Serieledning, men sämre i cuperna

Två svaga insatser av reservuppställningen mot League 2-motstånd gav två förluster. Detta vägdes upp av en uddamålsseger borta mot Port Vale och Portsmouth är nu serieledare med samma målskillnad som Ipswich, men med fler gjorda mål.

Newport 3 - 2 Pompey (Ligacupen)

Newport (4-2-2-2): Day; Norman, Farquharson (Demetriou 61), Drysdale, Ad.Lewis; Wilmott (k), Bowen (Moriah-Welsh 70); Wildig (Waite 70), Collins; Zimba (Bogle 83), Evans

Mål: Evans 14, Wildig 49, Waite 74

Gula kort: Willmott, Evans, Drysdale

Övriga avbytare: Townsend, Aa.Lewis, Stokes, Dolan, Nevers

Pompey (4-4-2): Griffiths; Swanson (Freeman 33), Mnoga, Robertson (k) (Raggett 68), Ogilvie; Hackett (Dale 68), Mingi, Lowery (Pack 63), Curtis; Scarlett (Jacobs 63), Pigott

Mål: Curtis 9, 25

Gula kort: Raggett, Mingi, Curtis

Övriga avbytare: Oluwayemi, Rafferty, Dockerill, Payce

Domare: John Busby

Så första förlusten kom alltså i Newport. De låg på 19:e plats i League 2 inför matchen. Inte mycket att oroa sig över kanske, en cup mindre att delta i är bara bra i det långa loppet, men reserverna ska kunna mycket bättre än så här. Som brukligt började hemmalaget från den lägre divisionen bäst och som ganska brukligt tog gästerna ledningen på sin första chans. Ronan Curtis kontrade in 0-1 i den nionde minuten för att sedan se Will Evans kvittera efter att Newport lite väl enkelt sågat sig igenom det för säsongen nykomponerade mittförsvaret.

Haji Mnoga och Clark Robertson hade några träningsmatcher tillsammans, men det här var första tävlingsmatchen som de bildade mittbackspar och det var Robertsons första match för säsongen då han skadade sig på försäsongen. Det märktes att de inte var samspelta.

Portsmouth tog ledningen igen genom Curtis och hade bud på fler mål, bland annat träffade Joe Pigott ribban och Dane Scarlett sköt rakt på målvakten från nära håll. 1-2 var rättvist i paus med ett bortalag som skapade fler heta chanser och ett hemmalag som bjöd upp.

I andra halvlek tightade Newport till det, släppte till få målchanser och satte sina egna. En omarkerad Aaron Wildig lyckades nicktoucha bollen i nät och man måste ifrågasätta Josh Griffiths ingripande. Curtis hade omedelbart ett bra läge att återta ledningen, men en bra räddning av målvakten innebar fortsatt likaläge.

Här körde Portsmouth fast och det hjälpte inte med byten. Man hade mycket boll, men chanserna skapade Newport. James Waite hoppade in och fick för mycket utrymme framför straffområdet. Hans låga skott ställde Griffiths och hemmalaget tog ledningen. Några kvitteringschanser skapades inte utan Newport kunde hålla undan till en rättvis seger. Det här var helt enkelt inte bra nog från Portsmouths sida och det återstår att se om man kan studsa tillbaka mot Port Vale på lördag.

Visste ni förresten att Southampton en gång bortaslagit Newport med 0-8? Twitter såg till att påminna den som hade glömt det.

Port Vale 0 - 1 Portsmouth

Port Vale (3-4-1-2): Stevens; Smith, Walker, Hall (Jones 89); Worrall (Massey 62), Ojo, Pett (Small 62), Benning (Hussey 62); Conlon (k); Garritty, Harrison

Gula kort: Massey, Ojo

Övriga avbytare: Stone, Forrester, Charsley

Pompey (4-4-2): Griffiths; Rafferty, Morrison (Robertson 10), Raggett (k), Ogilvie; Dale (Hackett 76), Pack, Lowery (Morrell 69), Curtis (Jacobs 65); Scarlett (Mingi 76), Bishop

Mål: Scarlett 25

Gula kort: Lowery

Övriga avbytare: Oluwayemi, Pigott

Domare: Craig Hicks

Publik: 8878 (1685 Pompey-fans)

Pack gjorde sin 500:de ligamatch när Portsmouth bortaslog Port Vale med matchens enda mål. I det fysiskt spelande hemmalaget såg vi Ellis Harrison som var precis så bra som Ellis Harrison kan vara. Efter tio sekunder knockade han Michael Morrison med sitt bakhuvud och några minuter senare fick den sistnämnde kliva av planen med dubbelsyn.

Portsmouth skapade första chansen när Scarlett spelade in till Lowery som bara fick benskyddet på bollen i bra läge. Hemmalaget kunde tagit en tursam ledning när Sean Raggett skickade sin rensning på inhopparen Robertson, men bollen studsade utanför.

I den 25:e minuten tog gästerna ledningen efter att Pack serverat Scarlett ett friläge. Det såg ut som att han snubblade till då bollen inte fick tillräcklig fart i det höga och torra gräset, men i sista stund kunde han tåa bollen förbi målvakten för sitt första seniormål. I andra änden nickade Connor Hall över och halvleken slutade 0-1.

Den andra halvleken kontrollerades till stor del av gästerna som hade flera nästanlägen för ytterligare mål. Port Vale såg ut att få slut på idéer när deras inläggsspel inte gav några chanser och ju längre matchen led desto fler blev felpassningarna. Curtis och Michael Jacobs hade lägen för 0-2, men det var alltid ett försvarsben i vägen. Portsmouth spelade av matchen klokt och kontrollerat och tog god tid på sig, men inte tillräckligt mycket för att domaren skulle notera det. Tio tilläggsminuter tänkte jag, domaren tänkte fyra.

