig se en fotbollstrupp utan inre harmoni och den ödmjukhet som krävs för att vara i den absoluta toppen.

Jag vill inget hellre än att Wise ska lyckas. Med sitt rykte och sin inställning är han faktiskt en exemplarisk Millwall-manager. Men tyvärr har han inte lyckats särskilt bra med att motivera spelarna i den vanliga serielunken, och håll med om att en del taktiska beslut av W&W känns oerhört märkliga.

Den kaxiga 165cm långa spelande mittfältaren har de senaste veckorna intagit en mer besviken approach i de få framträdanden han gör när det inte är Wilkins som för deras talan. Under den gångna veckan gnällde han i media över att han för ledningen inte fick köpa de spelare han ville ha för att pengarna saknades, han menade att det inte överensstämde med det snack man haft när han förlängde sitt kontrakt och pratade om att satsa för att bli uppflyttade. Samtidigt som jag kan ha förståelse för Wise, som inte varit alltför munter över att plocka in juniorspelare då skador och avstängningarna varit som värst, kan jag också förstå att ledningen är tveksamma till att plocka fram mer pengar när laget ändå tycks ha förtvivlat svårt att leverera resultat. Det är liksom ingen mening att investera £2 miljoner i ett lag som ändå inte tycks klara av att nå en kvalplats, eller hur? Och så var det där med harmoni. Nu när Wise känner att det börjar blåsa snålt och fansen gör sin besvikelse hörd väljer han att ta en offentlig fight med styrelsen. Det vittnar tyvärr om att harmonin inte är den bästa ett par våningar upp i The Dens innandöme. Vad hände med att "vi är Millwall, alla hatar oss, men tillsammans är vi starka"?

"Vi har fortfarande chans att nå kvalspel, men det är en liten chans nu. Jag tror vi behöver vinna 9 av de återstående 13 matcherna, vilket är att begära en hel del", sa Wise efter lördagens förlust. "Vi har en ung trupp och fansen måste helt enkelt vara mer tålmodiga."

Klarar en gnällig Wise att behålla jobbet vid förluster mot bottenlagen Cardiff och Brighton den kommande veckan? Jag vet inte. Däremot vet jag att vi då kan lägga säsongen 2004/05 till handlingarna och skriva ordet "PRAKTFIASKO" på framsidan.

Snälla Wisey - knäpp oss på näsan och visa att vi pessimister har fel!

Till sist; unga irländaren Mark Quigley, född 1985, gjorde debut mot Stoke City när han i 87:e minuten ersatte Tony Craig. Anfallaren har gjort en hel del mål för ungdoms- och reservlagen de senaste åren och spås en ljus framtid. Lägg hans namn på minnet vänner.

Millwall 0-1 (0-1) Stoke City

0-1 (´15) Kenwyne Jones

Publik: 11,036

Marshall - Craig (´87 Quigley), Ward, Phillips, Lawrence - Dobie, Dunne, Serioux (´61 Elliott), Trevor Robinson (´60 Sweeney) - Hayles, Dichio

Henrik Lundgren2005-02-20 22:44:00

Fler artiklar om Millwall