Ledley King slutar spela fotboll
“I would like to say thank you to everyone at the Club and to the fans. I have missed a lot of football over the years, but the Spurs fans have always been patient and incredibly supportive with me during difficult periods. Sadly my injuries and inability to train have now finally brought an end to my career.”
Så kom då dagen vi alla visste skulle komma. Fem-sex år för tidigt egentligen, men vår Kung har aldrig givits möjligheten att spela med samma förutsättningar som de andra. Nu kommer dagen då den största spelaren på 00-talet tvingas lägga skorna på hyllan. Man kan inte göra mer än att tacka honom för alla de poäng och segrar han lett oss till med ett knä som var så trasigt så han inte ens kunde träna.
Han fick aldrig möta sin skyhöga potential, våran Ledley, men han har spelat både EM, VM och sett hans Spurs spela CL-kvartsfinal på The Lane. Allt detta med ett knä. Mannens karriär är på många sätt tragisk, men vi glömmer det idag. Vi väljer i stället att minnas de matcher han faktiskt kunde delta i. Och alla de matcher han spelade med stor smärta. Vi minns hans magiska brytning på Robben. Vi minns alla hans mål, han gjorde faktiskt fler än vad han drog på sig kort. Vi minns hans firande efter ligacupstiteln.
Så kom då dagen då den sista spelaren som bar Tottenhams färger även när jag började tvingas sluta. Han var här när jag föll för klubben, han är här idag. Men inte i morgon, inte som aktiv i alla fall. Men det är vårt jobb, vi lyckliga satar som fått uppleva Ledleys karriär från första parkett, och inte bara genom sagornas mystiska dimma, som aldrig får tillåta att mannen glöms bort. Vi ska passa vidare hans namn till kommande generationer med Spursare och vi ska få dem att åtminstone uppskatta vad han gjorde för klubben.
En av de största tvingas sluta. En av de sista spelarna någonsin som kommer ha representerat enbart Tottenham i sin karriär. Och vi kan inte säga mer än tack för allt Ledley. Vi älskar dig.
We can't smile without you.