Dagen efter: Kritik trots avancemang
90 minuter irriterande fotboll var vad som krävdes för att Spurs skulle avancera i ligacupen. Coventry tog ledningen, men två sena mål av Spurs säkrade avancemanget. Bror Hemming svarar på några aktuella frågor.
1. Många supportrar var väldigt irriterande på väldigt mycket mot Coventry. Vad störde dig mest?
- Jag lutar väl alltmer mot att Ange Postecoglou faktiskt gör samma saker som så många andra tränare före honom. Han kom in som en frisk fläkt och pumpade energi i laget, men nu har han fallit in i ett annat mentalt läge. Det var jättekul att intervjuas så länge allt gick bra och han kunde slå fast sanningar, men nu är det han som dödar energin genom att satsa på spelare utan självförtroende och stå för en fotboll som faktiskt inte attraherar Spurs publik särskilt mycket. Inget händer! Bollen rullas runt, men ingen gör saker som får med sig publiken, ingen gör det oväntade.
2. Mot Coventry fick vi se många ändringar. Tog någon chansen?
- Nä, det tycker jag inte. Jag tycker att Lucas Bergvall var okej, men han visade mer under försäsongen, och även om matchen är nyttig för honom på längre sikt så var det inget som tog honom närmare en startelva just nu.
Om något tycker jag väl snarare att rutinerade spelare försämrade sina positioner. Timo Werner är inte där, men även Pape Matar Sarr och Rodrigo Bentancur kändes ganska svaga. Nä, istället var det väl en sån som Dejan Kulusevski som stärkte sin betydelse ytterligare, även om han samtidigt är en del av problemet när Ange Postecoglou bygger om i uppställningen. Kulusevski konkurrerar inte till höger längre, utan där har Spurs egentligen bara Brennan Johnson. Övriga yttrar har visat sig bäst till vänster. Så Johnson får skit från supportrar när han inte lyckas, medan Postecoglou försätter Johnson i denna situation igen och igen.
3. Så, Big Ange ut?
- Nä, verkligen inte, men han skulle nog må bra av att andas lite själv och fundera över vad han håller på med just nu. Sedan han angrep den ena klubben för att man inte ville se Arsenal vinna ligan har han känts som dom senaste tränarna i Spurs. Han har gått in så hårt i den den rollen han tog för ett år sedan. Han verkar inte längre kunna sortera tankarna.
När han kom så enade han klubben, men nu verkar han inte alls lika självklar längre. Jag uppfattar honom stundtals som illojal faktiskt. Han kan så mycket bättre än så. Visst att han vill att Spurs ska bli något annat, men det vill vi alla. Ibland känns han bara väldigt trött, och då orkar han inte leva upp till det som han var för bara ett år sedan. Kanske trodde han att det skulle vara lättare att nå toppen i England. För det han håller på med nu är ju en reaktion mot något. Han känns väldigt envis och trotsig. Sen behöver det inte vara mer än ett par vinster som krävs för att han ska tycka att saker är kul igen. Men förra säsongen var det ju det sena mötet med Manchester City som faktiskt väckte honom. Han skulle gå upp mot Pep Guardiola. Sen blev han så sur när resten av världen inte tyckte att det var viktigare att besegra Manchester City än någon annan motståndare under det halvår av tveksamma laguttagningar och matcher som låg bakom Spurs efter den fina inledningen. Men men... Jag hoppas att han hittar glädjen igen. Spurs ska i alla fall inte sparka honom.
