Augsburg - Frankfurt0 - 0
Spurs - Fulham 1-0
Tottenham lyckades besegra Fulham med 1-0 efter att Jermain Defoe tidigt gett Spurs ledningen. Att Defoe gjort mål har den här säsongen varit en förutsättning för vinst. Det var därför på tiden att Defoe hittade rätt igen efter fyra raka ligamatcher utan mål från hans sida.
Tottenham hade inför mötet med Fulham inte vunnit på fyra ligamatcher. Tre oavgjorda samt förlusten mot Chelsea hade bara gett ett mål framåt. När Tottenham även misslyckades att göra mål mot Grimsby i ligacupen började det muttras runt laget. Nu lyckades visserligen Tottenham vinna mot Fulham, men det var knappast efter någon uppvisning av klara målchanser.
Tottenham kom till spel med ett ganska väntat lag. Pedro Mendes ersatte skadade Michael Carrick och Aaron Lennon fick förtroendet från start efter det fina inhoppet senast. Edgar Davids var på förhand tveksam till spel, men han kunde vara med och fick ta platsen till vänster på mittfältet. I anfallet var Mido tillbaka efter avstängning och han fick spela bredvid Defoe.
Tottenham inledde matchen bäst och etablerade tidigt ett tryck mot Fulham. Det tidiga ledningsmålet kom dock till efter en långboll över motståndarnas backlinje. Young-Pyo Lee kastade ett inkast till Ledley King på egen planhalva. Kapten King valde då att slå en långboll som Jermain Defoe hann ikapp inne i Fulhams straffområde. Fri med målvakten Tony Warner placerade han in den med vänstern på första tillslaget. Fulham protesterade och ville få det till offside. När bollen slogs stod visserligen Mido på fel sida, men bollen gick till Defoe som inte var offside.
Tottenham fortsatte att ha viss kontroll efter målet, men Fulham kom efterhand in alltmer i spelet och tog så småningom även över. Efter 21 minuter tappade Jermaine Jenas bollen på egen planhalva. Claus Jensen tog över och väggspelade med Steed Malbranque innan han avlossade ett skott i ribbans överkant. Jenas har inte varit i klubben särskilt länge, men börjar redan få ett rykte om sig att tappa bollar i farliga lägen när medspelarna är på väg framåt. Mot Aston Villa blev det mål, den här gången var det väldigt nära.
Marin Jol hade innan matchen talat om att han ville se ett snabbare anfallsspel med väggpass för att lirka upp motståndarförsvaret. Efter knappa halvtimmen måste han ha suttit och njutit på bänken. Lee kastade mitt på offensiv planhalva ett inkast till Defoe som snabbt väggspelade sig in i straffområdet med hjälp av Mido. Defoe spelade sedan på andra tillslaget tillbaka bollen till Mido som fick chansen att avsluta i höjd med straffpunkten. Skottet gick dock ganska rakt på mål och målvakten kunde tippa den till hörna.
Jol hade även efterlyst att mittfältarna klev fram och hjälpte till med målproduktionen. Visserligen hade Davids ett par avslut, men inget var riktigt nära att gå in. Då var Lennon närmare. Nyförvärvet från Leeds erbjuder snabbhet på kanten och har även en förmåga att kunna ta sig förbi sin motståndare. Lennon som var mycket duktig matchen igenom skapade sig ett riktigt bra läge tio minuter in på andra halvlek. Han fick bollen på kanten och drev in i plan förbi en motståndare. Sedan fortsatte han in i straffområdet och sköt ett riktigt bra skott som hade letat sig in precis vid den främre stolproten, om det inte hade varit för att Warner gjort en fin räddning. Lennon skapade kort därefter ytterligare något läge, men då försökte han nå Mido med ett inlägg istället för att skjuta själv.
Tottenhams försvar fungerade i huvudsak riktigt bra, och Noureddine Naybet visade att han fortfarande håller. Dock uppstod ett missförstånd mellan backlinjen och Paul Robinson en bit in på andra halvlek som kunde ha resulterat i ett baklängesmål. En långboll lyftes in bakom backlinjen och Tomasz Radzinski snappade upp bollen innan backlinjen och Robinson hade kommit överens. Avslutet blev dock inte bättre än att Robinson kunde rädda. Annars klarade sig backlinjen riktigt bra, även om det fortfarande råder vissa tveksamheter kring Paul Stalteri. Kanadensaren gjorde en ganska bra insats, men behöver fortsätta att göra så för att vinna mitt och många andras förtroende.
På vänsterkanten sprang Lee som vanligt på många offensiva utflykter. Även om han ännu inte har fått ut så mycket av det så är hans offensiva löpningar nödvändiga för kantspelet till vänster. Davids som är den mittfältare som håller till längst till vänster är inte tänkt att hålla kanten, utan ska spela ganska centralt. I andra halvlek, och under några kortare sekvenser i första, var det tydligt att Mido var tillsagd att hjälpa till med kantspelet till vänster. När han gjorde det skapades det bättre balans i laget och detta drag kommer troligen Jol att använda sig av fler gånger då han känner behov av det.
Tottenham lyckades alltså vinna matchen med 1-0, men det var ingen övertygande seger. Fulham skapade visserligen inte mycket, men bortalaget hade ett par chanser som kunde ha blivit mål om inte Robinson varit vaken. Men försvarsspelet är inget problem för Tottenham, utan det är i det offensiva spelet som de största bristerna finns. Lennon tillför mycket fart och han tog verkligen chansen mot Fulham. Men i övrigt är det fortfarande lite för långsamt anfallsspel, och alla nya spelare har ännu inte riktigt kommit in i spelet. Det är dock riktigt bra att ligga på fjärde plats trots att spelet inte har fungerat riktigt som det ska.
Närmast väntar ytterligare ett London-derby, då Tottenham på lördag ska spela borta mot Charlton i en TV-sänd match.