-
-

Givmilt Spurs tappade poäng på hemmaplan

Två lag som jagar platser i europa mötte varandra i söndags eftermiddag. Den imponerande starka nykomlingen Wigan jagade revansch borta mot Tottenham som för första gången jagar en plats i Champions League. I matchen gjorde också Danny Murphy hemmadebut.

Det var dock inte bilden av en Champions League-kandidat som matchens åskådare bjöds på. Inledningsvis så spelade hemmalaget boll rätt så bra efter marken, med mycket rörelse och få tillslag. Efter bara några minuter så började det dock skyfflas långbollar på Mido som hade det tufft mot Wigans mittbackar, framförallt karaktäriserade av De Zeeuw. Dom slarviga långa uppspelen gav Wigan en del bollinnehav, när dom dessutom var opressade, då Tottenham hade så gott som hela laget långt ifrån, på egen planhalva.

Johansson målskytt

Wigan tackade och tog emot. I den tionde matchminuten skickade Wigans målvakt Pollit en lång inspark som nickskarvades av Paul Scharner. Michael Dawson gav sig som brukligt in i duellen med Scharner, men förlorade den. I det läget flyttar Ledley King rutinerat upp backlinjen för att ställa två Wiganspelare (Andreas Johansson och Henri Camara) offside. Rutinerade Paul Stalteri hängde dock inte med i svängarna och upphävde offsiden med en meter. Samtidigt blev han frånsprungen av Andreas Johansson som lyckades hela vägen och slog bollen in i mål.

Henri Camaras offsideposition diskuterades en del, då vissa menade att han var offside och att domaren skulle blåst för detta. Reglerna säger ju dock sedan ett par år att det är den spelare som bollen går till, som ska bedömas vara offside eller onside. Ett helt regelrätt mål där kommunikationen i Tottenhams backlinje inte stämde.

Tottenhams tafatta och fantasilösa spel fortsatte. Efter matchen mot Sunderland hade det gnolats lite om hur dålig gräsmattan var i Sunderland, men vad ska Tottenham göra med en fin matta om dom spelar konstant i luften? Det var verkligen rysligt dåligt spel där Tottenhams spelare gång på gång väntade in i sista stund med att slå varje pass, så att dom försatte både bollinnehavare och bollmottagare i tidsnöd. Det liknade lite spel för gallerierna, och Tottenham är ännu inte så bra så att dom nonchalant kan rulla ut motståndet.

Till nästa match så måste Tottenhams manager Martin Jol tala klyschan ”låt bollen göra jobbet” då den stannade upp alldeles för ofta. Vill man bryta ner ett högt pressande lag som Wigan så är det spel i sidled som gäller för att hitta in i hålen i deras formation. Dessa uppstår när dom flyttar över från höger till vänster och tvärtom.

Fortsatt sömnigt Spurs trots baklängesmål

Förvånande nog så blir inte målet omedelbart den väckarklocka som Jol kanske hade väntat på, tvärtom fortsatte Wigan med att emellanåt ha lite av en lekstuga på Tottenhams planhalva. Undertecknad kan bara konstatera hur lätt Stalteri säljer sig själv emellanåt, och fundera över hur rutinerad han egentligen är.

Hur som helst så täppte Stalteri snart till truten på undertecknad då han slog ett flackt inlägg, som träffade en Wiganspelare, och nådde fram till Mido som bredsidade in bollen i mål. Det var rutin om något av Stalteri, att ”valla” bollen via en motståndare. Fotbollskonst!

Matchen spelades vidare i samma stil som innan, utan några heta chanser alls, bortsett från en nick från Mido som hade suttit fint i krysset om den bara gått någon meter in mot mål. I halvtidspausen borde Jol ha talat om för sina spelare, hur viktigt det är att behålla innehavet, men antingen höll han tyst om just den fotbollshemligheten, eller så lyssnade inte spelarna på det, eftersom andra halvlek var nästan identisk med den första.

Lojt i Tottenhams försvar

Både Spurs och Wigan utböt ett par chanser, men matchen stapplade vidare till den 66:e minuten då Johansson fick göra sitt andra mål för dagen. Ledley King gör i det närmaste en heroisk insats då han agerar både press och understöd åt sig själv då han först pressar Andreas Johansson någonstans mitt i planhalvan. Övriga Tottenhamspelare (hela backlinjen plus Michael Carrick) förblev passiv och framförallt ”föll” dom inte för att täcka ytan bakom King. När så Johansson väggspelade sig förbi King så var det ingen annan än just King som försökte ta bollen, efter att näst intill jagat ifatt Johansson. Det enda ”felet” King gjorde i det läget var att han försökte ta bollen – det ansvaret hade någon annan. Återigen var det backlinjen som lagdel som såg för passiv ut. Ett fint ingripande hade varit om Dawson, eller Carrick, hade gått in i duell med Johansson, men han tilläts alltså rinna igenom, och 1-2 var ett inte helt orättvist faktum.

Omedelbar respons

Defoe kvitterade bara en minut senare, och det var det med den dramatiken. Matchen fortsatte i samma klumpiga och sömniga stil, med endast ett fåtal chanser var åt lagen. I slutet av matchen missbedömde Tottenhams högerback ett inlägg som först såg helt ofarligt ut. Scharner nådde bollen på insidan, alltså mellan backen och kortlinjen, och fick nicken på mål. Robinson som var på väg ut från målet, lyckades slänga sig åt motsatt håll och få händerna på bollen. Returen hamnade mitt framför mål, men som tur var fanns ingen Wiganspelare i närheten och Ledley King kunde rensa undan bollen.

Matchen slutar 2-2 och den hade egentligen kunnat sluta hur som helst. Oavgjort är ett rättvist resultat, vilket inte är något gott betyg åt Tottenham. Fortsätter dom spela så här slösaktigt så kommer den eftertraktade fjärdeplatsen ryka all världens väg när tabellen summeras. WAH hoppas att den nuvarande formen är den enda formsvackan Spurs kommer uppleva den här säsongen, och att det snart vänder med besked.

Danny Murphy då? Ja han har inte nämnts så mycket i denna rapport. Bra så.