Reading förlorade på domartabbe
Skylla på domaren är fult. Men när han spelar fram till deras avgörande mål kan jag inget annat än bli sur.
Reading-Norwich 0-1 (0-0)
Publik: 18460
Readings lag: Ashdown, Murty, Williams, Ingimarsson, Hughes(Gordon 77), Salako, Sidwell, Harper, Brooker(Goater 46), Forster, Kitson
Reading sållade sig till Real Madrid, Milan och Gunners, när ytterligare ett storlag förlorade i veckan.
Där rök nog chansen till kvalspel? Hoppet finns ju kvar, men realistiskt sett så är den nog borta nu. Man brukar ju säga att påsken avgör, det gjorde den nog för vår del. Vi sade innan helgen att det hade varit gott med fyra poäng i ägget. När det nu blev noll så känns det för jäkligt, speciellt med tanke på den fina insatsen förra lördagen mot West Ham.
Någon sade efter matchen att vi kan spela bra, och till och med bättre än lag som Norwich i enstaka matcher. Men skillnaden mellan dem och oss är att de gör det vecka in, vecka ut. Vi verkar nöjda med varannan helg.
Första halvleken gick i stor hemmafavör. Hela 58-42 i bollinnehav. Chanser saknades inte heller. Dave Kitson hade en bra möjlighet precis innan halvtid på förarbete av bland annat Hughes. Fozzie hade en nick och Murty ett bra skott. Bästa chansen hade nog Sidwell, vars skott från 16 meter inte hittade maskorna.
Norwich hade framförallt en chans genom Huckerby efter 10 minuter, på nickpass från Mathias Svensson.
När man spelar bra gäller det att omsätta chanser i mål, förr eller senare kommer det andra laget tillbaka in i matchen. Precis vad som skedde efter att Readings första fina 20 minuter i den andra halvleken kom till enda. Norwich kom in mer och mer i matchen och lyckades skapa ett par tre, fina tillfällen till mål.
När matchen började lida mot sitt slut kändes det som att vi hade tjänat ihop till en vinst, men att vi nog fick vara ganska glada över en poäng mot topplaget Norwich. Så händer det, som bara händer lag som leder serier. Efter ett inkast i den 86:e minuten, in mot vårt målområde. Nickar inhoppande vänsterbacken Dean Gordon iväg bollen mot straffområdets gräns. Bollen träffar domaren och studsar fram till en fristående Mulryne i "Canaries", som bara har att skicka upp bollen i krysset. Ingen chans för Jamie i mål. God natt och tack för kaffet.
Så fruktansvärt typiskt och oerhört tråkigt. Domaren bad visserligen om ursäkt efteråt till oss Readingfans, men vad hjälper det. De tre poängen gick till Carrow Road hur som helst. Man kan ju inte annat än fundera över regeln som inte finns. Om detta hänt i ishockey hade spelet blåsts av direkt. Eftersom domaren inte får ändra på spelets utgång.
Vi avslutar nu mot Crewe, Millwall, W.B.A. och Watford. Med otroligt bra utdelning skulle vi få 9 poäng, vilket ger oss 72 poäng. Detta innebär på ett ungefär att de fyra lagen ovanför oss inte får vinna mer än två av sina återstående fyra-fem matcher de har kvar. Att någon av dessa lag inte går bättre än så är realistiskt. Men att alla fyra skulle göra det, är mer en dröm. Att vi varit kvar så länge i diskussionen får nog tillskrivas de andra lagens ovilja att vinna, tillsammans med att vi vunnit mot rätt lag.
Vad jag önskar mig mest av allt just nu? Tre poäng mot Wimbledon på anndag jul, istället för förlust med 3-0. Precis den sortens resultat som gör att vi ligger där vi ligger.
Näst mest? Inga mer tvmatcher tack. Vi vinner aldrig med kameror påslagna.
Come on u rrrrzzz
