Tandlöst Spurs förlorade igen
Lite som en tiger med tänder av skumgummi. Så kändes Tottenham på söndagseftermiddagen när man inkasserade säsongens femte förlust efter blott sju matcher. Detta mot ett helt utspelat Hull.
Att Spurs får lida hårt efter att Manchester United och Liverpool våldfört sig på klubben i somras, blir bara mer och mer uppenbart. Firma Keane och Berbatov var ligans bästa anfallspar och laget känns amputerat. Som att fått sylvassa huggtänder ersatta med en tandprotes av skumgummi.
Styrde och ställde
Hullspelarna sitter förmodligen kvar i omklädningsrummet och garvar och undrar hur i hela friden de kan åka hem med tre poäng i kappsäcken. Hemmalaget hade nämligen i princip total kontroll på spelet ute på plan och klasskillnad är det närmaste man beskriva det som. Ett mått på det är att jag slutade räkna hörnorna när Tottenham haft tio och Hull noll. Det var i 67:e minuten.
Nu är det dock också så att för att vinna matcher måste man göra mål, vilket Tottenham inte kan. Om jag tror att vi hade vunnit den här matchen med Keane och Berbatov? Ja, tveklöst.
En trio med ramträffar
Trots att Tottenham hade hand om det mesta på plan så blev det karaktäristiskt livsfarligt vid de sällsynta tillfällen Hull kunde anfalla. Det var skrämmande hur enkelt de fick komma till avslut och förutom målet lyckades dessutom den gamle Tottenhamspelaren Dean Marney pricka stolpen.
Tottenham träffade ramarna ett par gånger också. Först var det Gareth Bale som slog en frispark som Boaz Myhill med viss möda lyckades styra upp i den vågräta. Sedan touchade en projektil av Jonathan Woodgate en Hullförsvarare, innan den dammade in i en av de lodräta.
Vacker frispark, men...
Matchens enda mål kom redan i nionde minuten när Hulls egna frisparksspecialist Geovanni slog en vacker frispark i Heurelho Gomes högra kryss. Spurs målvakt gjorde dock en katastrofalt usel insats på den... ursäkta, låt mig rätta mig själv... han gjorde ingen insats alls utan stod blick stilla och tittade på hur hans lag hamnade i underläge igen.
Gomes är i sina bästa stunder en fantastisk målvakt, men börjar oroa med högst tveksamma ingripanden som duggar alldeles för tätt. Geovannis frispark var allt annat än otagbar och om Gomes ska titta nonchalant på en boll som han tror ska gå utanför, ska han vara mer än säker på att den gör det också. Nonchalant och grattis till ytterligare en tavla, Heurelho.
Sista passet sviker
Spurs spelade som sagt egentligen en alldeles utmärkt fotboll idag och mittfältet var riktigt bra. Didier Zokora, Luka Modric, Jermaine Jenas och framför allt Aaron Lennon ägde mittfältet totalt, men har fortfarande märkligt svårt att synkronisera med anfallet. Några undantag såg vi dock, till exempel när Modric slog en fin yttersida som friställde Darren Bent, som dock slog bollen strax utanför.
Juande Ramos fortsatte att förbrylla alla, när han chockerande nog bytte ut matchens bästa spelare, Lennon, i den 74:e minuten. Publiken skanderade "there's only one Aaron Lennon" när Giovani Dos Santos sprang in på planen och ersatte den lille engelsmannen och tyvärr fick bytet den effekt som många av oss såg som logisk. Trycket mattades och Hullsupportrarna måste ha älskat Ramos.
Matchens sista spark slogs av Gareth Bale. En frispark som symptomatiskt för dagens Tottenham smet strax utanför stolpen. Ännu en förlust var inkasserad och det ser riktigt mörkt ut nu. På allvar. Jag är nog inte ensam om att känna mig helt uppgiven.
Spurs:
Gomes; Gunter (Bentley, 55), Corluka, Woodgate, Bale; Zokora; Lennon (Giovani, 74), Jenas, Modric, Campbell; Pavlyuchenko (Bent, 35 - pga skada)