-
Nervös streckmatch på Carrow Road?
Ett hårt skadedrabbat gäng kanariefåglar tar denna lördag emot ett gäng örnar som känner uppåtgående luftströmmar under vingarna i en för bottenstriden extremt viktigt match.
Senaste matchen:
Spelades borta mot Newcastle och var en match delvis med två ansikten. Norwich uppträdde blekt och håglöst i första halvlek och gav dessutom hemmalaget fördelen av ett tidigt ledningsmål när Remy tilläts att nicka in 1-0 på hörna redan efter 90 spelade sekunder. Svag markering av Norwich på den fasta situationen. Newcastle var sedan det genom hela halvleken klart bättre laget och efter 38 minuter kunde Gouffran öka på hemmaledningen till 2-0 efter att Ruddy släppte en mycket tveksam retur på Ameobis skott. Återigen ett passivt försvarsarbete hos de gultröjade. Andra halvlek var det istället Norwich som vann på poäng men längre än en 1-2 reducering via en nick av Fer på hörna i åttionde minuten nådde aldrig gästerna.
Skadeläger camp Colney:
Arbetsbelastningen för rehabteamet på träningsanläggningen Colney ökar tyvärr allt mer. Och det är framförallt mittfältet som numera är hårt åderlåtet i Norwich.
Bennet är borta till mars, Tettey till slutet av januari, Snodgrass beräknas åter om ca fyra veckor medan den senast skadade spelaren Pilkington klev av med en ömmande ljumske senast och beräknas tillbaka om ca sex veckor. Av dessa fyra så opererar tre av dem på kanterna vilket har satt Chris Hughton i en icke helt angenäm situation. Kvar i truppen som ordinarie ”wingers” finns Redmond och de unga tvillingarna Jacob och Josh Murphy. Redmond som 19-årig rookie i Premier League blir nu den som under en dryg månads tid får bära huvudansvaret till att förse forwards med inspel från den ena kanten. Huruvida de ytterligare året yngre bröderna Murphy kommer att användas återstår att se men jag har svårt att se att Hughton kommer att spela någon av dem från start. Snarare så flyttar han ut Elmander på högerkanten, plockar upp Withaker som startspelare på densamma alternativt låter Martin Olsson ta ett steg upp från sin position som vänsterback till mittfältet och plockar in Garrido som back samtidigt som Redmond då får byta till höger kant. Något av dessa tre scenarion känns mest troligt men vem vet hur Hughton resonerar kring detta?
Ett ytterligare alternativ som eventuellt finns tillgängligt är att plocka hem Surman som befinner sig i Bournemouth över ett säsongslångt lån men jag har inte koll på om kontraktet tillåter det och/eller om Surman befinner sig i ett så pass speldugligt skick att det kan vara ett alternativ. Hur som helst så är det inget alternativ till denna match utan ligger isf på kommande matcher.
Saknas gör även fortsatt mv Bunn som beräknas bli borta till årsskiftet samt att van Wolfsvinkels envisa tåskada fortsätter att gäcka honom ännu en tid. Datumet för hans comeback skjuts ständigt på framtiden och det senaste är nu att han beräknas återkomma i lätt träning under kommande vecka för att förhoppningsvis vara spelklar till hemmamötet med Swansea i mitten av december.
Gästande laget.
Hos gästande Crystal Palace finns det dock just nu anledning till att våga andas lite framtid efter en mycket jobbig återkomst till högstaligan. Näst senast kryssade de hemma mot Everton och i den senaste omgången så vann de en mycket tung trepoängare när de med en man mindre på planen avgjorde sent med matchens enda mål borta mot Hull. Detta inför på läktaren sittande Tony Pulis som nu gör sin första match som ny manager för the Eagles. Om detta får någon omedelbar effekt mer än att spelarna som vanligt när den ny manager dyker upp anstränger sig lite extra för att visa sig värda en starttröja återstår att se. Möjligtvis att Tony också som i de flesta fall när en ny coach anländer som regel i första hand brukar försöka att tighta till defensiven för att när väl läckaget har stoppats bygga sig framåt på planen. Hur som helst så andas de ny en fräschare luft i södra London än vad som var fallet för ett par veckor sedan.
Dock så saknar även de en handfull spelare Thomas, Guedioura, Hunt och Murray samt har frågeteckan för Chamakh och McCarthy.
Detta, det 109:e mötet lagen emellan sedan det första spelades år 1920, är en på förhand för oss Canaries riktigt otäck historia. En höst fylld av underprestationer varvade med en och annan hoppfull insats gör att denna match är en match som bara måste vinnas. Med en ordinarie startelva så hade jag otvivelaktigt utropat hemmalaget som klara favoriter och även om spelat inte klickar så hade jag inte annat än förväntat mig en seger. Men med en diger skadelista på ordinarie startspelare samt det faktum att det kommer inte att vara en proppmätt grupp örnar som svävar in över Carrow Roads gräsmatta denna lördag utan ett gäng nytända, vrålhungriga sådana som vet att det är en skara kraftigt vingklippta kanariefåglar som tar emot så är det som sagt en krypande känsla av obehag som gör sig påmind.
Men the Canaries må vara vingklippta. Men de är inte rädda. De är också hungriga.
