SwedeWolves 20 år - en dag kvar

SwedeWolves 20 år - en dag kvar

Vi minns när vi följde Wolves på pre-season sommarturné i Portugal

Åren 1999-2008 åkte SwedeWolves på samtliga Wolves försäsongsturnéer i juli månad. Det är tillfället då Wolves samlar ihop truppen ett par veckor utomlands inför den nya säsongen. 1999 var det i Sverige, 2000 Irland, 2001 Portugal, 2002 Portugal, 2003 Spanien, 2004 Norge, 2005 Skottland, 2006 ingen turné, 2007 Irland och 2008 Skottland. Vi var på alla dessa. Perfekt att sitta i gröngräset och se Wolves träna och spela match, det kan inte bli bättre!

Här kommer en tillbakablick hur det gick till när vi svenskar såg Wolves i det varma Portugal 2002.



Att Wolves (dåvarande) manager Dave Jones gillar Portugal är ingen hemlighet. Det var därför inte förvånande att Wolves sommaren 2002 valde att åka på försäsongsturné till Portugal för andra året i rad. 2001 var det Caldas da Reina i mitten av Portugal som gällde. Denna gång hamnade vi längre söderut, närmare bestämt ända ner vid sydkusten i Cascais.

När Wolves väljer sådana här underbara semestermål är det minsann ingen större ansträngning att följa Wolves! För visst var vi svenskar på plats igen: Finspång, Herman, Truls och Johan var namnen på de svenska vargar som bättrade på solbrännan på Cascais fina sandstränder omgivna av brunögda portugisiska skönheter!

Estudios Corte Real” hette de prisvärda lägenheterna där vi bodde och hotellets värdinna var den trevliga Brigitte Morais som hjälpte oss fyra fotbollsturister med att hitta rätt i semesterorten Cascais.



Efter att ha inspekterat stränderna samt de lokala ölen ”Giraffa” och ”Super Bock”, så gällde det att luska ut var Wolves skulle träna nånstans. Mycket hysch-hysch som vanligt, men eftersom vi SwedeWolvesare har bra kontakter (officiella hemsidans John Hendley) så lyckades vi ta reda på Wolves träningsplan. En mil norr om Cascais ungefär, namnet på anläggningen var Quinte da Beloura - väldigt nära Estorils Formel 1-bana.

Estoril, ja. Det är Cascais tvillingstad som är väldigt känd för sitt ”hålligång”. Estoril ligger på gångavstånd från Cascais, man går bara en promenad längs stranden och så är man i Estoril, inte dumt alls. Inkvarteringen i våra lägenheter gick perfekt, enda orosmomentet var att någon av oss (vem?) råkade krossa en lampskärm som såg dyr ut. Men vad gjorde det när man hade en hel vecka med Wolves och sol framför sig!

Men först av allt ville vi lära känna Cascais och allra mest intressant var att lista ut var Wolves skulle bo nånstans. Det fanns en hel del mäktiga hotell inom stadens gränser men även några riktigt lyxiga strax utanför Cascais, så vi väntade oss en liten dagsutflykt. Vår förvåning blev därför stor när vi till vår glädje kunde läsa på nätet att Wolves bodde på ”Atlantic Gardens”. Det låg nämligen bara 300 meter från vårt eget högkvarter! I samma område fanns också en äkta tjurfäktningsarena, så sevärdheterna var många.



Vi bestämde oss därför snabbt för att ta en liten promenad till Wolves hotell. Eftersom vi SwedeWolvesare inte har så hemskt mycket skam i kroppen så gick vi rakt in på det flotta hotellet och tog en kall öl i deras hotellbar! Ingen protesterade mot det, så vi kunde i lugn och ro sitta med en öl och kolla in ”dagsformen” på spelarna som gick förbi. Alex Rae och Ludovic Pollet var mest sociala. Alex hade en lång pratstund och fotosession med Herman. En annan som var väldigt trevlig var hjälptränaren Terry Connor samt Mo Camara.

