Blue & Yellow – nu kommer avslöjandet!
Då var vi där igen, på ett besök i den fiktiva världen, inför lyckta dörrar, med ordförande Daniel Levy och hans uppbåd bestående av ingen mindre än Harry Redknapp, Joe Jordan, Clive Allen och Kevin Bond.
Utanför härjar ett upplopp i stadsdelen och på Internet råder alla möjliga och löjliga rykten genom itk-twitter. Vad som skulle bli en fredlig demonstration spårade fullständigt ur och vad som skulle bli ett behagligt och vidöppet transferfönster i sommar, däribland ett köp av ett tungt namn (värd sin vikt i guld), har istället förbytts mot en desperat kamp mot klockan. Upploppet och det faktum att Tottenham Hotspur inte har varit så framgångsrika på transfermarkanden i sommar har inget samband, mer än att ordföranden Daniel Levy lovat resurser till att bidra med uppbyggandet av stadsdelen.
Tottenham-ledningen sitter i de sista förberedelserna inför ligapremiären och det sedan tidigare vidöppna transferfönstret ser nu alltmer ut att stängas igen utan att Levy och hans gäng stolt kan slå sig för bröstet.
”Vad fan hände?” undrar Harry och lutar sig trött bakåt i fåtöljen.
Daniel Levy tittar förvånat upp där han sitter vid skrivbordet. ”Vad menar du Arry?”
”Vi skulle bygga upp något stort, vi skulle köpa in två, tre namn och verkligen utmana lagen däruppe.”
”Det var vad DU sa till media”, säger Levy och tar av sig läsglasögonen. ”Du satte onödig press på oss genom ett sådant uttalande, och du pratade dessutom om oss andra som DE istället för vi. DE måste köpa två, tre namn om DE vill satsa och om DE vill vinna och utmana de andra topplagen. Vad hände där din, gamla get?”
”Sorry Lev, du vet hur det är. Känner av pressen. Alla frågar mig. Man kan inte ens gå in på Thai Neung och köpa äggnudlar och chilimarinerade räkor till frugan utan att de ska fråga. Vem du tjöpa? Vem schka seäljas? Vem? Schneälla Hally, belätta nu. Bli de’ super-schtjeärna?”
”Älskar deras chili-räkor”, säger Clive och får dum-i-huvudet-blicken av Harry.
”Din reklam-video för Skysports är tyvärr mer nära sanningen än vad våra fans vill tro”, säger Kevin Bond lågmält och skissar på en möjlig startelva mot Everton på lördag och de två första namnen som han stryker från sin lista är Robbie Keane och Jermaine Jenas.
Levy småflinar. ”Ni vet hur det är”, säger Levy och tittar åter på sin datorskärm. ”Tålamod. Vi kommer att värva. Priserna sjunker och vi slår till. Bam! Bam! Och spelaren är vår. Ni minns väl hur jag gjorde med van der Vaart? Köper du tidigt i fönstret får du betala 20 miljoner för en mittenlagsspelare eller 15 miljoner för en viss David Bentley. Eller hur Clive – den nye Beckham, var det inte så du uttryckte det?”
Clive sjunker djupare ner i stolen och läser sin egen profil på Wikipedia på sin Blackberry och mumlar för sig själv: ”60 mål på 106 matcher”.
Joe Jordan försöker få ur ordföranden några vettiga svar. ”Jamen, det där är gammalt nu, Daniel. Du ser ju själv hur vi kämpar där framme på topp. En som springer snett och vingligt, en annan som är offside och skjuter på allt. Han skulle till och med försöka skjuta i mål direkt från insparken om vi bara lät honom ta hand om insparkarna. En annan kan fan inte ens beställa fish ’n chips på engelska, efter hur många år i klubben? Vi behöver en spelare på topp, ett namn, en pålitlig målgörare. Det är rysk roulett på topp nu. Minns du City-matchen ifjol. Med en Rooney på topp hade han egenhanda vunnit skytteligan efter den matchen. Vi går mållösa av planen.”
”Parker…Diarra”, mumlar Harry. ”Diarra… Parker.”
”Och inga fler mittfältare”, tillägger Jordan. ”Vi har snart femton mittfältare varav de flesta skulle springa hem till mamma om Gattuso dök upp och spände blicken i dem.”
”Jamen, vad ska vi göra?”, undrar Levy med mera allvar i rösten. ”City har ju trissat upp lönerna. Kom ihåg att vi tänkte erbjuda 36 miljoner pund för Aguero och sedan för Rossi i januari. Och de tackade båda nej. De vill inte ha några femtiotusen i veckan. City kan ge dem fyrdubbelt i lön och platsar man inte i italienarens planer har man ju alltid möjligheten att träna med juniorerna och lånas ut till Real Madrid. Hur ska vi kunna konkurrera med det?”
