Reserapport: Wembley 7 maj Darlington-Mansfield
The Stags möter Darlington borta i BSP nu på lördag. I stället för en traditionell införrapport kommer en reserapport från lagens finalmöte i FA Trophy på självaste Wembley i våras. Reserapporten kommer nedan. Mycket nöje!
Att se sitt favoritlag spela på Wembley, det är en dröm för många supporters. För stagsredaktionens del blev detta verklighet lördagen den 7 maj 2011, då finalen i FA Trophy avgjordes. På andra planhalvan stod the Stags' nästa ligamotståndare, Darlington (vilka the Stags möter borta i serien den 3 september). Så fort det stod klart att the Stags gått till final efter att ha slagit ut Luton över två matcher efter mycket dramatik och flyt började stagsredaktionen förberedelserna. En final på Wembley, det gick definitivt inte att missa! Redan kl 18.30 svensk tid den 19 mars 2011, sedan slutsignalen ljudit på Kenilworth Road i Luton, började stagsredaktionen tänka ut hur resan till London i maj 2011 skulle förberedas.
På söndagkvällen den 20 mars togs kontakt med Martin Shaw, ansvarig för Stagsnet, kommenterade tillika båda semifinalerna mot Luton, som jag lyssnade till via datorn. Blev klartecken för resa, frågan var bara hur denna gång eftersom det bara var en match?
Tåg- och flygförbindelser till London från Karlstad kollades upp. I regel har jag åkt tåg till Esbjerg i Danmark, därifrån tagit färja till Harwich. Väl i England, tåg till London. Färjeförbindelserna hade fungerat, men jag kollade möjligheten att flyga från Karlstad till London (Heathrow). Fanns bra förbindelser, åka från Karlstad på fredagen den 6 maj, åter i Sverige måndagen den 9 maj. Jag valde att flyga, och på det viset sparade jag ett par resdagar.
En månad innan resdags (början av april) blev alla detaljer klara. Det blev så här:
På utvägen blev det flyg från Karlstad kl 12:55 svensk tid den 6 maj, ankomst Arlanda kl 13:45. Där byte till utrikesterminal och flyg till Heathrow med avgång 15:25. Jag landade på Heathrow vid 18-tiden svensk tid på fredagseftermiddagen och väl där hämtade Martin Shaw mig för vidare färd mot Guildford (där Martin bor). Efter lite middag blev det laddning inför Den Stora Finalen med koll på klippböcker från Mansfield's olika ligasäsonger (Martin har klippböcker med referat från VARENDA liga- och cupmatch the Stags spelat sedan invalet i Ligan 1931!).
Beträffande matchbiljett var sådan redan fixad innan avfärd från Sverige genom Chris Vasper och familj (de jag bor hos när jag är i Mansfield). Fick kanonplats, långt ner, ganska nära mittlinjen (biljetten fixad samma dag som jag bokade resan).
Lördagen den 7 maj blev det tidig avfärd till Wembley eftersom Martin Shaw skulle kommentera finalen för BBC Radio Nottingham redan vid lunchtid svensk tid. Jag visste redan att Chris Vasper skulle anlända till Wembley vid 13.30-tiden. Dödtid? Nej, nej och åter nej. Martin hade kollat med andra stagsfans som kände mig. "Devon Stag" alias Shaun Knight och hans fästmö Sarah tog hand om mig innan Chris Vasper kom. Med Bobby Moore Statue som träff- och utgångspunkt blev det en liten rundtur utanför Wembley, vilket i sig var en upplevelse. Många stagsfans (närmare 15000) rörde sig runt Wembley, även 9000 fans från Darlington rörde sig - och inte så mycket som en enda huligan var synlig. Skönt! Strax efter kl 13.00 svensk tid anlände Chris Vasper till avtalad mötesplats (Bobby Moore Statue) och jag fick ta avsked från Devon Stag och Sarah, eftersom paret hade biljetter till en annan läktarsektion.
Inför finalen skrev stagsredaktionen förhands så här:
Wembley, här kommer vi!
Det kan över 14000 mansfieldfans och närmare 9000 dito från Darlington säga på lördag eftermiddag när finalen i FA Trophy avgörs. På ena planhalvan står Mansfield Town - och på den andra Darlington. Således upplagt för en jämn och spännande final - och vem som än vinner, segrar i FA Trophy för första gången någonsin.
Avancemanget till finalen i FA Trophy har räddat the Stags' synnerligen ojämna BSP-säsong 2010-11 medan det för Darlington överskuggar det faktum att the Quakers inte nådde fram till kvalspel i Darlington's första säsong utanför ligan sedan 1989-90.
Så gär gick lagen till final:
Mansfield inledde med att krossa Worksop borta med 5-0 i första omgången. I nästa rond lottades the Stags hemma mot seriekollegan Newport och visade prov på ruskig effektivitet framåt. Tre chanser i första halvlek gav lika många mål och visade vägen till en 4-2-seger. I de två kommande ronderna behövde the Stags omspel för att gå vidare. Först lottades man hemma mot blivande BSP-kollegan och grannklubben Alfreton. 1-1 inför över 3000 åskådare medförde omspel i Alfreton, där the Stags vände 0-1-underläge till 2-1-seger.