Wolves trupp i Portugal 2002 såg ut så här: Nathan Blake, Paul Butler, Mohamed Camara, Colin Cameron, Sammy Clingan, Sean Connelly, Kevin Cooper, Marc Edworthy, Russell Howarth, Ivar Ingimarsson, Joleon Lescott, Kenny Miller, Lee Naylor, George Ndah, Shaun Newton, Michael Oakes, Ludovic Pollet, Adam Proudlock, Alex Rae och Dean Sturridge.

Vi har en tradition att dela ut vår SwedeWolves Player of the Season pokal på sommaren. Utmärkelsen går till den spelare vi medlemmar har tyckt varit bäst under säsongen.1999 fick Robbie Keane pokalen i Sölvesborg, 2000 fick Ludo Pollet pris i Kilkenny, 2001 var det dags för Lee Naylor i Caldas da Reina och nu hade medlemmarna i sann demokratisk anda röstat fram Joleon Lescott till säsongens spelare. När vi lyckades hitta Wolves träningsplan Quinte da Beloura, som låg en mil norr om Cascais, var det inga problem att övertala manager Dave Jones om det stora i att dela ut en pokal till Lescott, och officiella hemsidans John Hendley knäppte för fullt med sin kamera.



En bild av vår pokalöverlämning kunde man sedan se på den officiella hemsidan. Joleon Lescott verkade mycket belåten med sitt pris, vi var den enda supporterklubb som gav honom pris, de andra hade valt Alex Rae. Träningspasset var annars väldigt lugnt. Jag antar att det var mest ett sätt för spelarna att lära känna varandra och bilda ett sammansvetsat gäng. Därefter pratade vi en del med Dave Jones. Den givna frågan var när vi skulle få se en svensk i Wolves. Han sa att det finns inga bra! Vi föreslog Henke Larsson och Freddie Ljungberg, men Dave sa att de var i fel prisklass. De bästa är redan tagna! Men han urskuldade sig med att han precis köpt en islänning, det var väl ganska nära?

Wolves spelade bara två matcher under denna Portugal-turné istället för de tre som man brukar göra. Därför var det noga att inte missa något! Första matchen skulle bli mot de regerande portugisiska mästarna Sporting Lissabon och efter intensivt studerande av kartan lyckades vi hitta platsen där matchen skulle spelas: Alcochete, alldeles utanför Lissabon.

För att komma till Alcochete fick vi först åka tåg till Lissabon och efter en kaotisk rundtur i denna trevliga stad, sökte vi oss ner till vattnet för att ta en färja till Alcochete som ligger strax öster om Lissabon. Vi hade sällskap med ett stort gäng Wolvessupporters från England, inte minst Brighton Wolves. Vi skyndade ner till hamnen för båtturen mot Alcochete. Varmt var det, men som tur var såldes det kall öl på båten, inte illa! När vi kommit i land i den lilla orten Montijo, var det dags för ett nytt vattenhål, in på närmsta pub och nya öl. Puben fylldes av guldklädda Wolvesare från hela världen.



Stämningen var på topp och när Clive beställde in en stor stark till honom och Johan så fick de ett glas som måste ha varit i tvålitersklassen!! Finspång lyckades med konststycket att glömma sin ryggsäck på puben, men sånt där var ju bara smådetaljer. Nu skulle vi äntligen få se Wolves! Snart var det dags att kasta sig i en taxi och åka den sista biten till Alcochete. Sporting Lissabon - Wolves !!!

Tyvärr verkade domaren ha fått för sig att det var en VM-final och förstörde allt genom att visa ut Kevin Cooper i 19:e minuten. Eftersom det var en vänskapsmatch borde ju domaren istället beordrat Wolves att byta ut Cooper. Nu blev denna match ett prov utan värde när Wolves fick spela med 10 man i 70 minuter. Sporting kom utan storstjärnorna Jardel och Pinto. Wolves startelva var: Oakes - Edworthy, Pollet, Butler, Naylor - Rae, Clingan, Cameron, Cooper - Sturridge, Blake.

