Racing Santander - Extremadura3 - 0
Onödig förlust mot disciplinerat Hull
Den emotionella berg- och dalbanan fortsätter. Efter några fina halvlekar fick vi fans åter komma ner på jorden efter en bitter och ganska onödig förlust mot Hull. Detta trots att man tog ledningen i matchen – två gånger om.
Efter den fina andra havleken mot Fulham och en bra insats borta mot Villa kändes det verkligen som om saker och ting var på rätt väg inför mötet med Hull. En vinst under helgen skulle dessutom innebära att man faktiskt var med i toppen av tabellen efter fem omgångar, något som ytterst få hade räknat med inför säsongen. Därför kändes det bara rimligt att Pardew ställde upp med samma manskap som i matchen innan, det vill säga Tim Krul - Davide Santon, Fabricio Coloccini, Mapou Yanga-M'Biwa, Mathieu Debuchy - Moussa Sissoko, Yohan Cabaye, Vurnon Anita - Loïc Rémy, Papiss Cissé och Hatem Ben Arfa.
Matchen började dessutom positivt för hemmalaget som satte press på gästerna direkt. Detta höll i sig och det var således inte förvånande att laget tog ledningen redan i den tionde minuten, efter att Sissoko slagit ett inlägg som Cisse försökt dra till direkt på men istället studsade fram till Remy som fick göra sitt första mål för klubben genom att nicka in bollen. Efter ledningsmålet minskade Newcastles tryck en aning och Hull tilläts hålla i bollen mer. Den första kvitteringen kom en kvart senare. Inte då Graham får avsluta från knappa två meters håll efter ett inlägg från vänsterkanten och Krul gör en sanslös fantomräddning, utan i anfallet en ynka halvminut senare. Brady får stå helt omarkerad vid straffområdets vänsterkant och när bollen väl levereras till honom gör han inga misstag utan dunkar dit 1 – 1. Efter kvitteringen är hemmalaget åter det bättre laget, men man har som så många gånger för ganska svårt för att ta sig till farliga lägen. Matchens andra ledningsmål kommer dock innan halvtid, när Cabaye skjuter ett skott som blockas, men som hamnar hos Remy som slår in bollen ganska enkelt. Vårat ”nyförvärvs” andra mål i matchen. Men han skulle ändå komma att bli den slutgiltiga syndabocken.
Den andra halvleken börjar lika dåligt som den första halvleken slutade bra. Jag vet inte om ni såg PSGs match mot Olympiakos i veckan där PSG gjorde tre mål på hörnor. I vilket fall så var Newcastles agerande på Hulls fasta situation i den 47e matchminuten i ungefär samma klass som den grekerna bjöd på tidigare i veckan. Brady drar i vilket fall iväg en frispark från vänsterkanten som landar på förste spelare i boxen, som råkar vara Elmohamady. Denne nickar bollen perfekt in i mål via bortre stolpen och det är återigen kvitterat. Sen följde en lång uppvisning av Newcastles nuvarande kännetecken; statiskt anfallsspel. Vi slapp förvisso se långbollar i samma utsträckning som under förra säsongen, men löpningarna och fantasin var som bortblåsta. Istället kontrade Hull och i den 75e minuten gick det hela vägen för gästerna. Ett inlägg, återigen från deras vänsterkant, når in i straffområdet och den mycket intressante spelaren Aluko drar till ett fantastiskt avslut på volley. Återigen in i mål via stolpen och således otagbart för Krul. Det kändes sedan aldrig nära för Newcastle att komma in i matchen på rätt sätt igen, utan de kvalificerade chanserna lös med sin frånvaro, fram tills Remy får ett läge från någon meter på övertid. Alla har räknat in ett mål när han dock skjuter utanför och en poäng är förlorad. Med Gouffrans miss mot West Ham i färskt minne kan man säga att laget med två praktmissar på övertid gått miste om 3 poäng redan i den femte omgången.
Som helhet var det här en oerhört frustrerande match för de med skatsympatier. Efter det tidiga ledningsmålet kändes tre poäng hur säkert som helst. Efter det andra ledningsmålet precis innan paus kändes allt återigen så bra. Istället blev det bara en frustrerande smörja. Få spelare visar sig från sin bättre sida under matchen och exempelvis Ben Arfa som varit sagolik i de senaste matcherna gör sin klart sämsta insats för säsongen. Vari felet låg råder det nog delade meningar om. Man kan å ena sidan säga att laget blev utmanövrerade i offensiven av ett taktiskt oerhört skickligt spelande Hull (som ska ha creds för det), men man kan också peka på spelarnas bristande initiativtagande i offensiven och risiga beslutsfattande i defensiven. Sanningen ligger antagligen någonstans mittemellan, eller snarare i båda delarna. Oavsett vad så krävs en klar förbättring då hittills obesegrade Everton står för motståndet nästa helg. Hur den förbättringen ska gå till är svårt att säga så länge man inte är säker på var problemet ligger. Pardew var dock mån om att tala om att kunna prestera kontinuerligt och påpekade sitt missnöje med resultatet och spelet här i förhållande till matchen senast mot Villa. Så vi får väl anta att han vet vad som bör göras.
NUFC: Tim Krul - Davide Santon, Fabricio Coloccini, Mapou Yanga-M'Biwa, Mathieu Debuchy 85 (Tiote) - Moussa Sissoko, Yohan Cabaye 61 (Gouffran), Vurnon Anita - Loïc Rémy, Papiss Cissé 72 (Marveux), Hatem Ben Arfa.
Ej använda: Eliott, Wiliamsson, Dummet, Sammy Ameobi
Gult kort: Sissoko
Hull City: A. McGregor, C. Davies, Rosenior, J. Chester, A. Elmohamady, Quinn 64 (Boyd), T. Huddlestone, J. Livermore, R. Brady 74 (Meyler), D. Graham 84 (Sagbo), S. Aluko