Kampen om London ska avgöras
Under söndagseftermiddagen gästas Tottenham Hotspur av största antagonisten Arsenal FC. I det första mötet av två slutade derbyt 4-4 efter en stark upphämtning av Spurs i slutskedet av drabbningen. I morgon är det dags igen, vem är bäst i huvudstaden?
Derby. Kamp. Slit. Hjärta. Finess. Teknik. Genomskärare. Mål. Målvaktsräddningar. Taktiska genidrag. Tacklingar.
Så är det åter dags. Så är det åter dags att stå på ena sidan av planen, med stadsrivalen, antagonisten, rivalen på motsatt område. På Emirates Stadium slutade det till slut med en delad pott och med resultatet 4-4. Låt säga att morgondagens match slutar med samma siffra i kolumnen för hemmalagets del, medan gästerna får en nolla?
”Delad poäng i det galnaste derbyt”
Så skrev undertecknads goda kollega Bror Hemming efter det första mötet lagen emellan tidigare under säsongen.
När Robin van Persie gjorde 4-2 med tjugo minuter kvar att spela var med största sannolikhet många liljevita som tog tag i närmaste grunka och förbannade både det ena och det andra. När sedan Jermaine Jenas gjorde mål i matchens sista spelminut och Aaron Lennon kvitterade på övertid var det med största sannolikhet många liljevita som tog tag i närmaste grunka och smekte den ömt. Det kändes som en seger, om än inte resultatmässigt så i fall moraliskt. Detta var som bekant en del av Harry Redknapps intåg i klubben som tedde sig mycket lyckat.
Två lag med olik form
När Arsène Wengers mannar kommer till den finare delen av staden gör man det med råg i ryggen. Man är obesegrat i de sex senaste matcherna där hälften är vunna samtidigt som hälften har slutat med en delad poäng lagen emellan. Lägg därtill att man inte förlorat mot hemmalaget på arton drabbningar och man förstår att Arsenal tror att de är mer än vad de egentligen är.
Tottenham är, om inte raka motsatsen, så nästan. Tre förluster, två lika och endast en vinst vittnar naturligtvis om en dålig form. Detta bådar inte gott då man helst av allt vill komma till ett derby med högt självförtroende.
Å andra sidan, historia, ligaplacering och allt därtill spelar inte så stor roll i ett derby. Allt det ställs i princip åt sidan då man endast tävlar för dagen, för att bli bäst i staden. Något som kan tala för Spurs.
Konungens återkomst, likaså kaptenens
Robbie Keane är tillbaka i klubben efter en misslyckad sejour i Liverpool. Irländaren har fått den stora äran samt förtroendet av Harry Redknapp att ta hand om kaptensbindeln. Dels för att den ordinarie kaptenen, Ledley King, är oerhört skadebenägen, dels för att 28-åringen har ett stort inflytande. Robbie Keane är Tottenham, vare sig man vill det eller inte.
Frånvaro stör i hemmalaget…
Alan Hutton, Ledley King, Jamie O’Hara, David Bentley och Jermain Defoe missar alla matchen på grund av skador alternativt avstängningar. Framför allt Jermain Defoe kommer att saknas då engelsmannen har fått igång målskyttet på ett bra sätt under sitt återvändande.
Det är alltid svårt att försöka gissa en startelva, men då det är derby så görs ett försök.
Heurelho Gomes har tränat i veckan och lär få förtroendet från start, även om Carlo Cudicini nu finns att tillgå. Pascal Chimbonda och Wilson Palacios kommer antagligen få hemmadebutera i säsongens viktigaste match för många. Tillsammans med Chimbonda kommer backlinjen utgöras av Michael Dawson, Jonathan Woodgate och, förhoppningsvis, Benoît Assou-Ekotto. Gareth Bale har som bekant inte vunnit i Tottenham än…
Med Arsenal-produkten David Bentley indisponibel kan vi få se ett mittfält bestående av följande fyra mannar. Aaron Lennon har som skrivet goda minnen från det förra derbyt, engelsmannen kan gå en tuff rund gentemot Gaël Clichy ute till höger, engelsmannen har dock det som krävs. Med Keane tillbaka i klubben återgår Harry Redknapp förhoppningsvis till ett 4-4-2, ett sådant system kan innehålla ett centralt mittfält bestående av antingen Wilson Palacios eller Didier Zokora bakom Luka Modrić. Giovani dos Santos är tillbaka från skada och i brist på alternativ kan Redknapp månne spela mexikanen. Som sagt så finns Gareth Bale att tillgå, men förutom då den horribla innebörden det innebär att spela walesaren så känns Giovani som ett bättre alternativ som vänstermittfältare.
Roman Pavlyuchenko och Robbie Keane bildar anfallspar.
…likaså i bortalaget
Mikaël Silvestre, Francesc Fàbregas, Theo Walcott, Tomáš Rosický och Eduardo da Silva saknas fortfarande.
Manuel Almunia (ett stort fan av Scotts-Henrik?), är given i mål.
Emmanuel Eboué är tillbaka från skada men Bacary Sagna är given ute till höger, samtidigt som Clichy tar plats ute till vänster. Mittlåset består med största sannolikhet av Johann Djorou och William Gallas, Kolo Touré kan som bekant också spela där.
Med Eboué tillbaka kan ivorianen ta plats ute till höger där han, likt övriga spelare i The Gunners, antagligen lär buas och visslas åt. Men tro inte att detta kommer störa honom, han är van vid att höra liknande saker från sin egen hemmaplan. (!) Medgångssupportrar, någon? I mötet med West Ham spelade Denilson och Abou Diaby som centrala mittfältare, den senare kan komma att ersättas av vad som kommer att kallas Arsenals svar på Serhiy Rebrov, Andrej Arsjavin. (och nej, undertecknad är INTE avundsjuk på att han sedermera anslöt till Arsenals organisation.) Den nyanlända ryssen skulle i så fall spela som offensiv mittfältare bakom Emmanuel Adebayor och Robin van Persie. Samir Nasri kommer om inget oväntat händer agera ute vill vänster på mittfältet.
TV:
Matchen sänds på Canal + Sport 1 med start klockan 14.15 i studion, avspark kvarten senare. Förhoppningsvis får liljevita supportrar världen över jubla ungefär två timmar senare.
