Norwich - Ipswich: 2-0
För första gången på tre år fick Norwich-fansen jubla högst efter derbyt mot Ipswich. Detta via en rättvis 2-0 seger hemma på Carrow Road.
Första halvlek:
Dominerades ganska kraftfullt av ett inspirerat hemmalag. Bara fem minuter in i matchen så avlossade Otsemobor ett skott som landade tungt i nätet ovan/bakom Wrights överliggare.
Ett par minuter senare var det Lita som var nära att tidigt ge hemmalaget en ledning. Men hans nick på Bells hörna tippades över av Wright.
I den tolfte minuten var det dock nära att Walters kom igenom helt ren från mittlinjen. Som tur var så var det Omozusi som var Citys närmaste man och trots någon meters försprång för Walters så jagade Omozusi ifatt och förbi och tvingade Walters att vika av ut mot sidlinjen och anfallet rann ut i sanden.
City fortsatte att vara det klart bättre laget men det skulle dröja till dryga halvtimmen var spelad innan nästa riktigt bra chans dök upp. Denna gången var det Clingan som sköt ett mäktigt skott som tydligt styrdes via en Town-försvarare och upp i ribban för att sedan gå till....inspark!? Hur domare Probert och hans linjeman missade den hörnan var det inte många som förstod.
I 41:a minuten så skapade Ipswich en bra chans till mål då Walters fick bollen straxt utanför Citys straffområde och relativt ostört kunde avlossa ett skott mot en Marshall med en låg vintersol rakt i ansiktet. Hemmafansen kunde dock pusta ut då Walters skott inte var särskilt välriktat och gick över med marginal.
Med någon minut kvar så spelade Clingan, Hoolahan och Lita via ett snyggt anfall fram Pattison men han fick ur pressat läge inte till något vasst avslut och Wright fångade enkelt bollen.
Andra halvlek:
Hann bara bli fem minuter gammal då matchens absolut bästa chans till ledningsmål gavs Walters i Town. På en långboll till mittlinjen nickskarvade han vidare bollen och lurade Citys försvar då en annan Ipswich spelare stod offside men inte påverkade spelet. Istället stack Walters själv på bollen och kom helt ren med Marshall som gick ut och gjorde en fenomenal enhandsräddning på Walters visserligen ganska tveksamma avslut.
Istället blev det till sist Canaries och Croft som fick bryta dödläget.
Pattison drev fram bollen och spelade in den i banan mot Croft som tog ett par steg, lade lädret till rätta och PANG! Från 20-talet meter borrade sig en högerskruvad boll raka vägen upp i krysset till vänster om en chanslös Wright. 1-0 och vild dans på ett fullsatt Carrow Road.
Bara minuten senare var sedan Lita nära att dubbla ledningen men hans skott från straffområdshörnet smet några centimetrar utanför Wrights vänstra stolpe.
Tjugo minuter senare så var det dock dags då Pattison i den 82:a minuten punkterade matchen med ett stenhårt skott från två meter som han dundrade in via ribban.
Detta efter att Bell lyft in en frispark i straffområdet som gick igenom till en fristående Pattison.
Frisparken föregicks av ett moment som framförallt fick Ipswichs mittback McAuley att bli rasande på domarteamet.
Innan frisparken så gjorde Lita domaren uppmärksam på att McAuley blödde från ett sår i pannan. Reglerna säger att en spelare som blöder genast måste gå av och bli omplåstrad.
Detta visste naturligtvis Lita om och då det vankades frispark i bra läge var det naturligtvis ingen nackdel för City att Towns ena fyrtorn till mittback stod vid sidan av planen....
Alltså påtalade Lita detta blodvite för domaren och McAuley fick från sidan se Pattison dunka in 2-0 från den kvadratmeter där McAuley förmodligen även han hade befunnit sig om han varit i spel.
Ipswich manager Jim Magilton påpekade uppriktigt efter matchen att domslutet var korrekt men tyckte å andra sidan (och vid tillfället fullt förståeligt) att den som infört denna regel i stadgarna kunde fara och flyga med sin larviga skitregel.
När matchuret tickade upp mot 90 minuter så var det i ärlighetens namn dock tveksamt om domatre Probert dömde helt korrekt när han inte gav Haynes och Ipswich straff. Haynes var igenom mot Marshall och i en duell om vem som var först på bollen så är det frågan om inte Marshy var något sen i duellen och inte nådde bollen utan bara Haynes som gick i backen.
Straff? Jag kan inte säga emot efter att ha sett bilderna...
Hur som helst så blev det inte straff och efter nära fem minuters stopptid så slutar matchen 2-0 till Norwich som tar sin första derbyseger mot Ipswich på tre år.
Sammanfattning:
Helt rättvist sett till både spel och antalet bra avslut.
I hemmalaget måste man ju ge samtliga spelare godkännt när man slår Ipswich med 2-0 men extra plus går till Hoolahan (som verkar trivas mycket bra som släpande forward bakom Lita), Croft (som bara springer och springer och blir allt vassare i allt han gör) och Clingan (som är den centrala spelfördelaren som City letat efter ett par säsonger).
