Dagen efter: Energin känns annorlunda
Tottenham tog en väldigt skön seger hemma mot Chelsea. Det var en rejäl kamp, och Spurs vann med 2-0. Speedy svarar på några aktuella frågor.
1. Tottenham lyckades besegra Chelsea. Det sker inte varje gång. Hur skön var den här vinsten?
- Vinsten idag var skön på ett annat sätt än vinsterna varit för mig tidigare under säsongen. Jag har upplevt en viss likgiltighet inför, under och efter matcherna oavsett om det blivit vinst eller förlust. Anledningen till det har varit spretigheten kopplat till nästan allt i klubben under hösten; spelsystemets effektivitet, rotationsmönster, hantering av enskilda spelare med mera. Första halvlek var låst, där båda lagen var lika rädda för att gå bort sig i positionsspelet och i slutet på halvleken så satt jag och funderade på om tendensen att växla upp under andra halvlek faktiskt har någon bäring och denna match stärker den teorin.
Det är fascinerande att se skillnaden före och efter Contes fysiska närvaro, än så länge finns dock för lite data för att kunna fastställa om Stellini är någon typ av omedelbar magiker eller om det är teamets totala förtjänst som gjort att energin känns annorlunda.
Jag kunde se på matchen med ett visst lugn och med mindre frustration än tidigare, det känns som att spelarna tror på något och äntligen ser jag sekvenser där bollen hålls i rullning med en intention om någonting konstruktivt. Jag har saknat att gå från matcherna och kolla på tabellen för att visualisera hur framtiden skulle kunna se ut om vi vinner kommande fem matcher, vilket var precis det jag gjorde igår och jag ser det som ett positivt tecken.
2. Oliver Skipp har fått chansen när alla andra är skadade. Mot Chelsea gjorde han dessutom mål. Hur känner du kring Oliver Skipp?
- Vem älskar inte Skipp? Killen har hållit sig i skuggorna under åren och tittat fram som en liten skogstomte ibland, de få tillfällen som givits eftersom att Tottenham har en sorgligt inkonsekvent policy när det gäller att ge spelare chansen. Det har alltid viskats om hans potential, så jag har länge haft en förhoppning om att han inte skulle slarvas bort på grund av dålig personalhantering.
Igår var han imponerande, och särskilt i den otacksamma rollen som en av två underbemannade centrala mittfältare så var hans närvaro på planen enorm. Jag uppskattar det ospektakulära i det han har varit för mig, att arbeta hårt och snällt vänta med tålamod när speltiden uteblir - men det var inte ett särskilt ospektakulärt sätt hans bombade in ledningen till Tottenham. Sekvensen i sin helhet var fin, och det lär väl inte finnas något vackrare än när en ung kille som varit i klubben sedan han var 12 år gammal får göra sitt första mål i ligan, och på ett sådant sätt.
3. Cristian Romero var, som alltid, stenhård mot Chelsea. Hur viktig är han?
- Generellt sett så behöver Tottenham syftpunkter som är både kompetenta och inger inspiration, som respekteras av motståndaren och är konsekventa i sitt agerande. Romero är en sådan spelare med en aura som osar ledare som visar föregångsmannaskap genom att gå först in i striden. Om Tottenham framöver skulle lyckas skapa en struktur där framtidsambitionen på kort och lång sikt blir tydligare, kanske ett arbetsklimat kan skapas så att Romero har tid att forma en försvarslinje som vi saknat under lång tid, för han behöver helt klart hjälp i det arbetet. Vissa påstår att han är oslipad och gör dumma misstag som är problematiska, personligen har jag inga problem med sättet han agerar - i sin helhet gör han helt rätt saker och som 24-åring kommer han bara utvecklas mer.
TV: Tottenham vann derbyt mot Chelsea