Malaga - Cádiz1 - 2
Dagen Efter: "Vill, vill, vill inte se han i Spurs nästa säsong"
Tottenham vann till slut 0-0 matchen mot Stoke på Brittania Stadium med 0-1. Danny Rose bar matchens huvudroll då han var inblandad i det mesta från mål till utvisningar och frågan är om inte spelarna i båda lagens trupper byggt upp en ny rivalitet. Kan mycket väl bli så efter gårdagens busvisslingar, Charlie-Adam-provokationer och Danny-Rose-knuffar samt allt som varit tidigare de senaste säsongerna. Eli Cisneros Setterwall svarar på några frågor om gårdagens match.
1. Danny Rose var het mot Stoke. Mål, låg bakom utvisningen på en motståndare, utbuad av publiken och inblandad i ett gruff som han kanske ska vara nöjd med att han bara fick gult kort för. Vad tycker du om Rose?
- Det var ju kul för honom att han fick göra mål. I övrigt har jag inte så mycket gott att säga/skriva om honom. Jag har tidigare redogjort för hur jag tycker att han borde vara färdigspelad för säsongen. När han igår, sekunder efter att ha blivit räddad från ett egentligt rött kort, orsakade en farlig frigata på sin kant som resulterade i att en nick smög förbi stolpens utsida med några centimeter samtidigt som han sket i att springa hemåt kokade jag. Och jag kokar fortfarande. Han gav oss tre poäng och för det är jag tacksam. Han gav oss en kanon mot Arsenal och för det är jag mycket tacksam. Men. Hans nivå håller inte och han ger inte ifrån sig några signaler om att själv vilja utveckla den nivån och ta sig framåt som spelare. Jag vet fortfarande inte efter all denna tid i klubben vad Danny Rose har som styrkor, jag ser mest svagheter. Jag vill, vill, vill, vill inte se han i Spurs nästa säsong!
2. Michael Dawson och Younes Kaboul bildade mittbackspar, och det blev en nolla. Måste man krångla till det med mer spelande försvarare, eller är det här nåt att satsa vidare på?
- Jag tycker inte att man behöver göra det det. När jag kring december/januari någon gång föreslog att vi skulle peta Jan Vertonghen i förmån för dessa så fick jag enormt med mothugg. Men jag står fast vid det resonemanget. I det prekära läget som truppen då befann sig och till viss del fortfarande befinner sig i med självförtroendesvackor och identitetskriser är det inte spelande rock'n'roll backar som Vlad Chiriches och Jan Vertonghen som jag vill ha som mittlås. Då vill jag ha kompromisslösa, resoluta mittbackar vars främsta tanke är att skydda målet med alla tillåtna medel.
Både Kaboul och Dawson har den tanken som sin främsta instinkt. Men jag är inte så säker på att vi behöver bygga vidare på det dagens läge. Hade vi gjort det när vi fortfarande hade haft chansen på CL hade jag blivit nöjd men nu när vi inte har det och resterande matcher mest gäller att rida ut stormen så skulle jag vilja att det satsades på en elva, tänkt även för nästa säsong, och då är Jan Vertonghen min man. Jag är övertygad om att denna säsong var ett lågvattenmärke och att han kommer komma tillbaka till den nivån som gjorde att han blev inröstad i fjolårssäsongens Premier Leaguelag.
Jag tycker inte att man behöver krångla till det och ha spelande mittbackar. För mig räcker det att ha ett hårt monster som bara vill vara en vägg och inget annat. Men samtidigt så är jag för att de bästa spelarna ska spela och då vi har en spelande mittback som vår bästa mittback så ska han också få speltid. Bygger man om i truppen och säljer av spelare som Vlad och Jan så skulle man kunna satsa på mer hårdhet. Det ultimata vore att få in ytterliggasre tre Kabouls (minus skadebekymren) då jag tycker att han är en hård, resolut men också spelande försvarare.
3. Tim Sherwood plockar en hel del poäng men är ändå kritiserad av supportrarna. Vad tycker du om Sherwood?
- Ouff. Tung fråga.
Jag var i början skeptisk. Hade hört lite för mycket rykten om hans backstabbande metoder mot både ‘Appy ‘Arry som AVB samtidigt som jag kände att AVB borde fått vara kvar iom bristen på ersättningsplaner. Sedan kom matcherna och jag tyckte det kändes som att han gav ärliga intervjuer samtidigt som laget började göra mål och få upp en fart och flärd i spelet. Jag började då ändra mig och kände att det här kanske kan vara rätt väg att gå, med Tim Sherwood som långvarig manager för Tottenham.
Men fasaden rämmade ganska snabbt. Konstiga laguttagningar, ännu märkligare intervjuer och än märkligare än intervjuerna var hans beteende på sidlinjen… eller förlåt jag menar såklart läktaren.
Idag sitter jag mest och skrattar åt allt som har med Tim Sherwood att göra. Jag märker när jag skriver på svaret att jag själv inte ens orkar gå igenom allt som han gjort då det bara ger mig förvirrad huvudbry.
Jag vet iallafall att man inte ska lita på ett ord som karln säger. Jag vet inte hur många gånger han har sagt emot sig själv sedan han tog över huvudsysslan som tränare för Spurs men det är ju rätt sanslöst hur han håller på och totaländrar sina perspektiv och åsikter från vecka till vecka.
Det här är första gången som jag verkligen önskar att säsongen ska ta slut. Men jag måste vara ärlig och säga att jag har väldigt svårt att se min älskade klubb bli misshandlad av den här farsen som ska föreställa en fotbollsmanager.