I kvarfsfinalen ställdes man mot den klubb, som är den lägst rankade som någonsin nått FA-Cupens tredje rond. Det rör sig om Chasetown. Den klubben hade innan mötet med the Stags slagit ut två BSP-klubbar, Kettering och Grimsby. Att Chasetown är cupspecialister visade sig igen. Inför ett utsålt Scholars Ground blev det 2-2 sedan Chasetown kvitterat i slutminuten. Omspelet på Field Mill vann sedan the Stags med 3-1.
Och Luton Town väntade i semifinalens dubbelmöten. The Hatters var favoriter, men the Stags ville annat. Hemmamatchen vann the Stags med matchens enda mål, inslaget av Mitchley efter en timme. Returen i Luton blev dramatisk. Efter full tid ledde Luton med 1-0 men förlängning väntade. Luton hade fått två spelare utvisade - och två minuter före andra förlängningshalvans slut fick the Stags straff. Fram stegade Louis Briscoe. Pilkington räddade, men Briscoe var iskall på returen och skickade närmare 1000 medresta stagsfans i extas. Luton skapade tillräckligt med chanser för att vinna båda semifinalerna klart men the Stags var effektivare.
Darlington å sin sida har nästan uteslutande ställts mot BSP-motstånd på sin väg till Wembley. Först slog man ut Tamworth med 4-2 hemma, därefter Bath City hemma med 4-1. I rond 3 besegrades AFC Telford med 3-0 på bortaplan, och därefter fick the Quakers jobba hårt för att besegra Salisbury hemma med 2-1. I semifinalen ställdes Darlington mot norrkollegan Gateshead. I hemmamatchen vändes ett 0-2-underläge till 3-2-seger, medan det blev 1-1 i returen.
Således upplagt för en jämn och spännande final i FA Trophy på lördag eftermiddag kl 16.00 svensk tid på Wembley med stagsredaktionen på plats.
Matchen som sådan blev dock ingen höjdare. Få målchanser skapades, lagen tog ut varandra, och det kändes 0-0 och förlängning lång väg. The Stags hade lagproblem med skadade och avstängda spelare, även tidigare inlånade spelare vars lånetid gått ut. En spelare var avstängd p.g.a. grov utvisning i närmast föregående seriematch (!) p.g.a. Englands knepiga avstängningsregler för grova utvisningar. Där blir man automatiskt avstängd tre matchtillfällen och man skiljer inte på serie- och cupmatcher! Skulle aldrig gått i exempelvis Värmland. P.g.a. detta hade the Stags endast 15 spelare att tillgå på Wembley, många slitna efter ett nästan omänskligt ligaprogram under april 2011 (elva (!) ligamatcher avverkades på fyra veckor innan Wembley!).
Första halvlek var jämn, flera stagsspelare drog ett tungt lass, speciellt Marriott, Naylor, en halvskadad Murray.
Tyvärr var inte domarinsatsen av PL-meriterade domaren Stuart Attwell den bästa eftersom han vid flera tillfällen missade frisparkar och även en straffsituation för the Stags i förlängningen.
Vid full tid stod det 0-0 sedan Darlington's Bridge-Wilkinson nickat i stolpen efter att the Stags fått en feldömd frispark dömd mot sig av domare Attwell.
Ashley Cain byttes in i förlängningen och i slutminuten av första förlängningskvarten fälldes han innanför straffområdet av darlingtonbacken Brown, men domarsignalen uteblev. Felaktigt, eftersom bildbevis efteråt visade att det var en solklar elvametare. Vad hade hänt om Attwell blåst straff och the Stags slagit in den?
Murray tvingades sedan utgå, ersatt av målhjälten hemma mot Luton, Mitchley. Skulle straffar avgöra? Nej. 30 sekunder innan andra förlängningskvartens slut skallade Darlingtons avbytare Chris Senior in en stolpretur och därmed FA Trophy till Darlington. Ett tungt och jobbigt sätt för the Stags att förlora en final. Bäst i Stags var Adam Murray och Tom Naylor.
Men att vara på Wembley, det var en upplevelse.
Så här spelade finallagen:
Darlington: Russell, Arnison, Miller, Hatch, Brown,
Utdrag från matchrapport med hänvisning till Stagsnet report av Martin Shaw och stagsredaktionen.
Söndagen utnyttjades till en utflykt i Guildford och till en kvalmatch till BSP mellan Farnborough och Woking, en match som slutade 2-2 efter förlängning, vilket innebar kvalfinal för Farnborough, som dock föll mot Ebbsfleet.
Helhetsintrycket en lyckad resa, bortsett från resultatet. Ett stort tack till Chris Vasper med familj i Mansfield och Martin Shaw i Guildford (samt Devon Stag) för trevligt sällskap under vistelsen i England.
Nu är det revanschläge för the Stags, seriematch i Darlington på lördag. Men det är inte många spelare kvar från i våras. Mot Stockport i måndags var endast Marriott, Briscoe, Murray samt avbytaren Connor med medan Naylor var avstängd.
Darlington's senaste laguppställning (3-1-seger hemma mot Lincoln i måndags) såg ut så här:
Russell, Purkiss, Miller, Lee, Greg Taylor, Arnison, Rundle (
Även hos the Quakers skiljde det en del jämfört med Wembley. Senast var en ex-Stag, Adam Rundle, ny för säsongen, med för Darlington.
Grejar the Stags revansch för finalförlusten i våras? Återstår att se.
SVANTE BERNHARD (STAGSREDAKTIONEN - SVANTE)
