Dagen efter: Publiken vill ha 442
Tottenham tappade viktiga poäng i kampen om en plats till nästa säsongs Champions League efter att ha förlorat hemma mot Wigan med 1-0. Publiken buade ut Spurs under matchens gång och helt klart kom hemmalaget inte upp i förväntad standard. Anton Thorsson svarar på några aktuella frågor.
1. 0-1 mot Wigan är inget vidare, speciellt inte hemma. Har ett lag som vill nå Champions League verkligen råd att spela så dåligt och tappa poäng såhär?
- Någon enstaka plump i protokollet går väl an och är ju mer eller mindre att räkna med för vilken klubb som helst under en säsong, men i längden så går det självklart inte att förlora på hemmaplan mot bottenlag om man ska kvalificera sig för Champions League. Laget har ett tufft spelschema framöver där man i de kommande två matcherna spelar borta mot först Manchester City och därefter Arsenal. I slutet på månaden väntar även Liverpool och med tanke på detta kanske man kan tycka att det hade varit bra att ha tagit några poäng mot Wigan i alla fall om det inte blir så många mer i de kommande, svårare matcherna.
Ett exempel där oförmåga att ta poäng mot sämre lag blev kostsamt för Spurs har vi så sent som säsongen 2010/11. Tottenham, som säsongen innan slutat fyra, siktade naturligtvis på att återupprepa denna prestation men kom dessvärre att snubbla på mållinjen med en snöplig femteplats. De fem lagen som hamnade i botten av tabellen den säsongen var Wigan, Wolves, Birmingham, Blackpool och West Ham. För ett topplag som Tottenham borde ju matcherna mot dessa i de flesta fall varit segrar, men istället lyckades de bara kamma ihop sammanlagt 11 poäng av 30 möjliga mot de fem bottenlagen. Bara där gick alltså klubben miste om 19 poäng vilka med god marginal placerat dem på Champions League-plats. Som sagt behöver inte ett enstaka fall vara någon större fara, men gör man det till en vana kan det uppenbarligen gå illa.
2. Publiken trivdes inte alls och det dröjde inte ens halvvägs in i den första halvleken innan buandet började. Vad tycker du om publikens agerande, är det okej att bua ut sitt lag exempelvis till halvtidsvilan?
- Det är en svår fråga det där och supportrarnas åsikter går isär. Å ena sidan kan man tycka att det är rätt att spelare och ledare får höra det om de inte spelar tillräckligt bra, kämpar tillräckligt mycket eller helt enkelt inte lever upp till förväntningarna som ställs på dem. Det kan väl egentligen låta rimligt. Om det påverkar spelarna positivt är jag dock mer tveksam till.
Även om spelarna har varit usla, som igår mot Wigan, och på så sätt ”förtjänat” att bli utbuade kan man samtidigt ifrågasätta vilken nytta det egentligen gör. Blir verkligen reaktionen från spelarna när de blir utbuade inför halvtidsvilan att de ska skärpa sig i andra halvlek, eller sätter de istället bara mer tung press på dem och försämrar deras självförtroende?
Stämningen på White Hart Lane igår tycktes var betydligt sämre än vad vi normalt sett är vana vid. Redan från start var publiken tystare än vanligt och verkade stundtals lika avvaktande på läktarna som laget var på planen. Säga vad man vill om att det är rätt eller fel att bua ut laget, men jag tror att det kommer gå bättre framöver om publiken lägger mer energi på att försöka sjunga fram laget så mycket som de kan istället för att bua det.
3. Inte mycket stämde mot Wigan, hur ska AVB få igång anfallsspelet?
- Med tanke på att matchens allra högsta burop igår kom i samband med att Defoe byttes ut så verkade den allmänna åsikten på White Hart Lane ha varit att svaret på den frågan är att gå över till 4-4-2. Skulle jag nämna något specifikt är det nog att få in Adebayor i startelvan på något sätt trots Defoes fina form, men egentligen tror och hoppas jag att svaret är att ge det hela lite tid. Man ska inte glömma att vi ännu bara är tio omgångar in på en säsong där klubben gick igenom stora förändringar på förhand. Man bytte inte bara tränare, utan även i själva laget har det hänt mycket. Om man jämför förra säsongens ordinarie startelva (Friedel – Walker, King, Kaboul, BAE – Parker, Modric – Lennon, VDV, Bale – Adebayor) mot årets mest använda elva (Friedel – Walker, Gallas, Caulker, Verthongen – Sandro, Dembélé – Lennon, Dempsey, Bale – Defoe) noterar vi inte mindre än sju förändringar, inklusive några av lagets viktigaste spelare då, vilket ju är en hel del.
Tränarbytet som ägde rum i Spurs var ju också knappast något byte i stil med Pep Guardiola mot Tito Vilanova i Barcelona där en mer eller mindre identisk tränare tog över. Den äldre, engelske herren Harry Redknapp vars taktiska tänk tycks sträckas till ”gå ut och kör” och som aldrig tvekar att göra en spontan intervju genom fönstret på sin Ranger Rover är snarare en motsats till den unge, utländske André Villas-Boas som ju anses vara en av toppfotbollens största taktiknördar och som har en nästintill fientlig inställning till medierna. Att det ska finnas någon form utav övergångsperiod till följd av allt detta (utöver de andra handikappen med alla skadorna samt att Daniel Levy av ekonomiska skäl valde att färdigställa truppen efter den redan hade börjat) där det dröjer lite innan allting sitter som det ska är kanske inte så märkligt.
Nu låter det kanske som att jag är ännu en naiv optimist som letar ursäkter och förutsätter att allt kommer bli jättebra till slut vilket dock inte är min avsikt. Jag tycker precis som alla andra supportrar att gårdagens insats var katastrofal och att många börjar ifrågasätta AVB är en naturlig reaktion som följd. Det kan mycket väl vara så att han faktiskt inte är rätt man för jobbet i Spurs. Men om han nu har valts till att bli den där mannen, så förtjänar han också att få sin tid att visa vad han kan. Än så länge har det varit både höga toppar (United borta) och djupa dalar (Wigan igår), samt ett flertal matcher som varit en blandning av både och. Detta kanske blir ett mellanår för Tottenham, och då är en Champions League-plats självklart i fara. Jag är dock helt övertygad om att Villas-Boas har en klar bild av hur han vill att Spurs ska spela och att det knappast är så som det såg ut mot Wigan igår. Men, tids nog kanske bitarna plötsligt faller på plats för AVB – såväl defensivt som offensivt – och vad som händer då kan säkerligen vara värt väntan.
