Dagen efter: Kabouls återkomst!
Tottenham bortabesegrade på onsdagskvällen Newcastle med 4-0. Tim Sherwood överraskade rejält med en startelva som ingen hade gissat på förhand. Eli Cisneros Setterwall svarar på några aktuella frågor.
1. Tim Sherwood överraskade alla med laguttagningen. På mittfältet fick vi se fyra centrala mittfältare, men där Mousa Dembele utgick från högerkanten. Hur tycker du att mittfältet fungerade?
- Bra! Över förväntan. Mittfältet var dominant och såg ut att kunna äta upp det mesta. Tottenham har i princip alltid präglats av finlirsspelare, men idag var de borta. En peta-och-spring ytter tillsammans med tre spelare vars främsta egenskaper ligger i defensiven (även om Paulinho är en hybrid av allt) och en Dembélé som får spela ur position. Mittfältsfemman förbryllade innan start men med intensivt presspel och hård attityd vann man verkligen kampen om mitten. Dembélé var en av planens bästa spelare innan han, ororväckande utgick skadad, och Bentaleb visade verkligen vilken stor potential han besitter samtidigt som Capoue bevisade vikten av att ha en utpräglad defensiv mittfältare på planen.
Den enda som inte var lyckosam var Lennon som ser alltmer frustrerad ut i sitt spel. Det viftas med armar vid uteblivna passningar och det soloräderna som resulterar i noll och intet på planen frambringar inget annat än nedsänkt huvud på Lennon. Jag ser ingen kämparglöd och anser att Den fina kultspelaren behöver tid på bänken för att rensa skallen och få upp motivationen igen.
Det är också där som Eriksens väg tillbaka till startelvan bör vara. Det blir svårt att motivera en petning på de övriga spelarna (förutsatt Dembélé inte blev skadad för en längre tid) efter gårdagens match.
2. I backlinjen var Younes Kaboul tillbaka medan Michael Dawson fick sitta bredvid. Hur tycker du att Kaboul såg ut?
- I princip som om han aldrig varit skadad. Utöver någon misstajmad löpning och rensning samt några för hårt slagna passningar så visade han på alla de egenskaper som har fått honom så uppskattad, och i vissa fall älskad, hos Spurs supportrar. Han var innan sitt skadehelvete min favoritspelare i laget och om han kan få tio matcher i rad (ta i trä) där han visar samma spel som igår kommer han definitivt bli det igen. Även om Sandro kommer vara där och konkurrera.
Tidigare har inte samarbetet mellan Dawson och Kaboul fungerat särskilt väl men om fransmannen kan hålla sig hel så skulle jag vilja testa det mittbacksparet igen. Två krigare som alltid ger allt samtidigt som Vertonghen inte alls kommit upp i Vertonghen-standard den här säsongen.
3. 4-0 borta mot Newcastle. Spurs är nu det bästa bortalaget i hela Premier League tre poäng före tvåan Arsenal och sju poäng före trean Chelsea. Tre poäng till CL, sju poäng till guldet och åtta poäng till Manchester United. Hur ser det ut för Spurs?
- Spurs dåliga målskillnad ät oroväckande, annars ser det ju ganska bra ut ändå. Jag kollar definitivt uppåt i tabellen snarare än nedåt. Spelmässigt måste vi nog tyvärr erkänna att vi inte har hållit samma klass som lagen ovanför oss, men jag anser att det inte behöver betyda allt för mycket när säsongen summeras. Vi har en såpass slagkraftig trupp att resultaten ändå har kommit och ser ut att fortsätta komma trots all turbulens som varit och som fortfarande lever kvar i klubben och på planen på många sätt.
Någon gång på vägen under säsongen gav jag upp och började redan planera inför nästa säsong. Men Tim Sherwood har lyckats vända på mardrömmen och även om jag inte nödvändigtvis propagerar för att han ska förbli manager även nästa säsong så har han gett mig hoppet tillbaka inför avslutningen på denna säsong. Framtiden är liljevit. Framtiden är alltid liljevit!