”Rossi”, mumlar Harry. ”Rossi.”
”Lägg ner nu”, manar Jordan, ”skit i City. Det var ett jäkla tjat om City. De har sina pengar och de har sina egna problem som följer på det, och jag skulle inte vilja ta i dem med en tång ens. Deras troféskåp är lika tomt som Bassongs blick när han får en passning på fötterna. Arsenal har inte de pengarna de heller, men de har visat att det går att nå Champions League trots allt. Vi kan visst hitta spelare om vi bara fokuserar rätt. Sluta ’namedropa’ omöjliga namn. Och ge fan i logga in på itk-twitter hela tiden. Varför skulle en Bilbao-kille sedan barnsben vilja spela i utlandet hos oss? Vi skulle tagit Forlan ifjol för 20 miljoner när vi hade chansen och då hade vi kanske haft fjärdeplatsen nu. Andra klubbar förstärker. Vi kunde tagit Kenwyne Jones som exempel, eller N’Zogbia. Allt är bättre än det vi nu har.”
”Itk, Daniel?”, undrar Bond.
”Ja, och vem tror du skriver Blue & Yellow varje vecka?” påpekar Jordan och slår till Harry över armen som återigen slumrat till, inte helt ovanligt under deras ledarmöten.
Harry sätter sig upp, ser nyvaken ut, och något hoppfull. ”Rossi klar än?”
”Vad hände med Adebayor?” undrar Jordan. ”Hans lön är hög, det vet vi, men ett lån gör att vi slipper betala 15-25 miljoner i övergångssumma. Han skulle kosta oss åtta miljoner drygt att låna kommande säsong.”
”Pengar vi inte får tillbaka”, säger Levy surt.
”Jamen, en fjärdeplats betalar av sig i längden med hjälp av sponsorer och Champions League spel”, säger Jordan. ”Det vet du lika väl som jag.”
”Problemet är”, börjar Levy och drar fram några stapeldiagram på sin ipad och skickar runt, ”när vi väger in spelarbonus och löner i övergångssumman stiger summan med 10-30 procent av utgångsvärdet. Adderar vi sedan och kalkylerar med riskfaktoren med en spelares historik gällande skandaler, skadebenägenhet och annat, ja då har vi helt andra siffror att röra oss med…”
Harry Redknapp slumrar till igen och Joe Jordan får ett textmeddelande från Gattuso som lyder: ’Lycka till kommande säsong. Ser framemot en ny match hösten 2012 i Champions. Din lilla fi…’
Jordan läser inte klart meddelandet utan lägger undan mobiltelefonen.
Kevin Bond, den minst sannolike av dem alla, blir den som ensam vågar avbryta Daniel Levys långa utlägg om siffror, kolumner och diagram i fyrfärgsskala varav ingen i rummet förstått det allra minsta om. ”Daniel, om några dagar har vi premiär mot Everton. Hur ser det ut? Vad händer? Vad gör vi? Hur ser truppen ut?”
Daniel Levy plockar fram två pez-godisbitar från sin Tweety Bird och pressar in under överläppen. ”Ok, så här är det. David fucking Bentley är lika svårsåld som en el-tandborste i Amazonas. Vi har bjudit ut honom till varenda klubb och vi har försökt visa upp honom – igen – i träningsmatcher under försäsongen. Men till vilken nytta? Han skämmer bara ut sig. Jag är less på honom. Det irriterar mig när folk som Alan Pardew skrattar i telefonen, och inte kan sluta skratta. Och Jenas. Ja, han vill stanna och bli en truppspelare”, säger Levy och låter de två pez-bitarna i munnen kollidera medan han föreställer sig bli frivilligt överkörd av ett irländskt godståg – lokföraren är ingen mindre än Robbie Keane och bredvid står Wilson Palacios mamma och hejar på i en Stoke-matchtröja. Han avslutar med: ”Palacios ut och Diarra in.”
”Palacios ut och Diarra in” upprepar Bond och stryker Palacios från sin lista inför lördagens seriepremiär.
Levy nickar och Harry snarkar vidare.
”Men vi måste bli av med Hutton också” påpekar Jordan och kastar ett öga på Harry. ”Jag tror Fergie lurade i honom att köpa den skotten. Harry ringde upp mig den andre april och sa att Fergie under gårdagens middag rekommenderat Alan Hutton, den nye super-skotten”, muttrar Jordan och kramar hårt i armstödet. ”Ditt fel, din gamle get. Vi borde fattat att den gamle räven gav igen för det överpris vi tog för Berbatov.”
”Trettio miljoner anledningar att ge igen”, skrattar Levy.
Harry mornar till sig. ”Vad har jag missat? Sålt fucking Bentley än, och har vi gjort klart med någon ny mittfältare?”
”Hur svårt är det att hitta en anfallare som kan köra solo på topp?” undrar Clive Allen.
