Dagen efter: Roligt när det går bra
Tottenham hade inga som helst problem med att besegra Stoke. För tredje ligamatchen i rad mot Stoke vann Spurs med 4-0. Bror Hemming svarar på några aktuella frågor.
1. 4-0 mot Stoke. Igen! Varför har Spurs så lätt för Stoke?
- Ja du, säg det. Det är nog en kombination av många saker, där slumpen är en betydande del, men ska jag försöka svara så är det nog inte utan betydelse att Stoke är just Stoke. Mauricio Pochettino är otroligt bra på att få spelarna att prestera mot lag från den undre halvan, vilket också har gett ett självförtroende och en självklarhet när sådana lag står för motståndet. Visst, Stoke är kanske snarare ett mittenlag än ett bottenlag, men det är ett lag som det gäller att komma med rätt inställning till när man möter dom. Där Stoke ofta vet att alla hatar dom just för att dom är Stoke, vilket ger laget något att bygga vidare på nu när dom hittat tillbaka till det gamla Stoke igen, har Spurs i samma veva lärt sig älska dom där tunga rundningsmärkena som inte har en chans när det blir en löpintensiv match med några tidiga gula kort på Stokes värsta benknäckare.
Sen har Spurs börjat hitta tillbaka till målfesterna. Där det tidigare var ganska jobbiga uddamålsvinster tenderar det nu att rinna iväg om Spurs väl hamnar i överläge. Det känns tydligt att det här Spurs har blivit ett lag som tycker att det är riktigt roligt att spela fotboll när det går bra. Men det var klädsamt att Spurs slog av på takten i den andra halvleken, det finns få saker som skadar ett lag så mycket som att vara världsmästare i en match som denna, det här blev precis lagom för att inte förstöra hemmaspelarnas huvuden alltför mycket. Ett femte mål och ett sjätte mål kan betyda lika mycket för individen i skytteligan, men det måste vara viktigare att kunna höja sig när det verkligen gäller och i den andra halvleken igår gällde det verkligen inte.
2. Harry Kane gjorde tre mål igen och toppar nu Premier Leagues skytteliga. Vilket mål gillade du mest?
- Det matchavgörande målet är alltid viktigast. Jag säger därför det som gav 1-0. Men sanningen är att jag skulle valt det målet även om jag inte skulle ha tagit hänsyn till vilket som gav Spurs ett mål mer än vad motståndarna skrapade ihop på hela matchen. Det första målet är vad som skiljer en riktig anfallare från vem som helst. Han agerar så målmedvetet när bollen dyker upp. Inget extra bara för att, utan den kortaste vägen till det farligaste läget, och sättet som han knackar in bollen på visar på en skicklighet som en anfallare måste besitta för att bli en målkung värd namnet. Det blir så mycket lättare om kroppen och huvudet är i sådan harmoni med varandra att huvudet förstår den närmsta vägen till mål och kroppen kan avlossa ett rejält avslut från ingenstans.
Mål två var tekniskt skickligt, och det går att bli hur imponerad som helst över sånt där, men samtidigt finns det gott om youtube-fenomen som kan trolla med bollen utan att vara i närheten av att leda Tottenhams anfall. Det andra målet hade inget motstånd, det var en ensam kille som visserligen briljerade på egen hand men det kunde lika gärna varit helt ensam på en träningsanläggning med en kompis som slog inlägg. Sen är det bättre att utföra det under match, men det är inte sådana där mål som.gör en till skyttekung även om det såklart är en jättefördel att ha den där tajmingen.
Det bästa med det tredje målet var väl att Christian Eriksen lämnade ifrån sig en frispark. Det var ett tag sedan han satte nån nu.
3. Toby Alderweireld och Jan Vertonghen byttes båda ut. Vem är viktigast för det här laget?
- Toby Alderweireld är viktigast. Så, nu när det är sagt kan jag komma in på att det inte behöver vara så självklart, inte när det kommer till det mer kortsiktiga. Om Spurs ska spela med tre mittbackar känns Kevin Wimmer som klart mer bekväm som en central mittback än som den som lirar till vänster. Känslan är väl också att Spurs har lidit mer under Vertonghens frånvaroperiod än vad man led när Alderweireld var borta.
För att ta det kort: Spurs behöver Alderweireld som ledarfigur i backlinjen, utan honom är Spurs ett sämre lag. Vertonghen har mer unika kvalitéer för den här truppen och kan därför vara viktigare i enskilda matcher. Men framförallt känns Alderweireld och Vertonghen som en underbar kombination där vi får se ett prestigelöst samarbete mellan spelare som båda vill varandras bästa i alla lägen och där vi inte får se den andra skylla ifrån sig på den andra.
