Fulham fullständigt förnedrade Tottenham
Ska man gå ut ska man göra det med stil. Tottenhams cupdrömmar – om laget nu hade några – är slagna i spillror efter försvarsinsatsen som gud glömde. På de sju senaste mötena hade Fulham gjort två mål på Spurs. Under söndagen behövde de svartvita tjugofem mintuer för att mer än fördubbla den siffran.
Harry Redknapp hade inför matchen aviserat en genuin satsning på cupen och levererade ett starkt lag, med Sandro som enda utropstecken. Men av okänd anledning hade budskapet inte gått fram till försvaret – som redan från första minut tycktes fullt beslutsamt att förlora med besked.
Trots att Fulham hade nittio tunga minuter mot Liverpool i benen var det hemmalaget som började piggast, och efter några minuter av känna-på-varandra la man i en högre växel. Men det skulle bli Michael Dawsons ansvar att sätta fart på fyrverkerierna. Den vanligen så pålitlige kaptenen inledde med en huvudlös passning som friställde Clint Dempsey. Alan Hutton kom ikapp, fällde ut långa benet och Phil Dowd pekade på straffpunkten. Några minuter senare skulle Dawson leka bollkonstnär nära egen hörnflagga, men tappade bollen till Moussa Dembele och foulade sedan honom inne i boxen. Straff. Utvisning.
Efter femton minuter hade tidigare Spursspelaren Danny Murphy rakat in en straff i vardera hörn av målet. Halvtimmen senare hade Brede Hangeland omarkerad sopat in en hörna och Dembele sprungit in ett mål från mittcirkeln.
Efter sextiofem minuter stod det fortfarande fyra-noll. Den sista halvtimmen får någon annan berätta om. Då Jermaine Jenas byttes in bytte jag kanal.
Mål:
1–0 Murphy, 11, str
2–0 Murphy, 14, str
3–0 Hangeland, 23
4–0 Dembele, 45
Sämst på plan:
--- Dawson
--- Dowd
--- Hutton
Klantskallarna:
Gomes; Hutton, Dawson, Bassong, Assou-Ekotto; van der Vaart (Jenas 65), Pienaar, Sandro (Gallas 17), Modric, Lennon; Defoe (Crouch 45)