Ugglor besegrar Tigrar och är klara för play off!
Det var längesedan Owls firade en framgång, nu är man klara för play off och kanske kan man se fram emot stora Yorkshire derbyn nästa säsong!
Lördag 30 Apr 2005
Kick Off : 15:00
Arena : Kingston Communications Stadium
Åskådare : 24277
Serie: Coca-Cola Football League One
Dommare : P Crossley
Mål: Hull, Elliot (straff) 60:e
Owls, Talbot 19:e, Quinn 93:e
Hull möter Sheffield W hemma, och båda kommer till matchen med dålig form, Hull utan seger på dom tre senaste och Owls hade sju raka utan vinst. Peter Taylor ville ge sina fans en vinst i den sista hemma matchen, Sturrock ville ha en vinst för att hålla hoppet om en play off plats vid liv.
När jag startar webbradion och sätter mig till rätta
möts man av en enorm stämmning, Hull publiken sjunger och det låter mäktigt. Kommentatorerna säger att Taylor kommer gå ut stenhårt för att försöka få kontroll över matchen direkt. Det går sådär för Mr Taylor för Sheffield spelarna är hungriga och kämpar för att kunna föra matchen och det visar sig snart att Hull publiken tystnar ( vilket inte händer ofta ) och det enda man hör är några buanden medans Owls fansen sjunger och överröstar allt.
Whelan som var tillbaka från avstängning styrde och ställde i mitten och allt spel gick genom honom och McGovern var farlig på sin högerkant, men det var Hull som hade dom första chanserna, Elliot sköt utanför straffområdet och Barmy stoppades i sista sekunden av Bullen innan han kunde avlossa ett skott.
Trots att man hade det mesta av bollinehavet så hade man bara lyckats vaska fram en chans och det var Quinn som hade en bra nick men Hulls amerikanska målvakt var med på noterna.
Men skam den som ger sig, McGovern var bäst på plan tillsammans med Whelan dom första 25 minuterna och det var han som låg bakom det första målet. Med ett bra inlägg hittar han Steve Adams som nickar den mot mål men där hinner Cort få bort den, till en fri Talbot som trycker in den och det är ett noll för Sheffield Wednesday! Hulls publik är knäpptyst och dom tappra borta supportrarna sjunger och det är glädje som inte går att beskriva med ord.
IA IA IAO UP THE FOOTBALL LEAGUE WE GO! WHEN WE WIN PROMOTION THIS IS WHAT WELL SING: WE ARE WEDNESDAY! WE ARE WEDNESDAY! STURROCK I OUR KING! dånar det runt KC och jag ryser.
Två minuter senare kunde det vart två noll, men unge Talbots mål döms bort för offside ( vilket det var ).
Nu spelade Owls bra fotboll, man rullade boll och lät inte Hull få ha bollen i fred, man pressade och sprang hela tiden och expert kommentatorerna undrade varför man inte spelade såhär varje vecka.
Men Hull var inte helt ofarliga, Elliot var ständigt på språng och Gallacher fick sträcka på sig två gånger för att rädda en nick och ett skott.
I halvtid så gjorde Taylor två byten och Hull försökte ta kommandot direkt, det misslyckades återigen för det var Owls som var det bättre laget från start. Brunt var nära och McGovern skakade lätt på huvudet efter Myhills fantom räddning efter ett bra skott. Owls försökte hela tiden sänka tempot i matchen och lyckades med taktiken, men man sjönk kanske lite för långt ner i banan.
Andy Hessenthaler borde nog gjort mål när han sköt på nära håll men Gallacher räddade till hörna som resulterade i en straff för Hull, kapten Bullen var rasande men det hjälpte föga och Elliot drog in bollen mitt i mål, 1-1.
Nu sjöngs det igen för Hull fansen och man trodde att nu skulle Owls tappa allt ( som man gjort många gånger under dom senaste sex året ). Men man kämpade och man var med i matchen igen. Talbot byttes ut efter att han fått kramp och han fick enorma applåder från fansen. Peacock kom in men Myhill klarade hans försök precis som Quinns och Adams volley. När man trodde att det skulle bli en avgörande match hemma mot Bristol C i den sista omgången så händer det. Bruce slår en långboll som både Peacock och Bullen får en touch på och den går över målvakten och där kommer Quinn och slår in avgörande 1-2 och Owls är klara för play offs!
Nu hoppas vi att man klarar play offs, det är lotto varning över det hela men någon gång måste ju även vi ha turen med oss?
Matchens spelare: Det var många idag, men jag tar ut Whelan. Han var överallt och sökte bollen precis hela tiden. Det märktes direkt att vi var snäppet vassare när han var med. Talbot och McGovern måste nämnas med tillsammans med Adams.
Stämmningen: Det började bra avtog för att sedan få upp farten igen i andra halvlek, det var en bra match och supportarna sjöng sig blåa!
Managers: Taylor mot Sturrock. Taylor sa att matchen på Hillsborough var en av deras bästa och att han ville avsluta hemma med att vinna igen, han ville ta kontroll tidigt för att inte låta Wednesday komma in i matchen. Sturrock sa enkelt att hans spelare skulle springa hela matchen igenom, sedan fick man se hur det gick.
Sturrock vinner duellen. Sheffield är det bättre laget och förtjänar tre poäng.