”Måste hitta någon med rätt fysik”, säger Bond.
”Struntprat! Det där är en klyscha. Jag är inte ens en och åttio och jag spelade ensam på topp”, replikerar Clive. ”Jag gjorde 33 ligamål och 16 cupmål en säsong.”
”Jamen, du lirade också framför fem-mannamittfältet med gudar som Hoddle, Waddle och Ardiles”, kontrar Bond med att säga.
”Idag har vi å andra sidan Modric, Bale, Lennon och van der Vaart” säger Clive och hela rummet tystnar.
”Vad tusan håller vi på med?!” utbrister Jordan. ”Väck inte geten, nu måste vi agera! Inga fler mittfältare. Vi är bäst i ligan på mittplan! Lägg bud på hans jäkla Rossi. Kolla med Bilbao igen. Den där holländaren som egentligen är från Puerto Rico och gör målen i boxen våra anfallare brukar bränna. Han som skulle vara stolt av att representera oss. Skönt att inte vara någons femte alternativ som den där Vucinic-typen. Vad skulle han kosta? Fjorton miljoner i runda tal? Kom igen nu. Osvvaldo gjorde två mål igår. Kan han vara något att ha? Skulle kosta 20 miljoner. Vi måste hitta några som kan förvalta Englands bästa mittfält.”
Levy värmer upp faxen med en kick och en välriktad armbåge. Harry snarkar och märker inte att de andra i staben skissar på en startelva till lördagen bestående av:
Gomes, Corluka, Dawson, King, Bae, Lennon, Huddlestone, Modric, Bale, van der Vaart och Crouch.
”Och om Rafael inte är helt kry?” påpekar Bond. ”Köra med Crouch och Defoe?”
”Nej, nej. In med Kranjcar på van der Vaarts plats”, föreslår Jordan.
”Upp med Modric bakom Crouch istället och våga satsa på Townsend bredvid Huddlestone”, tycker Clive, men får dum-i-huvdet-blicken av Harry som precis vaknat.
Det blir tyst i rummet. Harry tittar på dem alla och låter blicken glida sakta över dem som om vore de en skål med chilimarinerade räkor. Han smackar lite med munnen. ”Nu ska vi inte gripas av panik. Lev fixar en anfallare till oss innan fönstret stänger, eller precis efter att det stängt i alla fall, och vi kör på det vi har så länge. Vi har inte pengarna och Fergie bara jävlas med oss när han säger att vi inte är med där uppe i toppen. Vi har fler mittfältare han skulle vilja ha än de andra lagen tillsammans. Få se nu… Arsenal tappar Fabregas, och Nasri också gissar jag. Walcot, Diaby och Vermaelen är alla skadade och man brände igår 15 miljoner av sin budget på ännu en yngling som är bra kanske först om två år. Och nämn inte målvakt för dem. De hade varit förtjusta i att ha fått vårt tredje alternativ, Brad Friedel. Chelsea? Kom igen. Över 20 miljoner på en 17-åring som glänst i belgiska ligan. Ja, belgiska ligan. Jag fick fan be frugan kolla på Internet om det var sant. Och sedan är deras främste skadad, Essien. Gamle Frank är just det – gammal. Drogba kanske gör tio mål, kanske inte. Deras hopp ligger hos Sturridge. Ungefär som att gå till veterinären när digitalboxen krånglar. Liverpool?” Harry avbryter sig själv och börjar skratta. ”Plocka upp deras hemsida Lev, visa oss truppen igen.”
Alla skrattar när de klickar sig genom Liverpools spelartrupp. När de kommer till Suarez bild så muttrar Harry litet och man återgår till att analysera de båda Manchester-lagen.
Harry fortsätter: ”United vinner och City utmanar fram till jul. På våren börjar saknaden av Tevez göra sig påmind och United drar ifrån när Berbatov hittar målet igen. Eftersom den grabben aldrig gör ett hemjobb har han haft hela hösten på sig att hitta målet. Lev köper oss en anfallare. Hör du det fyr-öga? En anfallare! Ge mig Rossi så är vi jämnt för att jag inte fick Parker ifjol eller Cahill i januari. Vi kommer att slåss med Arsenal och Chelsea om tredjeplatsen, men halka ner till fjärdeplatsen när det visar sig att Chelseas jäkla 17-åring nätar som ett monster medan vår 16-åring festar på Londons gator med mexaren. Bentley har vi fortfarande inte sålt och vi kan glädjas åt Arsenals femteplats när de blir magsjuka på något hotell i West Bromwich dagen innan sista omgången spelas. Liverpool hamnar på en sjätteplats och Kenny säger att de måste köpa för ytterligare 80 miljoner pund.”
”Jag har lagt bud på Rossi”, meddelar Levy. ”Mötet kan anses vara avslutat.”