En bitterljuv eftermiddag
Bara en poäng i årets viktigaste match känns som en besvikelse i efterhand. Innan matchen hade man nog varit glad om vi nått 1-1. Men Spurs presterade den bästa fotbollen på länge så resultatet känns som om vi förlorade två poäng snarare än att vi vann en.
När Arsenal besöker White Hart Lane är vi vana vid att det är full fart på läktarna och på planen. Så även denna gång. Skillnaden mot de senare åren är att Spurs dominerade inte bara läktarmatchen utan även på planen.
Den första halvleken var den bästa 45-minutersperiod som Spurs har presterat i år. Utan minsta tvivel. Arsenalspelarna fick inget utrymme på mittfältet och kantspelet var obefintligt. Inte så för Tottenham.
Aggressivt försvarsspel högt upp i banan. Snabbt passningsspel. Fina löpningar i djupled. Allt det som saknades sist mot W.B.A. fanns idag i överflöd och första halvlek var en ren fröjd att skåda.
Innermittfältet med Poyet, Anderton och Freund vann matchen mot Gilberto och Parlour på knock och spred bollar till hungriga kantspringare och forwards. Valet att spela med de tre som hälsades med högljudda protester från de samlade Spursfansen visade sig vara helt rätt. Anderton som varit så utskälld gjorde en bra match. Han vann boll och var säker i passningarna, men mattades i andra halvlek. Poyet kämpade och slet som vanligt och Freund visade att han är en viktig del av mittfältet när han visar stor offer- och löpvilja.
Från matchens början sätter Tottenham besökarna under stor press och en hörna är i matchinledningen nära att resultera. Strax efteråt verkade Poyet bli omkullknuffad av Parlour i straffområdet utan åtgärd från domaren.
Men ledningsmålet skulle endast dröja 11 minuter. Christian Ziege slår en fullkomligt delikat frispark upp i Mr Pringles högra kryss. En av de bästa avslutningar jag har sett. Frisparken kom från ca 25-30 meter och satt klockrent. Lysande.
Spurs var inte nöjda med en 1-0 ledning utan radade upp chanser. En jättenick av Richards på hörna från Dazza ställde Seaman men på mållinjen stod Ashley Cole och kunde rensa bort.
Strax efter följde den situation som jag tycker summerar matchen perfekt. En tilltrasslad situation i straffområdet resulterar i en 50-50 boll mellan Sheringham och Seaman. Denne visar stort mod när han dyker ned mot fötterna på Sheri. Särskilt som Teddy tar i med full kraft och träffar bollen när Seaman redan har den. Tydligen hoppades Sheringham kunna få bollen genom Seaman. Olyckligtvis gick inte det utan de båda skakade hand efter en situation som annars kunnat bli otrevlig.
Seaman blev strax efteråt överspelad igen när Carr tryckte sig in i boxen och efter lite flipper fann sig Teddy med Seaman mellan sig och målet. En snygg passning till en fristående Keane satte Irländaren i drömläge med bara Lauren och Cole mellan sig och målet. Men till allas stora besvikelse mäktade Keane endast med ett skott som Cole återigen kunde rensa bort från mållinjen.
Sedan var det dags för Keller.
Efter att ha gjort en fin räddning på en nick från nära håll hade tuppkammen på Kasey växt så till den milda grad att han fann det nödvändigt att utmana den för dagen ineffektive Thierry Henry. När denne var på väg ut ur straffområdet på väg mot hörnflaggan kom Keller farande som en fet grön torped och kapar Henry. Odiskutabelt straff. Matchens tavla. Pires sätter säkert straffen.
Efter en halvlek där vi spelar Arsenal av banan har vi således bara 1-1 med oss. Ett mer rättvist resultat hade varit 3-1.
Andra halvlek var inte lika spektakulär. Båda lagen verkade ha bränt sitt bästa krut under första halvlek. Men målchanser saknades inte. Bland annat hann Keane med att bränna två frilägen. Något som börjar bli en ful ovana. Bland annat lyckades han i fritt läge lägga en volley från 10 meter ungefär 23 cm ovanför Seamans navel. Väldigt hårt, men man tycker att Teddy borde ha tipsat honom om att det inte går att skjuta igenom en målvakt.
På det hela taget en dag att vara stolt över. Om vi spelar på det här viset så kommer en Europaplats inte vara några problem. Faktum är att vi nu har gjort väldigt bra matcher mot samtliga topplag utan att få speciellt mycket poäng med oss. Dessutom har vi dragit på oss straffar mot tre av lagen (Arsenal, Liverpool, Man U) och det har vi inte råd med. Spelet på senaste tiden lovar gott. Och visst är man missnöjd när man bara får en pinne. Men det är ganska skönt att ha den känslan istället för att vara glad.
En fantastisk dag med många Spursfans på plats på O’Learys i Sundbyberg. Tack till alla som dök upp och gjorde dagen till en fest! Tack också till O’Learys i Sundbyberg, speciellt till den Arsenalälskande killen i garderoben.
Mot Europa!
