2015-10-12 19:00

NY Islanders - Winnipeg
4 - 2

Trettiotredje gången gillt

Efter nästan 17 år av mer eller mindre tappra försök, och 32 försök i ligan så kom äntligen matchen där Tottenham fick besegra Chelsea. På White Hart Lane där matchen spelades var det nästan 20 år sedan Tottenham vann mot Chelsea i ligaspelet. Många Tottenham-fans drar med stor säkerhet en lättnadens suck efter att Spurs äntligen vunnit med 2-1 i en händelserik match.

Dels bröts den långa segerlösa sviten, men Michael Dawson gjorde även sitt första ligamål, och Claude Makelele som gjorde Chelseas första mål är inte heller någon flitig målskytt. Dessutom ådrog sig Ledley King bara sitt femte gula kort under hela sin karriär i Premier League. Med andra ord var det en match fylld av höjda ögonbryn.

Intetsägande inledning

Matchen inleddes något trevande. Chelsea kunde inte etablera någon direkt press på Tottenhams planhalva, men Tottenham å sin sida uppträdde darrigt, så inledningsvis var matchen ganska tam. Efter knappt tio minuter höjde Chelseas Frank Lampard nivån ett snäpp när han sparkade ner Pascal Chimbonda och på något sätt lyckades han undvika ett gult kort i samma veva.

Tottenham sårbart för kontringar

Tottenham inledde matchen med en ganska hög försvarslinje, vilket kan ha framstått som riskabelt med snabba Chelsea-spelare som Arjen Robben och Didier Drogba. Några minuter efter Lampards alibi-tackling så bröt just Robben igenom, men på äkta hjältemanéer sprang Ledley King ikapp Robben när alla andra höll andan, och fick undan bollen mitt framför ögonen på holländaren. I det läget hoppades de flesta på White Hart Lane att Spurs i och med den chansen fick sig en väckarklocka. Då gjorde Chelsea mål på den efterföljande hörnan. I sig ingen överraskning, men på förhand var dom fasta situationerna viktiga för framgång i matchen. Därför framstod Makeleles snygga mål efter en halvrensning som en onödig bjudning från Tottenhams sida.

Snabbt gensvar från Spurs

Strax efter Chelseas mål fick dom ännu en chans när Frank Lampard fick sitt favoritläge när Michael Ballack spelade in bollen snett inåt bakåt från högerkanten, och Lampard som brukligt kom springandes och sköt ett skott som var obehagligt nära mål för Tottenhams del. Chelsea hade viss kontroll på händelserna även fortsättningsvis, men tio minuter efter deras ledningsmål nådde Dawson en frispark från Jermaine Jenas, och skarven gick in i Chelsea-målvakten Hilarios borte hörn.

Glädjescenerna som utbröt efter målet visade sig stärka hela laget, och Tottenhamspelarna tog till vara på tillfället och jämnade ut matchen efter målet, även om Chelsea behöll initiativet till stor del fram till halvtidspausen. I halvtid böt Chelsea in den holländske backen Kalid Boulharouz som fick sig ett välkomnande han sent ska glömma. Efter cirka sju minuter gångna av den andra halvleken så knöt Robbie Keane Boulharouz på Chelseas högerkant. Keane slog ett inlägg som Aaron Lennon tog emot bollen med högerfoten genom att finta skott, och istället avsluta med vänsterfoten. Det blev ett mycket fint mål av det hela, och Tottenham befann sig plötsligt i en något ovan ledning.

Kontroverser när Terry såg rött

Målet innebar även att humöret sänktes hos ett antal Chelsea-spelare, bland annat så blev Chelseas kapten varnad efter en klumpig tackling på Dimitar Berbatov. Knappt tio minuter senare var det dags för Terry i hetluften igen. Efter att Tottenhams King befunnit sig inom den fredade zon på en meters diameter som Chelseas spelare ibland verkar anse sig ha rätt till vid fasta situationer, så fick Terry nog. Då Terry blivit sårad och allmänt kränkt av Kings markering så startar Terry något tumultartade scener där Ledley King verkade tappa humöret fullständigt, en fullkomligt ovanlig syn för dom som sett Tottenham spela. Dessutom blev Tottenhams Chimbonda, Benoit Assou-Ekotto och Didier Zokora anmärkningsvärt upprörda och av någon anledning var Terry målet för deras ilska. Det är svårt att gissa vad allt rabalder handlade om, men att så upprörda känslor skulle framkallas av en så vanlig företeelse som fasthållning i straffområdet låter osannolikt. Hur som helst verkade domaren Poll säker på sin sak, och Terry fick sitt andra gula kort och visades ut.

Strax innan den incidenten hade Boulharouz haft den otacksamma erfarenheten att bli utbytt efter blott 20 minuters spel, då Chelsea ville jaga kvittering. Naturligtvis påverkade Terrys utvisning Chelseas strategi, samtidigt så gjorde Chelsea det mycket bra när dom skapade ett tryck på Tottenham, trots en man mindre. Tottenham å sin sida gjorde sitt bästa för att bjuda in Chelsea, genom billiga bollförluster och genom att ta fram ”bussen”.

Chelsea fick initiativet

Chelsea bibehöll sålunda pressen, men hade svårt att skapa riktigt klara chanser, även om Robben var nära med ett fint skruvat skott i stolpen och Lampard som sköt över hårt uppvaktad av King. Tottenham skapade å sin sida några kontringslägen, och vågade sig emellanåt på att rulla runt bollen inom laget. Det är kanske det mest effektiva (men mest moraliskt krävande) sättet att bibehålla en ledning – nämligen genom att låta motståndaren jaga boll så ofta som möjligt. Som alltid med Chelsea är de farliga på fasta situationer, men bortsett från deras mål så agerade Tottenhams spelare fullt godkänt på dessa.

Bäst i Tottenham idag var mittbackarna King och Dawson, Zokora och Lennon på mittfältet och Keane på topp. Chimbonda är något irrationell på gott och ont, men har en härlig offensiv inställning. Lennon spelade till vänster inledningsvis, men blev bättre när han fick spela till höger. Hossam Ghaly var Tottenhams svaga länk då han uppträdde trögt och slarvigt vid många tillfällen. Sammanfattningsvis var detta en match som hade kunnat sluta hur som helst. Statistiken från Sky Sports bekräftar detta med statistiken 4-4 för skott på mål och 4-6 för skott utanför ramen. Tottenham krigade till sig poängen, och behöver inte skämmas – samtidigt så är det viktigt att inte glömma bort att titta närmare på saker som inte fungerade till 100%, för att hela tiden sträva framåt och uppåt.

Tränarna om matchen

Martin Jol sade till BBC efter matchen att han är nöjd med hela lagets insats, och vill egentligen inte framföra några särskilda spelare. Om dom kontroversiella händelserna gör han det lätt för sig genom att förklara att han inte riktigt uppfattade vad som hände.

José Mourinho var nöjd med sitt lags arbetsinsats, men betonade sin förvåning över domaren som bland annat underkände ett mål för Chelsea av Drogba. Tottenham å sin sida får beröm av Mourinho för sin kämpainsats.