Fem kontroverser i backspegeln
Det faktum att man håller på Spurs erbjuder en tillvaro fylld av bedrövelser och glädjerus. Givetvis är det inget unikt när vi tänker efter. Arsenal flyttar till en magnifik men en förhållandevis ogästvänlig arena (om man får tro vissa av våra grannars egna kritiker). Chelsea har gått från glamour, till lite dekis, till ännu mer glamour, för att inte tala om supportrarna till dom lag som har den stora ”glädjen” att avnjuta Harry Redknapps stora fotbollskunskaper (för att inte tala om det fantastiska sinnet för affärer).
Tottenham har möjligtvis inte bjudit fotbollsvärlden på fler kontroversiella (i både positiv och negativ bemärkelse) stunder är andra klubbar, men för den intresserade så kommer jag nedan redogöra för dom fem mest kontroversiella ögonblicken som jag själv upplevt som supporter. ”Största” kan innebära båda glädjande och knäckande saker. Hur det än är, så kan ni efter denna krönika/topplista konstatera att det aldrig är tråkigt att hålla på Tottenham.
Det är kanske läge för en liten disclaimer så här i början – jag har följt Tottenham riktigt aktivt sedan säsongen 92-93, och därför begränsar sig denna lista som längst så långt bak i tiden.
5. Santini-gate
Inför säsongen 2004-2005 så letade Tottenham länge och fokuserat efter en tränare som skulle bli en satsning på sikt. David Pleat hade suttit vid rodret på temporär basis emedan letandet fortgick, och bland annat tillfrågades José Mourinho, då i Porto, om huruvida han kunde tänka sig jobbet. Det hela slutade med att Jaqcues ”Tackleberry” Santini anlitades. Nyheten mottogs med blandade känslor. En del såg honom som en framgångsrik före detta tränare i Lyon och franska landslaget, andra menade att han skulle bli avslöjad med ett sämre material. Hur det än var inledde Santini med ett defensivt organiserat spel, som dock inte lyckades konstruera speciellt mycket i anfallsväg.
Redan i november 2004, alltså efter cirka fyra månader meddelade Tottenham att Santini skulle avgå på grund av personliga skäl, och det ryktades bland annat om en sjuk svärmor. Givetvis var detta frustrerande för Tottenhams fans som såg fram emot en lugn och stabil period för klubben. Samtidigt var The Times och andra tidningar inne på att det låg konflikter och inre stridigheter bakom avhoppet.
I samband med derbyt mot Arsenal som slutade 5-4 till dom röda, så bestämde sig plötsligt Santini att avslöja varför han lämnade klubben, och ännu mer förvånande erkänner han att han är en lögnare av stora mått. Han var inte alls nöjd med värvningarna, och inte heller det faktum att han inte hade ett hus på stranden, och att det i själva verket var samarbetsproblem som fick honom att ta beslutet. Ordförande Daniel Levy har ordets gåva, och lät inte en skriftlig reprimand dröja länge.
Här kan ni läsa en artikel från BBC om detta.
4. Mål-gate
Old Trafford, fjärde januari 2005. Manchester United mötte Tottenham och ställningen i slutet av matchen var 0-0. Tottenham hade inte slagit United på Old Trafford sedan 1989, och en poäng på Old Trafford fick ses som ett klart godkänt resultat. Helt plötsligt tog den iskalle portugisen Pedro Mendes en chansning och sköt på volley från planens mitt. Jättelobben gick rakt emot Uniteds mål, och Uniteds målvakt Roy Carroll fick trampa bakåt för att fånga bollen. Under tiden fick linjemannen jobba stenhårt för att hinna med bollen, men hans sikt blev skymd när hans Red Devils-halsduk fladdrade i vinddraget.
Carroll höll förmodligen på att kissa på sig när han såg precisionen i Mendes lobb, och även om han lyckades fånga bollen, så lyckades han med bedriften att slänga bollen över axeln och in i eget mål. Bollen hann ungefär en meter över linjen innan Carroll föste ut den ur mål, det tråkiga för Tottenhams del var att alla såg det utom domarna. ”Målet som aldrig gjordes” var ett faktum, och diskussionerna om målkameror tog ny fart.
Mendes ”mål” blev nominerat på Tottenhams officiella hemsida i tävlingen ”årets mål”, och vann, bland annat före Erik Edmans jätteskott på Anfield Road.
