Förbannelsen bruten (nu med text och film)
Det var inte bara Sheffield Wednesday som bröt en svit på sex matcher utan vinst i och med segern i lördags mot Preston North End. Även den hängda apans förbannelse som vilat över författaren i drygt två har också brutits.
Lee Bullen och skribenten möts efter matchen och skakar tass med varandra och är båda mycket nöjda.
Fotograf Per-Gunnar Eriksson
Segern med 2-0 över Preston var hur säker som helst. Trots en usel inledning från Wednesdays insida skapade inte Preston en enda farlighet trots att de hade hörnor i massor. Försvaret ledd av målvakt Carson inlånad från Liverpool ihop med fyrtornen Coughlan och inlånade dansken från Manchester City Bischoff hade inga som helst problem at freda sig mot Lanchashireborna, vare sig i inledningen eller senare. När väl Deon Burton nickade in 1-0, elegant framspelad av anfallskollegan Marcus Tudgay på nick efter fin hörna signerad Chris Brunt, så var det inget snack om saken. Burton O’Brien punkterade sedan matchen sex minuter in i andra halvlek när han lobbade in bollen över utrusande målvakten Nash.
Jag tror inte jag noterade någon riktig farlighet ifrån Prestons sida, de hade knappt ett skott på mål. “Stackars” Carson som lånades in för att få matchträning.
Tro mig när jag skriver detta att om vi spelar som i lördags då kommer vi att klara kontraktet hur lätt som helst. Fast jag vill ändå inte ropa hej förrän vi är över bäcken, men peppar, peppar ta i trä, det ser ljusare ut nu än på länge.
Om vi skulle ge oss på någon form av spelarkritik så skulle den kunna se ut som följer med början bakifrån.
Carson säkerheten själv även han nu inte hade så mycket farligheter att ta hand om, men han styr och ställer med pondus och har bra utsparkar.
Mittbackarna Coughlan och Bischoff var så stabila och säkra att vi får se upp så att inte Securitas värvar dem med tanke på hur deras försvar av pengar läcker.
Frankie Simek på sin högerkant höll rent och var emellanåt med framåt. På andra Kanten gjorde kollega Gilbert ett habilt hantverk.
När det gäller mittfält och anfall var det inte mycket som fungerade den första halvtimmen, men sedan fungerade det bättre, mycket bättre.
Förutom ett snyggt mål, så var Burton O’Brien bra, han är duktig på att hålla i bollen lite då och då. Yoan Folly glänste emellanåt och gjorde en godkänd insats. Glen Whelan som fått mycket skit under året visade att han kan spela fotboll, även om det garanterat går att plocka ut mer ur denne man. Chris Brunt var ett kvicksilver som faktiskt får godkänt även för den första halvtimmen. Han löper som en iller på kanten och fungerar ofta som en tredje anfallare. Snygga inlägg och få idiotskott, om ens något.
Framåt är det bara att konstatera att Sturrock pusslat ihop en för motståndarlagen dödlig kompott. Tudgay och Burton är som ler och långhalm. De fungerar mycket bra ihop och det var inte mycket som fattades från att de skulle gjort ytterligare några mål. Tudgay är mycket bra på att passa både med skalle och fot och Deon Burton spelar smart.
På bänken fick de fem sitta kvar eftersom det inte fanns någon anledningen att byta.
Sammanfattningsvis blev det en mycket lyckad resa som förutom tre poäng också innehöll ett trevligt besök på Youngs bryggeri Wandsworth i London. Dessutom en frågetävling anordnad av London Owls med syftet att samla in pengar till Wednesdays akademi. Mycket lyckad inställning trots att laget vid namn the Swedish Virgins, bestående av artikelförfattaren och en kompis från Umeå kom ohjälpligt sist
Aphistorien i repris
Det hela inleddes i Hartlepool den 10 oktober 2003. Då tappade Wednesday ledningen man haft matchen igenom med bara några minuter kvar. Jag måste ha ådragit med den hängda apans förbannelse.
Ni kan väl historien? Det var under napoleonkrigen som ett franskt krigsfartyg strandade utanför Hartlepool, fiskarbefolkning stod och tittade på medan skeppet gick under med man och allt, för att sedan ägna sig åt vrakplundring av det ilandflutna godset.
Bland vrakresterna hittade de en apa som var iklädd en matrosuniform. Fiskarna som aldrig sett vare sig en apa eller fransman trodde det var fråga om en spion och eftersom apan inte svarade på frågorna beslut sig folket att hänga apan som varande fransk spion.
Antagligen misstog sig denna apas osaliga ande mig för en Hartlepoolbo eftersom United har samma blåvitrandiga tröjor som vi och beslöt sig för att hämnas genom att lämna en förbannelse över mig som sedermera drabbat Wednesday.
