Lugn, så farligt är det faktiskt inte!
En del fans verkar redan ha givit upp denna säsong pga den tveksamma starten, och börjat nynna på den gamla beprövade spurs dängan; nästa säsong, nästa säsong, nästa säsong, då! Men ni kan sluta nu, säsongen har knappt börjat.
Det verkar som om en del fans redan börjat knapra prozac. Oron för Spurs dåliga start är dock enligt mig helt obefogad och inte i paritet med verkligheten. Det man inte får glömma är att det har hänt mycket under sommaren, och det kommer att ta tid för denna säsongs trupp att hitta sina respektive platser. Att bygga ett lag tar tid. Att bygga ett bra lag tar ännu längre tid. Att bygga ett lag som kan utmana i en liga som Premier League, speciellt denna säsong, görs inte över en halv special med västkustsallad på Martins gatukök i Göteborg.
Det utan tvekan största skälet till Spurs knaggliga start är att Michael Carrick har lämnat skutan. Han var onekligen en av våra bästa, om inte den allra bäste förra säsongen. Att han sen osså hade den mest centrala positionen gör omställningen bara större och svårare för resten av laget.
Carrick fick gott om tid på sig att hitta sin plats i laget, och när han hittat formen, och medspelarna lärt sig hur speldirigenten ville ha de, började poängen hagla in på ett sätt som vi inte upplevt på WHL sen... sen... sen Bill Nic´s glory days.
Men det jag sett av Didier Zokora de senaste två matcherna, så betvivlar jag att någon kommer sakna Carrick lagom tills vintern tvingat ner senhösten i partär. Z växer för varje minut tillsammans med sina medspelare, och när han helt acklimatiserat sig till Premier League tempo, nivå och fysik så kommer han regera ett hungrigt THFC på väg mot Europa för andra säsongen i rad.
Det Z har som inte Carrick hade är passion och kämpaglöd. Där Carrick inte hann med kör Z rakt över. Jag är mäkta imponerad. Problemet är att Jol inte hittat Z´s parhäst ännu. I och med Lennons knäincident (hundra spänn på att de var Stalteri som kapade honom på träning) så har Jenas tvingats ut som högerytter. En position som han klarar bra, men Jenas kom mer till sin rätt i mitten. Men kanske kommer Jenas inte gå lika bra ihop med Z som han gjorde med Carrick. Carrick gillade att lugnt och sansat jogga ner och hämta boll från mittbackarna, vilket öppnade för Jenas djupledslöp, och att han kunde ta ett högre utgångsläge.
Det Z har visat de senaste matcherna, är att han inte bara går ner och hämtar boll, han avancerar på ett sätt som Carrick aldrig gjorde. Det kan leda till att både Jenas och Z vill framåt och försummar det defensiva jobbet, och om det är något man kan räkna med i PL, så är det att lagen vet att utnyttja svagheterna hos motståndarna och att ta tillvara på de få misstag som görs under en match.
Mot Slavia Prag fick Huddlestone testa på hetluften bredvid Z, och mot Fulham var det Danny Murphy som fick chansen. Ingen av dessa tog chansen med båda händerna, men Huddlestone visade bäst kapacitet av de två.
Det man måste ha klart för sig är att laget håller på att hitta ett nytt sätt att formeras. Det kan ta lite tid, men jag skulle gissa att vi redan är mer än halvvägs igenom positionerings perioden. Huddelstone kan bli den som kniper platsen, kanske blir det Jenas.
Något som spelat stor roll till den tveksamma starten för Jol´s ”nya” lag är att vi nu spelar med två helt nya ytterbackar. Ytterbackarna har bollen oerhört mycket i Jol´s system, och det tar tid för resten av laget att lära sig vad ytterbackarna vill och hur de tänker. Eftersom det ofta är ytterbackarna som startar rörelsen när Tottenham etablerat tryck i motståndarnas straffområde, får det stora konsekvenser när medspelarna inte vet till 100% vad som ska hända. Det blir osäkert och stillastående. Men allt detta släpper mer och mer för varje match. Jag tror det var ett skäl till att Jol valde att inte rotera särskilt mycket trots att det bara var några dar mellan Slavia Prag och Fulham matcherna, laget behöver spela ihop sig.