3. Arnesen-gate
I samband med Tottenhams renässans 2004 så rekryterades Frank Arnesen till klubben från PSV Eindhoven, som värvningsansvarig. Dansken hade ett gott rykte om sig, och tillskrevs ha stor del i värvningar av PSV-stjärnor såsom Ronaldo och Arjen Robben, och under hans tid i Tottenham värvades bland andra Michael Carrick, Michael Dawson, Paul Stalteri, Timothée Atouba, Noé Pamarot, Erik Edman, Spase Dilevski, Emil Hallfredsson och Edson Rolando Da Silva. Chelsea blev så mäkta imponerade av Arnesens blick för unga talanger så dom var tvungna att värva honom med ryska miljoner, och det snabbt.
Chelsea skötte det hela snyggt, vid en första anblick. Ett fax skickades till Tottenham, där Chelsea bad om lov att få diskutera ett kontrakt med Arnesen. Arnesen å sin sida var kontrakterad med Tottenham, och Tottenham nekade Chelsea rätten att förhandla med Arnesen. Men dessutom började Tottenham protestera högljutt, när ordförande Daniel Levy tog fram förstoringsglaset och såg en liten text i faxets sidfot, som upplyste om att en kopia av faxet skickats till Mr Frank Arnesen. Levy ansåg att Chelsea i det läget brutit mot både kutym och regler. Skadan var redan skedd, Arnesen såg sin stora chans att tjäna större pengar i en mer glamourös tillvaro och meddelade Tottenham sin önskan att flytta vilket på många sätt lämnade Levy bakbunden.
Levy var dock inte intresserad av att ha anställda i klubben som inte vill arbeta för klubben, men skämdes inte heller över att ta betalt för sin kontrakterade personal, så strategin blev tuff och enkel. Chelsea uppmanades att betala det Tottenham ville ha, och Tottenham påstods vara beredda att dra det hela så långt att klubben skulle anställa en ersättare till Arnesen för att sedan ge Arnesen tjänstledigt (”gardening leave”) under den resterande kontraktstiden. Det skulle kosta pengar, men det hade varit att inte böja sig för Chelsea. Om Chelsea ville ha Arnesen så skulle dom få betala. En del talade om utpressning från Tottenhams sida, andra konstaterade kallt att Chelsea hade gett sig in i en ganska tuff lek i och med sitt agerande och att Tottenham med all rätt spelade ett tufft spel.
När diskussionerna pågick som mest intensivt avseende en ersättning för Arnesen, gjorde Roman Abramovich skäl för sin smarta uppsyn, och bjöd in Arnesen till sin lyxjakt, utan Tottenhams vetskap. Arnesen (fortfarande kontraktsbunden med Tottenham) hade naturligtvis inte karaktär eller tålamod att tacka nej till något sådant, utan accepterade inviten, utan att för den sakens skull förtjäna epitet som ”gold digger” eller ”back stabber”. Lämpligt nog blev Arnesen fotograferad på ryssens båt, och i det läget påstås priset för honom ha stigit med det dubbla. Tottenham ryktades ha fått allt från £ 5 miljoner till så mycket som £ 15 miljoner. Så mycket pengar för en illojal dansk går naturligtvis inte att tacka nej till, och Arnesen fick ta jobbet som ansvarig för Chelseas scoutingverksamhet. Grattis! Ballack hade nog aldrig blivit upptäckt utan dig, Frank. Arnesen förtjänar dessutom ett tack, då dels han själv men även Michael Carrick rent ekonomiskt blev väldigt lönsamma affärer.
Här kan ni läsa en bbc-artikel i ämnet där bland andra David Pleat uttalade sig.
I denna bbc-artikel citerades Daniel Levy avseende sin syn på det hela.
Här kan ni läsa vad The Daily Telegraph skrev om en förmodad överenskommelse.
2. Sol-gate
Några spelare har vågat sig på detta. Rohan Ricketts som gick från Arsenal till Tottenham, är en som bytt från en rival till en annan, men inte den som man kanske först tänker på. Jag själv tänker på Mo Johnston som trots sin bakgrund som katolik och före detta spelare i argaste rivalen Celtic, gick till Glasgow Rangers. Det finns säkert en handfull exempel till, men den om Tottenhams fans får associera valfri spelare till ord så som ”förrädare”, ”svikare” och ”judas” så är det med allra största sannolikhet Sulzeer Jeremiah Campbell som dom tänker på.