Hur det slutar då? Rutinen som ändå finns i Norwich startelva, vetskapen om vikten av seger samt en heltaggad hemmapublik räcker för att Chris Hughton ska få dansa vidare som manager för Norwich City ännu en tid. Norwich vinner.
On the ball City!
**************************************************************************************************************************************************************************
Och på tal om Chris Hughton och hans möjligheter till att få dansa vidare i Norfolk, nedan följer lite ”bonusmaterial” för dig som orkar och bryr dig. Se det som fördjupning eller ordbajsande. Någonstans var jag tvungen att få det ur mig. Texten hamnade här. Kanske borde den ha postats direkt på vårt forum. Ta den för vad den är, ett mer eller mindre osammanhängande spånande där en lätt luttrad supporter famlar efter någon sorts..... ja.... väg ut ur frustrationen. Nåja, klicka dig vidare eller läs och gå gärna in och ha sakliga och relevanta diskussioner kring Chris Hugtons vara eller icke vara på vårt forum.
Vinna eller försvinna för Chris Hughton?
Kanske är den frågan inte direkt kopplad till denna match eller helt förankrad i Norwich City F.C:s styrelserum men faktum är att rent krasst så måste Hughton nu börja uppvisa resultat för att fortsatt bibehålla styrelsens förtroende och sin anställning i klubben. Många fans har i veckor skanderat ”Mr. Clueless OUT!” medan andra valt att hålla en lägre profil och tror på att vändningen är nära. Faktum är dock att skaran som ännu står på Hughtons sida blir allt mindre för varje tappad poäng och uteblivet mål som passerar.
Norwich värvade för klubben rekorddyrt i somras när bl.a. de båda skyttekungarna från den skotska respektive portugisiska ligan Gary Hooper och Ricky van Wolfsvinkel köptes in. När nu en tredjedel av säsongen är spelad har dessa två producerat två ligamål tillsammans. Två. Ja precis, 2.
(Även Johan Elmander anslöt som ny forward men har som regel opererat något lägre i banan och har gjort noll ligamål)
Nu finns förvisso en del i förklaringen till det i att Hooper missade ett par månader i början av säsongen medan van Wolfsvinkel har missat den senare, båda pga skador. Att det tar en viss tid att anpassa sig till en ny liga bör man också ha ett visst överseende med. Det som dock de flesta fans för sitt liv inte kan förstå vilket gör att de ropar på Hughtons avgång är det faktum att laget producerar något alldeles makalöst få målchanser och avslut mot mål. Jag ids inte mata statistik här men offensivt sett så är den BE-DRÖV-LIG.
Utöver det att en del av förklaringen beror på skador för Hooper och van Wolfvinkel så bör de (och Elmander) även till viss del ursäktas av att Hughton fortsätter att hålla stenhårt på sin gameplan där prioriteringen ligger på defensiven, före defensiven, före kontroll, före defensiven. Sedan följer saker som fria tyglar, våga vinna och gör byten för att förändra ett låst spel. De senare metoderna brukar som regel aktivt praktiseras av Hughton mellan matchminut 88 och 93. Och allt detta fortskrider match efter match och laget fortsätter att dansa lina på degraderingsstrecket. Samtidigt tvingas i januari från Leeds inköpta målsprutan Lucianio Becchio i bästa fall att se matcherna från bänken. Ibland från läktaren. Becchio gick för övrigt ut i en nationell tidning och vädrade sitt missnöje och oförståelse till varför Hughton ens köpte honom från Leeds nu i veckan vilket såklart renderade ett kvartssamtal på Hugthons kontor. 98% av fansen förstår Becchio…
99% av fansen förstår inte Hughton som tycks nästintill maniskt låst vid sin spelidé och totala ovilja till att våga gambla det allra minsta med de offensiva alternativ som trots allt finns till förfogande. T.ex. att låta Becchio eller Hoolahan som var så magnifik just denna period i fjol då laget gick förlustfria genom en svit på, var det tio matcher?, i sträck få chansen att visa att de är de nycklar som just nu behövs för att låsa upp motståndarförsvaren och besitter förmågan att låsa fast bollen på offensiv planhalva.
Samtidigt så....
Ett annat faktum kvarstår dock också.
Laget plockar trots usel offensiv, skador på startspelare och att halvdana insatser och matcher staplas på varandra poäng lite här och då och är på intet sätt avsågade från att via en bra period faktiskt kunna ta sig upp på en riktigt anständig plats i tabellen.
Laget presterar mellan varven en riktigt bra fotboll som väcker hoppet. Som skapar arbetsro. Som gör att Chris Hughton ändå levererar och bibehåller styrelsens långsiktiga förtroende.
Men, tyglarna stramas åt allt hårdare och om inte poängen börjar trilla in i en allt tätare ström så vet i katten hur länge situationen är hållbar. Och när detta, det mest akuta bekymret, är avklarat (om så sker…) så kvarstår nästa. Hughtons lag måste börja spela en fotboll där de tillåts att våga tro på sig själva och ge sig chansen till att vinna matcher. Uppnås dessa två faktorer tror jag absolut Hughton återvinner fullt förtroende hos styrelsen. Om han någonsin skall återvinna det hos supportrarna krävs det nog mer…