Sporting rivstartade när Luis Felipe knatade igenom och slog enkelt in 1-0 redan efter 5 minuter och 47 sekunders spel. Sen kom då den ödesdigra utvisningen då Cooper fällde en portugis. Alla protesterade mot det hårda domslutet, inklusive portugiserna. En match mot 10 man ger ingenting. Men domaren var på sitt värsta hemmahumör och från nu fick Sporting ALLA domslut med sig.

I andra halvlek kom 0-2, ett skott som touchade Pollet och ställde Oakes, lite oturligt. Domaren var nu rena katastrofen och blåste ej för uppenbara offsider. Naylor vädjade ut mot Dave Jones, som skrek: "Just forget it, Nails". 3-0 kom på en skämtstraff, rena svanhoppet, men domaren blåste givetvis. Niculae slog in den bakom Oakes. 4-0 var desto snyggare, en soloraid av Rui Bento. Wolves fick tröstmål när Miller stressade fram ett läge for Newton. 5-1 kom när fem minuter återstod: målskytt Toninho. Med tio man i 70 minuter så gick det inte att genomföra en vettig match mot de portugisiska mästarna. En trevlig dag annars, bra stämning på läktaren och en hel del Wolvessånger kunde höras. Vi var för övrigt alla med på bild i den portugisiska tidningen Record dagen efter, inte illa! I Sporting Lissabon spelade dessutom denna dag en ung kille som nog skulle kunna bli bra, Cristiano Ronaldo.



Efter en spelledig fredag blev det en riktig hårdkörning för spelarna på lördagsförmiddagen. Terry Connor, Bobby Mimms och Dave Jones bjöd på en tre timmar lång stenhård träning bevittnad inte bara av SwedeWolves utan även av Chief Executive Jez Moxey och Express & Stars välkände journalist David Instone. Det var väldigt varmt, och det blev varmare och varmare ju längre de tre timmarna gick.

Vi svenska vargar hann dessutom med att vara i grannstaden Estoril. Finspång gick oförskräckt in bland de kostymklädda miljonärerna i Europas största kasino iförd Wolveströja och shorts, och kom efter ett tag triumferande ut, viftandes med pengar!



Den sista matchen på Wolves Portugal-äventyr var mot Maritimo. Matchen spelades i Rio Maior som ligger i mellersta Portugal. Vi var 23 Wolvesare som hyrde en buss som förde oss från Cascais till Rio Maior, med ett två timmars stopp i den vackra kulturmärkta staden Sintra. Matchen då: Wolves började bäst och Newton sköt stolpe-in men domaren hade vinkat för hands. Vi såg inget felaktigt, men det var nio löparbanor mellan läktaren och planen, så det var ganska svårt att se alla detaljer. Publiken var på topphumör och roliga ramsor som: "6-1, we never lose 6-1" hördes över arenan. En annan ramsa var "Los Lobos" (på melodin "We are Wolves").

I 50:e minuten kom Maritimos mål. En boll kom studsande in i Wolves straffområde. Alla tvekade inklusive Oakes och Quim fick bollen i en lyra över Oakes. Inte mycket till match, roligast var istället publiken, vilket också nämndes i portugisiska tidningar. Vi dansade en lång "conga" runt läktaren, och sjöng en sång om deras öl. "Super Super Bock, Super Super Bock, Super Super Bock, Super Bock of lager".



Dags att åka hem till Sverige men innan dess var Finspång som vanligt på hugget och fick Oakes målvaktshandskar, som senare också blev signerade av vår keeper. Johan har nog världshistoriens sämsta Wolvesstatistik. Han har nu sett två matcher live: Wolves har förlorat båda med den sammanlagda målskillnaden 1-6. Vi döpte därför honom därför härmed till JINXY. Det är alltså så han fått sitt berömda smeknamn, nu vet ni det!

Härliga minnen från en underbar SwedeWolves-resa och sommar med Wolves!

Truls Månsson2018-10-28 14:47:00
Author

Fler artiklar om Wolves