Visste ni inte det, så lämnade ”Sol” Tottenham för Arsenal 2001. Detta efter nästan två års spekulationer rörande huruvida Sol ville förlänga sitt kontrakt med Tottenham. Rätt eller fel, så kommer Sol att bland Tottenhams fans ses som en person som dels hade betraktats som mycket mer uppriktig och helylle om han inte gått till Arsenal (förstås), men speciellt om han inte via sin agent meddelat att Arsenal var uteslutet som ny klubb. Att det handlade om Arsenal i just denna soppa var typiskt, och om det inte var för att Sol i det läget var en bra spelare så skulle man kunna tro att Arsenal gjorde det av ren jäkelskap.
Footballtransfers.net har sammanställt en resumé över händelseförloppet.
1. Lasagna-gate
Detta är den senaste av incidenterna som kommer bli svår att glömma. En potentiell jätteskandal som bara blev tillintetgjord eftersom en utredning av detta ärende inte kunde påvisa någonting. Men detta är listans klara etta, då den potentiella kontroversen i det hela överträffar allt annat.
Våren 2006 så spelade Tottenham för en plats i Champions League, vilket fick anses vara en god prestation för ett lag som famlat i mittens rike under en obehagligt lång och intetsägande tid. Givetvis var den största rivalen om platsen i CL ingen annan än Arsenal. ”Lasagnagate” var inte ensam skandal i denna rival-kamp, utan för att det hela skulle bli riktigt infekterat gjorde Tottenham ett mål mot Arsenal, fast det var på Highbury och trots att Arsenal tyckte att Tottenham inte fick göra mål på dom.
Hur som helst så skulle kampen om CL avgöras i sista ligaomgången, och ett helladdat Tottenham skulle besegra West Ham i den viktigaste matchen på tragiskt länge. Så vad hände? Tottenham gjorde sitt bästa för att hålla spänningen vid liv, och släppte in 0-1 efter tio minuter, för att till slut förlora med 1-2. Arsenal gjorde naturligtvis sitt jobb hemma mot Wigan och vann hemma mot Wigan, och Arsenal tog sig till CL.
Det hela kom dock att påverkas av en stor faktor som inte hade mycket med fotboll att göra. Under natten mot matchdagen så bodde Tottenhams spelare i sedvanlig ordning på hotell, och flera spelare vaknade upp magsjuka mitt i natten. Inför denna avgörande match, inför kampen om CL, inför prestigekampen, inför – framförallt – pengakampen. Klubbledningen gjorde sitt bästa för att få matchen mot West Ham uppskjuten, helst med en dag, men åtminstone för några timmar. Vissa symptom på magsjuka framkallar både näringsbrist och vätskebrist, och Tottenham ville få en chans att få spelarna att piggna till, och framförallt att få fylla på med både vätska och näring.
Det blev dock avslag, och en del passade på att göra stor affär av att Arsenals representant David Dein satt i det engelska fotbollförbundets styrelse och därmed skulle påverkat beslutet till Arsenals fördel. Den större skandalen, om det finns någon, är dock själva processen som innebar insjuknande för en stor del av spelartruppen. Efter spektaklet så gjordes prover, på spelare, mat och allt annat möjligt, och man fann ingenting annat än en virusform, och som kunde ha överförts antingen via kontakt med andra människor, eller dålig mat.
Här kan läsa Tottenhams protest och begäran om omspel som avslogs.
Här kan ni läsa ett uttalande från klubbläkaren.
Att personer i officiell anknytning till Arsenal skulle ha haft något med detta att göra tror jag är extremt långsökt, då det skulle bli en otroligt skandal om något sådant inträffade och avslöjades. Däremot kan det exempelvis finnas kockar som håller på Arsenal, och så vidare, men samtidigt så kan folk helt enkelt bli sjuka. Om det hela började med att Ledley King åt något olämpligt och sedan sprang runt och hånglade med hela det övriga laget, så är det faktiskt helt naturligt att dålig mat kan ha haft denna effekt på ett tiotal personer.
Slutligen fick även hotellet frias från misstankar då inga oegentligheter kunde bevisas, och undersökningen av rutiner på hotellets restaurang kunde inte påvisa brister i hanteringen av maten, vilket bland andra BBC skrev om. Det viruset som påträffades var ett så kallat Noro-virus (eller Norwalk-virus). Ett exempel på sjukdomar som orsakas av Noro-virus är vinterkräksjukan. Troligen hade alltså spelarna den osedvanliga oturen att åka på den relativt okända vårkräksjukan, och därmed blir denna kontrovers förstaplats-placering en kontrovers i sig.
Vilka kontroverser minns ni? Berätta i forumet!