Att kapten King varit skadad har inte gjort det hela bättre. Dawson fick finna sig i att spela tillsammans med tre spelare han inte spelat mer än en handfull matcher tillsammans med. Fyrbackslinje med Assou-Ekotto-Davenport-Dawson-Chimbonda, till skillnad från förra säsongen, då den oftast bestod av Lee-Dawson-King-Stalteri. Stor skillnad, stor osäkerhet.
Trots detta måste jag säga att jag tycker vi ser vassare ut på nästa alla positioner denna säsong. King och Dawson kommer bara att bli bättre och bättre både tillsammans och individuellt.
Lee kommer nog inte få spela särskilt många matcher i år, och de han kommer få starta i kommer troligtvis att bli rotationsmatcherna. De som Jol sparar de allra bästa spelarna i. A-E ser stark ut, och har en ljuvlig vänster. Mycket kreativ och väldigt resolut. Av de engelska fansen har han fått smeknamnet ”the one we don’t know”
Stalteri bör/ska inte spela många minuter, då Lee även tippas vikariera som högerback om Chimbonda vilas, eller av annan anledning inte kan lira. Chimbonda har visat fina kvalitéer sen han anlände från JJB stadium. En högerback i Tottenhams anda, men bollkänsla och en målfarlighet som kommer att ge utdelning över hela säsongen.
Framåt ser vi bättre ut än på många säsonger. Äntligen har min favorit, Kanoutés plats fyllts med kvalite. Mido har bevisat att han kan leverera i PL. Keane och Defoe behöver vi inte argumentera för. Båda har kapacitet att göra 20 mål per säsong. Berbatov jagades av många, men valde Tottenhams vita tröja. Berbatov har levererat gladeligen i Bundesliga, och med så goda kolleger, kommer kraven på leverans att hållas på en rimlig nivå, vilket kan komma att leda till att Berbatov får kämpa för sin plats, till skillnad från att förväntas bära större delen av målskörden redan första säsongen. En situation som bör gagna alla inblandade parter.
Något som helt klart ställt till problem för Jol är Lennons skada. Dels för att Jol verkade bygga mycket av sin mittfältspyramid med Lennons livlighet som en av hörnstenarna. Utlånandet av Routledge vittnar om inte annat om hur mycket Jol trodde och satsade på Lennon, fullt ut. Men Jenas växer mer och mer in i sin vikarieplats, men om han inte finner sig till rätta så kan det kan bli sex långa veckor.
Tills dess tror jag Jols män har börjat knappa in på the big four och sementera sin femte plats från förra säsongen. De vi också hoppas på är att Tottenham skall gå riktigt långt i UEFA-cupen, och ge oss mycket att glädjas åt denna säsong. En säsong då förväntningarna är högre än på 15 år.
Jol har mycket att bevisa. Han lyckades med det som bland andra David Pleat, Jacques Santini, Glenn Hoddle, Christian Gross inte lyckades med. Föra Tottenham ut i Europa. Det bör tas i beaktning när många nu börjar ropa Varg! allt för tidigt.
Ni kan vara helt lugna. Jol kommer lyckas, även denna säsong. Ge det lite tid bara. När det här laget funnit varandra och sig själva, kommer poängen som förra säsongen.
Även om det inte räcker till fjärde platsen i år, så räcker det säkert till femte eller sjätte platsen, och denna säsong är det mer än godkänt, för the Big Four ser skandalöst starka ut.
Och bredden i truppen bör kunna generera framgångar i de nationella cuperna, mer än förra säsongen i alla fall. Det blir nog i och för sig inte så svårt...
Min bestämda uppfattning är denna, vi kommer även detta år landa på en plats som legitimerar oss för spel i Europa nästa år. Jag tror också att vi kan gå långt i UEFA-cupen, allt tyder på det.
Så till alla er som börjar fundera på att sälja era vita tröjor, klä er i svart, och börja pimpla jul-glögg redan i oktober, håll hästarna lite och ge Jol och kompany lite tid och tålamod. Det har sagt att riktiga fans sjunger än mer om laget går dåligt. Jag kommer att sjunga högst av alla på lördag mot pool.
Så plocka ner armageddon skylten, tona ner ödes symfonin, och förtrösta på the hotspur, harkla dig och ta ton! Glory Glory Tottenham Hotspur! The Spurs Go Marching on...
The singing spurs fans; Soon to a oleary´s near you.