Det var under de fyra minuterna som enda kvitteringschansen dök upp. Ett långskott från Funso Ojo såg ganska ofarligt ut när det ändrade riktning och Griffiths fick sträcka ut för att hålla sin nolla. I sista tilläggsminuten var det istället nära 0-2 igen när Jacobs lirkade sig igenom och serverade Joe Morrell. Walesaren skott gick dock en decimeter utanför och det blev det sista av intresse som hände.

Det var ingen toppmatch på något vis. Portsmouth kan bättre bakåt och framåt och jag hoppas detsamma gäller Port Vale. Den långsamma planen inverkade säkert negativt på spelet. Det var roligt att se Mingis inhopp. Det var första gången jag sett honom spela mer än en kvart och jag slogs av hans kvickhet, kraft och driv med och utan boll. Han har det vi kallade för “steg” på 90-talet, det som Steve MacManaman hade som främsta (?) egenskap. Segern var rättvis även om det lika gärna hade kunnat sluta med kryss. Port Vale är en stark nykomling som kommer klara sig kvar med god marginal i slutändan.

Efter matchen kom det några bittra kommentarer om att spelarna och ledarna firade segern som om de vunnit en cup. Klassiskt. Ja, Portsmouth hade ju inte varit så märkvärdigt trots allt och Port Vale nådde inte sin högsta nivå, så då kunde ju inte de tre poängen vara mycket värda. Samma sak för Arsenal, som också besegrade en nykomling med uddamålet. Vi är förstås alla olika, men är det inte de segrarna som man får kämpa hårdast för som känns bäst? När inte så mycket stämmer, men det blir ändå en uddamålsseger som man lyckas försvara genom att göra jobbet.

När mitt lag förlorar vill jag att det ska betyda något för motståndaren. Jag har ett minne av en ung Scott Parker som nonchalant tuggade på sitt tuggummi efter att ha gjort 0-3, 0-4 eller 0-5, eller vad det nu var, i en cupmatch på Fratton Park för Chelsea. Jag ser hellre glädjereaktioner än sådant.

För övrigt lite sött att se Southampton välkomna Bournemouth i 0-9-klubben, men kom ihåg att Southampton fortfarande är ensamma om att förlora med 0-9 två gånger, både hemma och borta, i Premier League. Svårslaget, men lägg gärna 0-8 i Newport på minnet istället.

Crawley 8 - 7 Pompey (efter straffar, EFL Trophy)

Crawley (3-4-1-2): Robson; Johnson, Ransom, Craig; Al-Hussaini (Adebowale 75), Jenks (Powell 52), Wells (Khaleel 75), Marshall (Ogungbo 66); Tilley; Telford (k) (Nadesan 75), Bremang

Mål: Telford 8 (straff), Bremang 90+5 (straff)

Gula kort: Wells

Övriga avbytare: Addai, Shubbar

Pompey (4-4-2): Oluwayemi; Swanson (Payce 77), Mnoga, Robertson (k), Hume (Freeman 46); Hackett, Morrell (Lowery 46), Mingi, Jacobs (Dale 62); Curtis (Scarlett 62), Pigott

Mål: Robertson 74, Scarlett 81

Gula kort: Jacobs, Hackett

Övriga avbytare: Osei-Owusu, Laidlaw

Domare: Sam Allison

Publik: 2314 (1111 Pompey-fans)

Danny Cowley behöll Curtis från segern mot Port Vale och bytte ut övriga tio. Det blev debut för Josh Oluwayemi i målet, comeback för Denver Hume och fortsatt matchträning för Morrell och Robertson. Swanson var tillbaka efter att ha skadat sig mot Newport och Mingi startade på innermittfältet. En väldigt stark elva, om än en aning ringrostig.

Första halvlek tillhörde Crawley som tog en tidig ledning på en billig straff. Portsmouth hade en kvitteringschans, men kunde i övrigt tacka hemmalaget för några missar. Större ledning för Crawley hade varit rättvist i paus. I andra halvlek tryckte gästerna upp laget och tillät inte några kontringar. Det var dock inte många lägen för mål i en match som blev väldigt chansartad på grund av domaren som varnade Jacobs för filmning, släppte andra filmningar och för det mesta gav väldigt billiga frisparkar.

Robertson kvitterade med en nick på hörna innan Scarlett visade fin klass när han tog emot en genomskärare från Mnoga, vände bort försvararna och pricksköt 1-2 från 20 meter. Nu lossnade det mesta för bortalaget som borde ha avgjort, men istället fick domaren för sig att blåsa straff för en otroligt tydlig filmning och så var det 2-2 i 94:e minuten.

Straffläggningen vanns av Crawley som hade fått öva från punkten och dessutom hade en massa vänsterfotade spelare på planen, vilket förstås är en stor fördel enligt Hasse Backe, och då två av Portsmouths högerfotade spelare missade sina straffar (Scarlett och Freeman) stärktes hans tes något. Crawley fick två poäng och Portsmouth en. Oavsett vad man tycker om domaren borde Portsmouth prestera bättre med sin starka andraelva och Cowley var minst lika missnöjd med sitt egna lag som med domaren.

Det blev mycket Southampton i denna uppdatering. Efter att våra medsupportrar tråkat dem med 0-9 fick de nu chansen att tråka oss tillbaka med 0-8. Välförtjänt, förmodar jag.