WestHam-Sunderland 3-1 (1-0)
Ny förlust för Sunderland i en totalt sett dålig match. Återigen är det försvarsmisstag som fäller avgörandet. Förvisso hade vi mycket otur också, men detta håller inte i Premier League!
WestHam:
Green, Neill, Gabbidon, Upson, McCartney, Bowyer, Noble(Solano 73), Mullins, Etherington(Boa Morte 74), Cole(Ferdinand 84), Bellamy.
Bänken: Wright, Camara
Sunderland:
Gordon, Halford, Nosworthy, Higginbotham, Collins(Harte 80), O´Donovan(Chopra 46), Leadbitter, Miller, Etuhu, Wallace(Stokes 46), Jones.
Bänken: Ward, Connolly
Matchfakta:
1-0 Cole(9)
1-1 Jones(52)
2-1 Gordon, og(78)
3-1 Bellamy(90)
Varningar: Cole(W), Bellamy(W), Bowyer(W), Leadbitter(S), Halford(S)
Publik: 34 913
Domare: Chris Foy.
Sunderland kom till start med en 4-5-1-uppställning. Lite förvånande att man väljer att starta så fegt mot en på pappret jämnbördig motståndare. I laguppställningen saknades Dwight Yorke, som skadade sig på träningen dagen innan matchen.
Första halvlek startade positivt för Sunderland. Redan i den första minuten fick man en hörna som Kenwyne Jones mycket väl kunde ha nickat in. Efter detta var det dock slut på det roliga… I den nionde minuten fick den förre Sunderlandspelaren George McCartney bollen på vänsterkanten. Hans fina inlägg nickades skickligt i nät av Carlton Cole. Ett vackert mål, men återigen alldeles för passivt försvarsspel av Sunderland. Resten av första halvlek var minst sagt dålig. Ett hemmalag som inte förmådde anfalla och ett bortalag som inte ville(?) anfalla. Sunderland fick faktiskt 2 chanser, båda gångerna framspelade av hemmaspelaren Mark Noble… Kenwyne Jones långskott efter en kvart räddades fint av Robert Green, men Leadbitters långskott efter en halvtimme hade han inga problem med. WestHam borde gjort 2-0 när Lee Bowyer svagt nickade över helt fri från höger, men denna chans var den enda hemmalaget skapade förutom målet.
Man hade på känn att Keane skulle hitta på något redan i paus. Mycket riktigt, ut gick Roy O´Donovan och Ross Wallace, in kom Michael Chopra och Anthony Stokes. 4-4-2 i andra halvlek således. Jag förmodar att det inte endast var detta drag som gjorde att det genast såg bättre ut för bortalagets del. En Sir Alex inspirerad hårtork från Keanes sida kanske?
I den 52:a minuten nickade Kenwyne Jones in 1-1 efter en hörna av Grant Leadbitter. I det läget kändes det logiskt, för matchen hade fått ett helt annat utseende efter paus. Bortalaget fortsatte trumma på och WestHam uppträdde fortsatt håglöst och verkade chockade av Sunderlands förvandling. I den 58 minuten nickade Jones ner bollen till Leadbitter som dribblade sig fri. Hans skott styrdes i stolpen av Green. 1-2 i det läget och jag tror att Sunderland hade tagit minst en poäng! En stund senare höll ytterligare en hörna från Leadbitter på att resultera, denna gång nickade Etuhu, men Noble rensade undan på mållinjen.
Med kvarten kvar gjorde WestHam ett dubbelbyte: ut med Noble och Etherington och in med Solano och Boa Morte. Detta byte skulle visa sig vara direkt matchavgörande… Bara 4 minuter efter bytet tog sig Boa Morte fram på vänsterkanten. Hans inlägg letade sig fram till Solano, som slog bollen i stolpen. Tyvärr för Sunderlands del studsade bollen rakt på Gordon och in i mål! 2-1 till WestHam efter ett mål av flaxkaraktär. Icke desto mindre borde Nyron Nosworthy ha slagit undan bollen innan den nådde Solano.
Bortalaget, kända för sin förmåga att komma tillbaka sent i matcherna, verkade lite paralyserade av denna utveckling på matchen. Ett förväntat massivt bortatryck i slutet av matchen uteblev och inga riktigt heta chanser skapades. I stället kunde Craig Bellamy från nära håll trycka in 3-1 på övertid, efter ett nytt inlägg av Boa Morte. Ridå för Sunderland!
Ännu en tung förlust! Vi har inte råd att bjuda motståndarna på ett par mål per match! För att citera Stuart Baxter lite grand skulle man kunna uttrycka sig så här: ”This is the f….ing Premier League, not the Championships!....”. Som det ser ut för tillfället, så kommer säsongen att bli en kamp för att undvika nedflyttning. Samtidigt så känns allt på något sätt ändå så mycket mer stabilt än de 2 senaste sejourerna i högsta serien, under Mick McCarthys ledning… Vi får väl hoppas att vi hänger med någorlunda fram till januarifönstret öppnar sig!
Dagens match visade att Kenwyne Jones håller hög klass. Kanske kan han bli tungan på vågen för vår del? Dagens match visade också att Greg Halford faktiskt inte är så dålig. Försvarsmässigt anser jag nog inte att han håller måttet, men han visade med ett antal fina inlägg att det finns lite känsla i fötterna. Totalt sett en urkass första halvlek och en bra andra halvlek, men, återigen, inga poäng…
Nåja, vi får ta nya tag inför den ytterst viktiga hemmamatchen mot Fulham nästa helg!
HA´WAY THE LADS!!!
